Motorgas

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vägskylt för motorgas

Motorgas är beteckningen på Liquified Petroleum Gas (LPG), även känt som gasol, när den används i förbränningsmotorer. Gasen består till stor del av propan (C3H8) och butan (C4H10). I Nederländerna är fördelningen mellan propan och butan på vintern 50/50-70/30 och på sommaren 40/60-70/30. I Sverige ligger fördelningen på 96/4 året runt. En hög andel propan är bra i kallare trakter, medan i varmare områden är en hög halt butan att rekommendera. I Grekland till exempel är fördelningen 20/80.

Tanka motorgas i Nacka

Tillverkning[redigera | redigera wikitext]

Motorgas är en biprodukt av oljeraffinering, men gasen tillkommer även i Natural Gas Liquids (NGL) fraktioneringsinstallationer. Under tryck eller underkylning kan motorgas lagras eller färdas. Motorgas är flytande i så fall. Under normala atmosfäriska omständigheter är gasen gasformig.

Fördelar och nackdelar[redigera | redigera wikitext]

Ett typiskt kännetecken från den garanterat bly- och svavelfria motorgasen är det höga oktantalet hos detta bränsle: 103-104,5 RON (Research Octane Number) vid en sammansättning på 50/50. Ett annat kännetecken är motorgasens förlust av effekt i jämförelse med bensin. Det handlar om en förlust på några procent. Vidare är motorgas ett rent bränsle, som dessutom blandar bättre än bensin med förbränningsluften i motorn. Denna goda blandningen leder till renare avgaser. De kemiska föreningar som kommer ut i luften är lättflyktiga och bildar inte smog. Motorgas ger cirka tio till 20 procent lägre koldioxidutsläpp jämfört med bensin. Utsläppet av sot är noll och jämfört med dieselmotorer är utsläppet av kväveoxider väsentligt lägre. Koloxidhalten är endast 0,1 volymprocent.

En motor på motorgas förorenar mycket mindre invändigt än en motor på bensin eller diesel tack vare att gasen är torr. Oljan blir renare och tunnas inte ut och avgassystemet håller längre. Dessutom går motorn bättre och tystare än på bensin.

Motorgas är tyngre än luft och kan därför anhopas vid ett läckage i lagringen i lågt liggande utrymmen. En gastät motorgasinstallation och en bra luftventilation är därför viktiga förutsättningar för ett ansvarsfullt bruk av motorgas.

Installation[redigera | redigera wikitext]

I korthet består en motorgasinstallation i en gasbil ur mät- och regleringsapparater, för att motorn ska kunna ta hand om gasen, plus en cylindrisk tank, som kan motstå mycket höga krafter. (Bensinsystemet är intakt förstås.) Installationen själv utvecklas fortlöpande. Att det finns ett behov för utvecklingen, visar samarbetet mellan Siemens och motorgassystemtillverkaren Vialle. Båda företag riktar sig sedan 1999 på totalt integrerade motorgassystemlösningar.

Efterfrågan på nya bilar som kan köras på motorgas ökar inom Europa. Det handlar här om fordon som kan köras både på bensin och motorgas. Detta innebär inte, att en äldre bil ska nekas motorgas. Tvärtom. Men tänk på att hur mindre motorn har kört på bensin, desto bättre blir övergången till motorgas. Ett anpassat topplock som har hårdare ventilsäten kan hjälpa övergången.

Framtiden[redigera | redigera wikitext]

Enligt ett antal nummer av tidskriften Energigas från branschorganisationen Energigas Sverige testas Bio-DME som står för biodimetyleter. Bio-DME görs av bioråvaran svartlut genom att syntesgas baserad på förgasning av svartlut framställs. Enligt en artikel i Energigas (nummer 4, 2010) kan Bio-DME komplettera eller ersätta gasol. Bio-DME kan inte användas i ottomotorer. I dieselmotorer fungerar Bio-DME utmärkt.

Förutom Bio-DME görs även försök med biopropan som är propan framställt ur biologiska råvaror. Vid framställandet av till exempel raps för biodiesel blir ganska stora mängder av glycerin över som kan användas till biopropan.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]