Motala

För den historiska stadskommunen, se Motala stad. För andra betydelser, se Motala (olika betydelser).

Motala
Tätort Centralort
Slussvaktarbostaden i Motala hamn.
Land	Sverige
Landskap	Östergötland
Län	Östergötlands län
Kommun	Motala kommun
Församling	Motala församling
Koordinater	58°32′11″N 15°2′15″O
Area	1 928,62 hektar
Folkmängd	29 823 (2010-12-31)
Befolkningstäthet	15,46 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
Postort	MOTALA
Postnummer	591 XX
Riktnummer	0141
Tätortskod	1188
Motalas läge i Östergötlands län

Motala är en tätort i Östergötland samt centralort i Motala kommun, Östergötlands län.

Staden ligger vid Göta kanal och Motala ström mellan sjöarna Vättern och Boren, och är Östergötlands tredje största stad.

Historia

Vid arkeologiska utgrävningar vid Motala ströms södra strand i centrala Motala har bosättningar från äldre stenåldern, mesolitikum, påträffats. Fynden är mellan sex och åtta tusen år gamla. Till dem hör ljusterspetsar, vilket visar att fisket i Motala ström var viktigt mycket långt tillbaka i tiden. Man ägnade sig också åt jakt och ett specialiserat ben- och hornhantverk. Arkeologiska undersökningar har även gjorts av området mellan Motala ström och Göta kanal (Verkstadsvägen) samt norr om Göta kanal (Kanaljorden). Bland annat har kranier från äldre stenåldern hittas.

Charlottenborgs slott, Motala ström och Motala kyrka. Ur Suecia antiqua et hodierna.

På 1200-talet uppfördes en kyrka på norra sidan strömmen och delar av den byggnaden återfinns i dagens kyrka från 1774.

Äldsta medeltida handlingarna om Motala: 1288 och 1296

Första gången Motala nämns i en medeltida handling är 1288 då kung Magnus Ladulås till riksrådet och lagmannen i Närke Knut Matsson (Lejonbjälke) förlänade bland annat en gård i Motala med tillhörande fiske. Åtta år senare, 31 december 1296, skänkte Ingeborg Ulfsdotter (Ulv), maka till Knut Matsson (död 1289), till sin andre make riksrådet och drotsen Abjörn Sixtensson (Sparre av Tofta), under förutsättning att hon dog före honom, den i Motalatrakten centralt belägna gården Hårstorp med alla tillägor inklusive kvarnar och fisken. Ingeborg Ulvsdotters far var Ulf Karlsson (Ulv), syssling till kung Magnus Ladulås. Hon ägde även bland annat gården Vinnerstad sydost om Motala, gården Husbyfjöl öster om sjön Boren, Klåstad (dagens Klosterstad) öster om Vadstena, Harnäs ("Haranes"), sedermera Bråborgs kungsgård, i Dagsbergs socken öster om Norrköping samt Göksholm i Närke. Gåvobrevet bekräftades 1297 av hennes släkting kung Birger Magnusson.

Motalas tre medeltida byar, huvudgården Hårstorp, kvarnbyn Holm, Charlottenborg och Duvedal

Under medeltiden och framåt fanns det tre byar i Motala. Söder om strömmen låg Motala Södra By. Vid strömmens norra strand fanns Motala Norra By och väster om denna Bispmotala, som bland annat rymde kyrkan. Både den norra och den södra byn innehöll ett antal kvarnar och fasta fisken, fiskeverk, förutom själva gårdarna. Huvudgården i Motala utgjordes dock av det nedströms belägna Hårstorp. Däremellan fanns kvarnbyn Holm. Ännu lägre nedströms låg Vräknebo, senare omvandlat till Charlottenborgs säteri, och ännu längre ned på sträckan mellan sjöarna Vättern och Boren fanns sedan medeltiden kvarnbyn Duvedal på vars mark Motala Verkstad uppfördes under 1820-talet. Motala var en av de största kvarnplatserna i Östergötland.

Från Sparre av Tofta till Bo Jonsson (Grip) och Vadstena kloster

Adelsätten Sparre av Tofta hade ett omfattande egendomsinnehav i Motala innan riksrådet och lagmannen i Östergötland Bo Jonsson (Grip) 1369 av lagmannen i Uppland Karl Ulfsson (Sparre av Tofta) bytte till sig alla dennes tomter i Motala samt Hårstorp, tre kvarnar i Motala ström, "torpet" Holm, Vara (senare under Bispmotala), ål- och laxfiske i Motala ström vid Vräknebo och torpet Staffanstorp. Karl Ulfsson var sonson till Ingeborg Ulfsdotter (Ulv) och Abjörn Sixtensson (Sparre av Tofta). Fadern Ulf Abjörnsson (Sparre av Tofta) var riksråd och lagman i Tiohärad.

År 1383 skedde nästa stora byte, nu mellan Bo Jonsson och Vadstena kloster. Bo Jonsson avhände sig nu bland annat Hårstorp med en kvarnström, Bergsätter, Duvedal, Bispmotala, Staffanstorp, två kvarnar i Motala Norra By, ett antal fisken samt ett 20-tal tomter i Motala. Bland de senares innehavare märks Inge svärdslipare, Jakob smed och Vaste skomakare.

Enligt Vadstena klosters jordebok år 1500 ägde klostret tio gårdar i Motala by, gården Hårstorp, en gård i Duvedal, två gårdar i Bispmotala, en i Vara, Bondebacka, Bergsätter med flera, samt ett antal kvarnar i Motala ström, bland annat i Holm och tre kvarnar vid Långspången. Efter reformationen övergick detta i kronans ägo.

Långspången och storbron

Långspången, Langa spang, och fiskeverket Långverkan, Langa werkan omnämns redan 1383. Enligt 1725 års karta fanns Långspången mellan Långspångskvarn i Motala Södra By och Sågarehems kvarn i norra byn (även kallad Aspegårdens kvarn, som hörde till Aspegården som dock låg i södra byn). Långspången fanns nedströms stenbron med nio valv, Motala Storbro, från 1783. Innan storbron uppfördes fanns sedan länge en träbro på samma plats.

Lax- och ålfisket i Motala ström

I de många fasta fiskena, fiskeverken, i Motala ström mellan Vättern och Boren fångades lax. Till skillnad från i andra delar av Sverige fångades laxen inte när den gick upp från havet utan istället när den i Vättern sedan lång tid tillbaka stationära laxen gick ned i strömmen för att leka längs de grus- och stenbankar som fanns innan strömmen dämdes upp inför bygget av Motala Kraftverk. I Motalas fiskeverken fångades laxen således när den gick med strömmen och inte när den gick emot vattenströmmarna. Användningen av fasta fisken var arbetsbesparande och antagligen sköttes de av kvarnarnas arbetare. Före uppdämningen fanns 15 fasta laxfisken i Motala, varav tre vid Motala Kungsfiske, två vid Nykvarn, tre vid Falks knipphammarsmedja, ett vid Spolegården, två vid Hällegården, två vid Katrinefors och två vid Holms bruk. Förr i tiden var det också vanligt med notfiske. Egenartat för Motala ström var det så kallade spång- och håvfisket, som blev vanligt sedan ljusterfisket 1866 förbjudits. Syftet var att skydda laxen eftersom fiske med ljuster var mycket effektivt. Vid de arkeologiska utgrävningarna i Motala har åtskilliga ljusterspetsar hittats, troligen den största ansamlingen på en och samma plats i Norden. Ålen fångades både i det fasta laxfisket och i ålvirklar mitt i strömmen, bland annat nedanför den av kronan ägda Herrekvarn.

Motala kungsgård

Vid Motala Södra By beslutade sig Gustav Vasa 1552 att inrätta Motala kungsgård som perioden 1555-1567 inrymde kungens fogde med ryttare, skyttar och "talrikt husfolk". Vid årsskiftet 1567/1568 brändes kungshuset och mycket av den närliggande bebyggelsen ned av danskarna. Perioden 1560-1595 hörde Motala till hertig Magnus hertigdöme och 1606-1618 till hertig Johans hertigdöme. Omkring 1610 uppförde hertig Johan ett nytt Motala hus (på 1637 års karta kallat kungshuset) men utan fogde. Det användes mest som jaktslott. Senare omvandlades det till Motala gästgivaregård. Flera gårdar i och omkring Motala förlänades till adelsmän. Ett exempel är att hertig Johan till Mårten Hemmingsson Lindeberg förlänade Lindenäs och Bispmotala kungsladugård. Reduktionen mot 1600-talets slut medförde att alla gårdarna i Motala by drogs in till kronan. Under 1700-talet och 1800-talet uppmuntrades arrendatorerna av staten att skatteköpa gårdarna, vilket också skedde i stor omfattning.

Göta kanal, Motala Verkstad och staden Motala

Då Göta kanal byggdes 1810-1832 växte en mängd små samhällen upp längs kanalen. 1822 anlade Baltzar von Platen en mekanisk verkstad i Motala, AB Motala Verkstad, där så småningom en bruksort gradvis växte fram. 1823 blev Motala friköping, också det på förslag av von Platen. Verkstaden växte snabbt och på 1830-talet bodde det fler än 500 människor i området närmast verkstaden, men bara 75 i själva köpingen. 1863 blev Motala köpingskommun och år 1881 fick man stadsrättigheter. Fortfarande skedde dock den mesta expansionen i området runt verkstaden. 1948 slog man samman "verkstadsstaden" Motala Verkstad med staden Motala. 1927 byggdes Motala rundradiostation (även kallad Motala långvåg) för att det år 1925 grundade företaget Radiotjänst skulle få bättre täckning för rundradiosändningarna.

Stadsdelar

Bergsätter Björkelund Borenshult Brinken Brunnsvik Bråstorp Charlottenborg Dunteberget Duvedal Dysätter, utgörs främst av villabebyggelse. Dynudden

Ekenäs Ekön Forsområdet Gamla stan Grankulla Hyddmarken Kvarnön Liverpool Marieberg Mossen Nedre Holm Offerby

Råssnäs Smedsby Tegelviken Torvmossen Varamon Verkstadsön Väster Västra Lund Ängdalen Övre Holm

Näringsliv

De största arbetsgivarna i Motala är Motala kommun, Östergötlands läns landsting, Autoliv AB, AB Motala Verkstad, och Saab Underwater Systems

Sevärdheter

Sveriges Rundradiomuseum

Foucaultpendel på Carlsund utbildningscentrum i Motala

Den gamla industristaden är en turiststad på sommaren, med aktiviteter och möjligheter för hela familjen. För den båtburne är Motala ett utflyktsmål under resan på Göta kanal eller runt Vättern. Staden besöks också av dem som är intresserade av gammal svensk industrihistoria.

Övriga sevärdheter

• Charlottenborgs slott (Motala museum)
• Göta kanal med slusstrappan i Borenshult
• Motala Brandförsvarsmuseum
• Motala Industrimuseum
• Motala kyrka
• Motala Motormuseum
• Motala rådhus
• Sjöbo-Knäppan
• Svarta raden museilägenheter
• Sveriges Rundradiomuseum
• Ervastebymasten
• Varamon
• Foucaultpendeln i Carlsund Utbildningscentrum

Kända personer från Motala

Personer som är födda eller var verksamma i Motala:

• Johan Andersson, ishockeyspelare
• Alexander Bard, musiker, artist och debattör
• Håkan Broström, saxofonist
• Daniel Davidsson, speedwayförare
• Jonas Davidsson, speedwayförare
• Daniel Fraser, företagsledare på AB Motala Verkstad
• Anders Holmertz, simmare
• Per Holmertz, simmare, olympisk silvermedaljör
• Axel Holstensson, grundare av Luxor AB
• Sophia Isberg, träkonstnär
• David Leinar, fotbollsspelare
• Hanna Lindblad, musikalartist
• Gösta Löfgren, fotbollsspelare
• Thomas Magnuson, skidåkare, världsmästare på 30 km
• George Nakas, skådespelare
• Niklas Orrenius, journalist och författare
• Baltzar von Platen, grundare av Göta Kanal och Motala.
• Thomas Påhlsson, bandyspelare
• Ilmar Reepalu, kommunalråd i Malmö
• Stefan Samuelsson, bandyspelare
• Patrick Sandell, bandyspelare
• Mattias Sjöholm, bandyspelare
• Jens Spendrup, tidigare VD för Spendrups Bryggeri AB
• Ulf Spendrup, vice VD i Spendrups Bryggeri AB
• Lars Stjernkvist, socialdemokratisk politiker och fd partisekreterare
• Sharbel Touma, fotbollsspelare
• Fredrik Virtanen, journalist och TV-programledare
• Reine Wisell, racerförare bland annat i F1
• Claes de Faire, journalist, TV-programledare och chefredaktör för Resumé

Sport

Speedway med Piraterna på Dunteberget.

• IFK Motala
• Motala simsällskap
• Motala AIF
• Piraterna
• Vätternrundan
• BK Zeros
• Motala GK
• Blå Lämmeltåget BS
• Motala simsällskap
• LSW IF
• Borens IK, en fotbollsklubb från 1932 med ett lag i division 4
• Degerön-Godegårds IF
• Solfjäderstaden IBK
• Motala AIF OL, en orienteringsklubb
• Motala Handbollskamrater, handbollsklubb
• Västers Bordtennisklubb
• Motala Sportkarate
• Eköns Dart och Sportfiske
• Vätternbrytarna
• Medevi IF, fotbollsklubb

Media

Radio

• Mix Megapol - 99,2 MHz (slavsändare till 106,9 Linköping)
• Rix FM - 96,4 MHz (slavsändare till 104,3 Linköping)

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Motala 1960–2010
År			Folkmängd	Areal (ha)
1960			25 786
1965			26 598
1970			28 942
1975			29 454
1980			29 729
1990			29 629	1 854
1995			30 704	1 896
2000			30 136	1 914
2005			29 798	1 918
2010			29 823	1 929

Se även

• Västra Stenby socken

Externa länkar

• Motala kommun
• Motala CC Motalas kulturcentrum
• Riksantikvarieämbetets information om arkeologi vid Motala ström

• Svenskspråkiga Wikitravel om Motala

• Wikimedia Commons har media som rör Motala.
  Bilder & media