Motala

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Motala (olika betydelser).
Koordinater: 58°32′11″N 15°2′15″Ö / 58.53639°N 15.03750°Ö / 58.53639; 15.03750
Motala
Tätort
Centralort
Slussvaktarbostaden i Motala hamn.
Slussvaktarbostaden i Motala hamn.
Land  Sverige
Landskap Östergötland
Län Östergötlands län
Kommun Motala kommun
Församling Motala församling
Koordinater 58°32′11″N 15°2′15″Ö / 58.53639°N 15.03750°Ö / 58.53639; 15.03750
Area 1 928,62 hektar
Folkmängd 29 823 (2010)[1]
Befolkningstäthet 15,46 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Motala
Postnummer 591 XX
Riktnummer 0141
Tätortskod 1188
Motalas läge i Östergötlands län
Red pog.svg
Motalas läge i Östergötlands län

Motala är en tätort i Östergötland samt centralort i Motala kommun i Östergötlands län. Staden ligger vid Göta kanal och Motala ström mellan sjöarna Vättern och Boren, och är Östergötlands tredje största stad. Motala är idag känt som Östergötlands sjöstad, och staden växer vad gäller företag. Staden har under 2013 fått ny infrastruktur på plats med ny dragning av riksväg 50, högbro över Motalaviken samt dubbelspår. Motalabron och nya riksvägsdragningen invigdes 9 oktober 2013 av Kung Carl XVI Gustaf under en välbesökt ceremoni i Motala stadspark.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Motala - en plats där människor bott i drygt 11 000 år[redigera | redigera wikitext]

Vid arkeologiska utgrävningar vid Motala ström i centrala Motala har bosättningar från äldre stenåldern, mesolitikum, påträffats i samband med anläggandet av nya järnvägsbroar över Motala ström och Göta kanal. De äldsta fynden har gjorts strax norr om Göta kanal på den så kallade Kanaljorden där det funnits en grund forntida sjö.[2] Vid dess stränder har boplatslämningar från olika faser hittats. De yngre är ungefär 9 000 år gamla. Vid den tiden var Östersjön en insjö, den så kallade Ancylussjön, som täckte stora delar av östra Östergötland. En stor mängd kranier, ungefär 8 000 år gamla, har grävts fram på Kanaljorden. Några av dem var monterade på trästavar vilket väckte stor internationell uppmärksamhet. Dessa rituella lämningar hittades i en forntida sjö. De äldsta fynden, som är drygt 11 000 år gamla, härstammar från tiden strax efter att inlandsisen dragit sig tillbaka från Motalatrakten. Man har hittat 11 200 år gamla spår av slagen flinta (sydskandinavisk flita och kinnekulleflinta), kvarts och kvartsis i ett torvlager, vilket möjliggjort datering.[3] De utgör det äldsta spåren efter bosättning i östra Mellansverige och hänförs till preboreal tid. Utgrävningarna på Kanaljorden, som utfördes av arkeologer från Stiftelsen Kulturmiljövård, pågick åren 2009-2013.

Söder om Motala ström genomförde Riksantikvarieämbetet UV Öst arkeologiska undersökningar åren 2000-2003 (vid Strandvägen) och 2009-2013.[4] Åren 2008-2011 undersöktes området mellan Motala ström och Göta kanal (Verkstadsvägen) samt 2008-2010 Kanaljorden. Även området där den tidigare banvallen legat har undersökts. Ett mycket stort antal fynd har gjorts. De dateras till ca 6 000 - 4 000 år före Kristus. Bland dem märks 8 000 år gamla ljusterspetsar, vilket visar att man ägnat sig åt fiske i strömmen. Av fynden framgår också att man bedrivit jakt och haft ett specialiserat ben- och hornhantverk. Ett större boplatskomplex har funnits på båda sidorna om Motala ström. Man har också funnit spår efter en medeltida gård från 1200-1300-tal där det bedrivits ett omfattande flermetallsmide.

Dna från jägare/samlare funna i Motala belyser européernas ursprung[redigera | redigera wikitext]

Fynden från Motala kastar ljus över europérnas ursprung. Sju ca 8 000 år gamla jägar/samlare från Motala ingår, tillsammans med genomet från en ca 7 000 år gammal jordbrukare hittad i södra Tyskland och en ca 8 000 år gammal jägare/samlare funnen i Luxemburg, i en stor internationell studie som visar att dagens européer härstammar från tre förhistoriska grupper. Förutom av de ursprungliga jägarna och samlarna utgörs de av jordbrukare från Mellanöstern som kom till Europa för ca 7 500 år sedan, samt överraskande nog en grupp från norra Eurasien som genetiskt kopplar samman européer och ursprungsbefolkningar i Amerika. Jämförelser gjordes med data från ca 2 400 nutida personer från hela världen. Av studien framgår att vissa av de undersökta jägar/samlarna troligen hade blåa ögon, som de från Motala, samt mörkare hud, medan de tidiga jordbrukarna hade ljusare hud och bruna ögon. Ljusare hud kan dock konstateras även hos jägar/samlarna ifrån Motala. Dagens nordeuropéer har en högre grad av släktskap med jägar/samlare och sydeuropéer har en högre grad av släktskap med de tidiga jordbrukarna.[5]

Äldsta medeltida handlingarna om Motala: 1288 och 1296[redigera | redigera wikitext]

1200-talet uppfördes en kyrka på norra sidan strömmen och delar av den byggnaden återfinns i dagens kyrka från 1774.

Första gången Motala nämns i en medeltida handling är år 1288, då kung Magnus Ladulås till riksrådet och lagmannen i Närke Knut Matsson (Lejonbjälke) förlänade bland annat en gård i Motala med tillhörande fiske.[6] Åtta år senare, 31 december 1296, skänkte Ingeborg Ulfsdotter (Ulv), maka till Knut Matsson (död 1289), till sin andre make riksrådet och drotsen Abjörn Sixtensson (Sparre av Tofta), under förutsättning att hon dog före honom, den i Motalatrakten centralt belägna gården Hårstorp med alla tillägor inklusive kvarnar och fisken.[7] Ingeborg Ulvsdotters far var Ulf Karlsson (Ulv), syssling till kung Magnus Ladulås. Hon ägde även bland annat gården Vinnerstad sydost om Motala, gården Husbyfjöl öster om sjön Boren, Klåstad (dagens Klosterstad) öster om Vadstena, Harnäs ("Haranes"), sedermera Bråborgs kungsgård, i Dagsbergs socken öster om Norrköping samt Göksholm i Närke. Gåvobrevet bekräftades 1297 av hennes släkting kung Birger Magnusson.[8]

Motalas tre medeltida byar, huvudgården Hårstorp, kvarnbyn Holm, Charlottenborg och Duvedal[redigera | redigera wikitext]

Under medeltiden och framåt fanns det tre byar i Motala. Söder om strömmen låg Motala Södra By. Vid strömmens norra strand fanns Motala Norra By och väster om denna Bispmotala, som bland annat rymde kyrkan. Både den norra och den södra byn innehöll ett antal kvarnar och fasta fisken, fiskeverk, förutom själva gårdarna. Huvudgården i Motala utgjordes dock av det nedströms belägna Hårstorp. Däremellan fanns kvarnbyn Holm. Ännu längre nedströms låg Vräknebo, senare omvandlat till Charlottenborgs säteri, och ännu längre ned på sträckan mellan sjöarna Vättern och Boren fanns sedan medeltiden kvarnbyn Duvedal på vars mark Motala Verkstad uppfördes under 1820-talet. Motala var en av de största kvarnplatserna i Östergötland.

Från Sparre av Tofta till Bo Jonsson (Grip) och Vadstena kloster[redigera | redigera wikitext]

Adelsätten Sparre av Tofta hade ett omfattande egendomsinnehav i Motala innan riksrådet och lagmannen i Östergötland Bo Jonsson (Grip) 1369 av lagmannen i Uppland Karl Ulfsson (Sparre av Tofta) bytte till sig alla dennes tomter i Motala samt Hårstorp, tre kvarnar i Motala ström, "torpet" Holm, Vara (senare under Bispmotala), ål- och laxfiske i Motala ström vid Vräknebo och torpet Staffanstorp.[9] Karl Ulfsson var sonson till Ingeborg Ulfsdotter (Ulv) och Abjörn Sixtensson (Sparre av Tofta). Fadern Ulf Abjörnsson (Sparre av Tofta) var riksråd och lagman i Tiohärad.

År 1383 skedde nästa stora byte, nu mellan Bo Jonsson och Vadstena kloster.[10] Bo Jonsson avhände sig nu bland annat Hårstorp med en kvarnström, Bergsätter, Duvedal, Bispmotala, Staffanstorp, två kvarnar i Motala Norra By, ett antal fisken samt ett 20-tal tomter i Motala. Bland de senares innehavare märks Inge svärdslipare, Jakob smed och Vaste skomakare.

Enligt Vadstena klosters jordebok år 1500 ägde klostret tio gårdar i Motala by, gården Hårstorp, en gård i Duvedal, två gårdar i Bispmotala, en i Vara, Bondebacka, Bergsätter med flera, samt ett antal kvarnar i Motala ström, bland annat i Holm och tre kvarnar vid Långspången.[11] Efter reformationen övergick detta i kronans ägo.

Långspången, storbron (1783) och Motalabron (2013)[redigera | redigera wikitext]

Långspången, Langa spang, och fiskeverket Långverkan, Langa werkan omnämns redan 1383.[12] Enligt 1725 års karta fanns Långspången mellan Långspångskvarn i Motala Södra By och Sågarehems kvarn i norra byn (även kallad Aspegårdens kvarn, som hörde till Aspegården som dock låg i södra byn). Långspången fanns nedströms stenbron med nio valv, Motala Storbro, från 1783. Innan storbron uppfördes fanns sedan länge en träbro på samma plats. Sedan hösten 2013 passerar genomfartstrafiken över Motalabron som går över Motalavikens smalaste passage, Skepparpinan.

Lax- och ålfisket i Motala ström[redigera | redigera wikitext]

I de många fasta fiskena, fiskeverken, i Motala ström mellan Vättern och Boren fångades lax. Till skillnad från i andra delar av Sverige fångades laxen inte när den gick upp från havet utan istället när den i Vättern sedan lång tid tillbaka stationära laxen gick ned i strömmen för att leka längs de grus- och stenbankar som fanns innan strömmen dämdes upp inför bygget av Motala Kraftverk.[13] I Motalas fiskeverken fångades laxen således när den gick med strömmen och inte när den gick emot vattenströmmarna. Användningen av fasta fisken var arbetsbesparande och antagligen sköttes de av kvarnarnas arbetare.

Före uppdämningen och skapandet av Hårstorpsjön fanns 15 fasta laxfisken i Motala, varav tre vid Motala Kungsfiske, två vid Nykvarn, tre vid Falks knipphammarsmedja, ett vid Spolegården, två vid Hällegården, två vid Katrinefors och två vid Holms bruk.[14] Förr i tiden var det också vanligt med notfiske. Egenartat för Motala ström var det så kallade spång- och håvfisket, som blev vanligt sedan ljusterfisket 1866 förbjudits. Syftet var att skydda laxen eftersom fiske med ljuster var mycket effektivt. Vid de arkeologiska utgrävningarna i Motala har åtskilliga ljusterspetsar hittats, troligen den största ansamlingen på en och samma plats i Norden.[15] Ålen fångades både i det fasta laxfisket och i ålvirklar mitt i strömmen, bland annat nedanför den av kronan ägda Herrekvarn.

Motala kungsgård[redigera | redigera wikitext]

Vid Motala Södra By beslutade sig Gustav Vasa 1552 att inrätta Motala kungsgård som perioden 1555–1567 inrymde kungens fogde med ryttare, skyttar och "talrikt husfolk".[16] Vid årsskiftet 1567/1568 brändes kungshuset och mycket av den närliggande bebyggelsen ned av danskarna. Perioden 1560–1595 hörde Motala till hertig Magnus hertigdöme och 1606–1618 till hertig Johans hertigdöme. Omkring 1610 uppförde hertig Johan ett nytt Motala hus (på 1637 års karta kallat kungshuset) men utan fogde. Det användes mest som jaktslott. Senare omvandlades det till Motala gästgivaregård. Flera gårdar i och omkring Motala förlänades till adelsmän. Ett exempel är att hertig Johan till Mårten Hemmingsson Lindeberg förlänade Lindenäs och Bispmotala kungsladugård. Reduktionen mot 1600-talets slut medförde att alla gårdarna i Motala by drogs in till kronan. Under 1700-talet och 1800-talet uppmuntrades arrendatorerna av staten att skatteköpa gårdarna, vilket också skedde i stor omfattning.

Göta Kanals inlopp till Vättern. Teckning i Ny Illustrerad Tidning 1872.

Göta kanal, Motala Verkstad och staden Motala[redigera | redigera wikitext]

Göta kanal byggdes 1810–1832 växte en mängd små samhällen upp längs kanalen. 1822 anlade Baltzar von Platen en mekanisk verkstad i Motala, AB Motala Verkstad, där så småningom en bruksort gradvis växte fram. 1823 blev Motala friköping, också det på förslag av von Platen. Verkstaden växte snabbt och på 1830-talet bodde det fler än 500 människor i området närmast verkstaden, men bara 75 i själva köpingen. 1863 blev Motala köpingskommun och år 1881 fick man stadsrättigheter. Fortfarande skedde dock den mesta expansionen i området runt verkstaden. 1948 slog man samman "verkstadsstaden" Motala Verkstad med staden Motala. 1927 byggdes Motala rundradiostation (även kallad Motala långvåg) för att det år 1925 grundade företaget Radiotjänst skulle få bättre täckning för rundradiosändningarna.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Motala var och är kyrkby i Motala socken. Enligt kungligt tillstånd av 21 mars 1823 fick orten rättigheter som friköping. Vid kommunreformen 1862 bildades köpingskommunen Motala köping som 1 april 1881 ombildades till Motala stad. Stadskommunen utökades 1917 och 1948 med resterande delar av Motala socken/landskommun och 1948 även Vinnerstads socken/landskommun. 1971 uppgick stadskommunen i Motala kommun med Motala som centralort.[17] Ortens bebyggelse har kommit att också expandera in i området för Västra Stenby socken.

I kyrkligt hänseende har Motala alltid hört till Motala församling med delar i Vinnerstads församling, som 1969 uppgick i Motala församling. Före 2006 låg även delar i Västra Stenby församling som då uppgick i Aska församling.[18]

Orten ingick till 1881 i Aska tingslag därefter till 1971 i domkretsen för Motala rådhusrätt. Från 1971 till 2002 ingick Motala i Motala tingsrätts domsaga och orten ingår sedan 2002 i Linköpings tingsrätts domsaga.[19]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Motala 1900–2012[20][21]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
6 396
1960
  
25 786
1965
  
26 598
1970
  
28 942
1975
  
29 454
1980
  
29 729
1990
  
29 629 1 854
1995
  
30 704 1 896
2000
  
30 136 1 914
2005
  
29 798 1 918
2010
  
29 823 1 929

 † Stad med förstäder 1900.



Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

De största arbetsgivarna i Motala är Motala kommun, Östergötlands läns landsting, Autoliv AB, AB Motala Verkstad, och Saab Underwater Systems

Media[redigera | redigera wikitext]

Radio[redigera | redigera wikitext]

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Sveriges Rundradiomuseum
Foucaultpendel på Carlsund utbildningscentrum i Motala

Den gamla industristaden är en turiststad på sommaren, med aktiviteter och möjligheter för hela familjen. För den båtburne är Motala ett utflyktsmål under resan på Göta kanal eller runt Vättern. Staden besöks också av dem som är intresserade av gammal svensk industrihistoria.

Övriga sevärdheter[redigera | redigera wikitext]


Sport[redigera | redigera wikitext]

Speedway med Piraterna på Dunteberget.

Kända personer från Motala[redigera | redigera wikitext]

Personer som är födda eller var verksamma i Motala:

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Arkeologiska undersökningar av en boplats och gravplats från äldre stenålder. Stiftelsen Kulturmiljövård
  3. ^ "I de allra äldsta spårens tecken", Stiftelsen Kulturmiljövårds hemsida
  4. ^ Arkeologi vid Motala ström. Riksantikvarieämbetets webbplats. Tom Carlsson (red.) Möteplats Motala - de första 8000 åren Riksantikvarieämbetet UV Öst, Linköping 2004
  5. ^ Européernas genetiska ursprung kartlagt (Institutionen för arkeologi och antikens historia vid Stockholms universitet) samt Christos Economou, Fredrik Hallgren, Elin Fornander med flera "Ancient human genomes suggest three ancestral populations for present-day Europeans", Nature publicerad online 17 september 2014
  6. ^ SDHK nr 1408, 28 juni 1288. Brevet är emellertid en förfalskning av ett äkta brev. Det anses sannolikt att både Magnus Ladulås namn och Knut Matssons förekommit i det äkta brevet. Se Jerker Rosén "Drottning Margaretas svenska räfst" Scandia nr 2 1950, sid 226-240
  7. ^ DS nr 1185, 31 december 1296
  8. ^ DS nr 1186, 1297
  9. ^ DS nr 7831, 13 januari 1369
  10. ^ SDHK nr 12365, 3 mars 1383. Återgivet i Arthur Nordén Norrköpings medeltid. Ett diplomatarium Norcopense, Stockholm 1918, sid.60-61. Se även Karin Lindeblad Landskap och urbanisering. Östergötland ur ett centralortsperspektiv 700-1550 Lund 2008, sid. 79-81
  11. ^ Carl Silfverstolpe Vadstena klosters jordebok 1500 (Stockholm 1897) sid. 24-27
  12. ^ SDHK nr 12365, 3 mars 1383, återgivet i Nordén Norrköpings medeltid. Ett diplomatarium Norcopense sid. 61
  13. ^ Gottfried Arvidsson "Några ord om Motala ströms fiske", i Motala ström. Från Vättern till Boren. Ett minnesalbum (Motala Museiförening 1923)
  14. ^ Gottfried Arvidsson "Några ord om Motala ströms fiske", i Motala ström. Från Vättern till Boren. Ett minnesalbum (Motala Museiförening 1923)sid. 19
  15. ^ Tom Carlsson (red.) Mötesplats Motala – de första 8000 åren (Riksantikvarieämbetet 2004), sid. 75
  16. ^ Eric Odelberg "Motala by", Motalabygd 1972 sid. 49-50
  17. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  18. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  19. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Motala tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  20. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån. Motala, med Motala verkstad
  21. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]