Motala kommun är en kommun i Östergötlands län. Centralort är Motala. Kommunen genomkorsas av järnvägen Mjölby–Hallsberg, Riksväg 50 och Göta kanal.
[redigera] Administrativ historik
År 1868 delades Klockrike och Brunneby landskommun i två; Brunneby och Klockrike. År 1881 ombildades Motala köping till Motala stad. År 1919 inrättades Borensbergs municipalsamhälle i Brunneby kommun. År 1948 inkorporerades Motala landskommun och Vinnerstads landskommun i Motala stad. Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Godegård (av de tidigare kommunerna Godegård och Västra Ny), Borensberg (av Brunneby, Klockrike och Kristbergs landskommuner), Aska (av Hagebyhöga, Fivelstad, Orlunda, Styra, Varv och Västra Stenby landskommuner), Boberg (av Ask, Ekebyborna, Fornåsa, Lönsås, Normlösa, Skeppsås, Vallerstad och Älvestads landskommuner) och Tjällmo (av Tjällmo). Motala stad påverkades inte. Vid bildandet av kommunblock inför nästa kommunreform sammanfördes Motala och Vadstena i ett sådant block. År 1971 bildades Motala kommun genom sammanläggning av Motala stad med Borensberg, Godegård samt fem församlingar från den upplösta Bobergs kommun. Den 1 januari år 1974 färdigbildades blockkommunen genom att Aska, Tjällmo och Vadstena införlivades med Motala. Samarbetet i den nya kommunen gick mindre bra och redan 1980 bröts Vadstena ur Motala. Se vidare Vadstena kommun.
Blasonering: I fält av silver en blå balk, åtföljd ovanför av två emot varandra vända nedåtriktade svarta örnvingar, vilka upptill utformats som markattehuvuden, och nedanför av en fyrbladig propeller.
Motala stads vapen 1881-1949.
Motala blev stad 1881 och fick då också sitt av konungen gillade vapen vars blasonering löd Två gånger styckad av silver, vari två motvända nedåtriktade svarta vingar, blått och rött, vari en propeller av silver överlagd två korslagda merkuriestavar av guld. I maj 1949 fastställdes istället den blasonering som nu används.[3] Efter kommunbildningen 1971 kom vapnet ur bruk. Såväl Östgöta-Dal (som 1967 gått upp i Vadstena) som Godegård och Vadstena hade haft egna vapen. Någon enighet om vilket vapen kommunen skulle föra kunde inte uppnås. 1980 bröts Vadstena ut ur kommunen och efter delningen beslöts att kommunen skulle återanvända stadens vapen. Detta registrerades i PRV 1984.
Sedan 1995 använder Motala kommun en annan kommunlogo i stället för vapenskölden som bara får användas av kommunfullmäktiges ordförande i Motala vid speciella tillfällen. Vid Kommunfullmäktige den 29 september 2008 så beslutades det om att uppdatera den grafiska profilen med en nyare logo utifrån den nuvarande fast utan ordet kommun.[4]
[redigera] En lång historia
I början av 2000-talet hade man arkeologiska utgrävningar i centrala Motala, i samband med byggandet av Banverket:s dubbelspår mellan Mjölby och Hallsberg. Området kring Motala ström har alltid varit bebyggt och man trodde vid brofästet att man skulle finna resterna av Gustav Vasas kungsgård, men det hela ändrades drastiskt då den första 8 000 år gamla pilspetsen av flinta hittades. En remarkabel utgrävning av en mesolitisk boplats gav staden oväntat en 8 000-årig historia, med drygt 200 000 fynd som sträckte sig ända fram till år 1989, men tonvikt på stenålder och medeltid.
Motala kommun har tre vänorter. Det är Eigersund i Norge, Hyvinge i Finland och den senast tillkomna är Daugavpils i Lettland.[5] Kontakten med de nordiska ländernas vänorter sträcker sig tillbaka till 1950-talet då man värnade om fred och god kontakt mellan de nordiska länderna. Då var det framför allt vänorternas politiker som träffades. Numera betonar man vikten av att ha utbyte mellan ungdomar, ledare aktiva i föreningar samt skolor och att utbytet ska vara av sportslig eller kulturell karaktär.[6]
[redigera] Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Motala kommun 1970-2010 |
| År |
|
|
Invånare |
|
| 1970 |
|
41 175 |
| 1975 |
|
41 577 |
| 1980 |
|
41 965 |
| 1985 |
|
41 350 |
| 1990 |
|
41 994 |
| 1995 |
|
42 949 |
| 2000 |
|
42 175 |
| 2005 |
|
41 912 |
| 2010 |
|
41 955 |
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. |
[redigera] Nystart Motala
Nystart Motala (c, fp, kd, mp, m) är Motalas egen variant av Allians för Sverige. Efter valet 2006 bildade Nystart Motala med spi majoritet i kommunfullmäktige efter 58 år av socialdemokratisk majoritet i kommunen.
[redigera] Mandatfördelning i valen 1970-2010
| Valår |
V |
S |
MP |
ÖVR |
SPI |
SD |
FRP |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
2 |
31 |
|
|
|
|
|
9 |
9 |
|
4 |
|
55 |
89,0 |
|
| 1973 |
|
34 |
|
3 |
|
|
|
15 |
5 |
|
8 |
|
65 |
91,1 |
|
| 1976 |
|
34 |
|
3 |
|
|
|
14 |
6 |
|
8 |
|
65 |
91,1 |
|
| 1979 |
2 |
32 |
|
4 |
|
|
|
10 |
6 |
1 |
10 |
|
65 |
89,9 |
|
| 1982 |
2 |
31 |
|
|
|
|
|
8 |
4 |
2 |
10 |
|
57 |
90,7 |
|
| 1985 |
2 |
32 |
|
|
|
|
1 |
6 |
7 |
|
9 |
|
57 |
88,8 |
|
| 1988 |
2 |
30 |
4 |
|
|
|
|
6 |
7 |
1 |
7 |
|
57 |
84,8 |
|
| 1991 |
2 |
28 |
2 |
|
|
|
|
5 |
6 |
4 |
10 |
|
57 |
84,9 |
|
| 1994 |
4 |
30 |
4 |
|
|
|
|
5 |
4 |
2 |
8 |
|
57 |
85,5 |
|
| 1998 |
8 |
24 |
4 |
|
|
|
|
3 |
2 |
6 |
10 |
|
57 |
79,49 |
|
| 2002 |
4 |
27 |
2 |
|
3 |
|
|
3 |
6 |
4 |
8 |
|
57 |
78,00 |
|
| 2006 |
4 |
23 |
2 |
|
2 |
2 |
|
3 |
5 |
3 |
13 |
|
57 |
80,25 |
|
| 2010 |
4 |
26 |
2 |
|
|
2 |
|
3 |
4 |
2 |
14 |
|
57 |
83,70 |
|
- Övriga 1973-1979 var Alternativ kommun
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Rundradiomuseet i Bondebacka.
[redigera] Kyrkobyggnader
- ^ [a b] ”Kommunarealer den 1 januari 2011” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2011A01/mi0802tab3_2011.xls. Läst 13 mars 2011.
- ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2011”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228185.aspx. Läst 20 februari 2012.
- ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
- ^ Motala kommun, Så kommunicerar vi Bilden av Motala
- ^ Vänortssamarbete, Motala kommuns webplats
- ^ (citat från motala.se)
[redigera] Externa länkar
Sverige
