Mufflonfår

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
?Mufflonfår
Status i världen: Sårbar[1]

Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Däggdjur
Mammalia
Ordning: Partåiga hovdjur
Artiodactyla
Underordning: Idisslare
Ruminantia
Familj: Slidhornsdjur
Bovidae
Underfamilj: Caprinae
Släkte: Får
Ovis
Art: Mufflonfår
O. orientalis
Vetenskapligt namn
§Ovis orientalis
Auktor: Linnaeus, 1758
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Mufflonfår (Ovis orientalis) är en vild fårart som troligen är tamfårets förfader. Det finns en rad olika underarter, förutom orientalisk mufflon (Ovis orientalis orientalis) finns bland annat europeisk mufflon (Ovis orientalis musimon), isolerat på Sardinien och Korsika.

Innehåll

[redigera] Kännetecken

Mufflonfåret har rödbrun päls med ett mörkare streck och en ljusare sadelformad teckning över ryggen och ljus undersida på buken. Hanarna har böjda horn som kan bli upp till 65 centimeter långa. En del honor kan också ha horn, som i så fall blir betydligt kortare, men de flesta saknar dem. Hanarna är större än honorna, med en mankhöjd på omkring 90 centimeter, kroppslängd upp till 130 centimeter och vikt på omkring 50 kilogram.[2] [3]Vikten för honorna är omkring 35 kilogram.

[redigera] Utbredning

Mufflonfåret härstammar från sydvästra Asien och fanns ursprungligen i de områden som idag utgör länderna Armenien, Azerbajdzjan, Indien, Iran, Kazakhstan, Oman, Pakistan, Tajikistan, Turkiet, Turkmenistan och Uzbekistan. I förhistorisk tid kan utbredningsområdet ha nått så långt västerut som till Balkan.

Habitatet utgörs av buskmark och skogar.[3]

Mufflonfåret har också av människan införts till många andra länder, där det ibland förvildat sig och etablerat vilda stammar, särskilt i Europa.

Detta gäller till exempel de europeiska mufflonfåren på Sardinien och Korsika, vilka man först trodde var en rest av ett större bestånd som var spritt i Europa i förhistoriskt tid. Men lämningar av mufflon har inte hittats på det omgivande fastlandet närmare än på Balkan, och inte heller på de båda öarna innan yngre stenålder. Därför anses det numera för troligt, att den europeiska mufflon i själva verket är en tidig variant av tamfår som stenåldersmänniskan förde med sig till öarna, och som härstammar öster ifrån.

I Sverige är mufflon infört och hålls sedan 1930-talet[2] dels i hägn, lever dels fritt på västkusten och i Vårdinge i Sörmland. Det bor ca 50 - 60 st på Dyrön. Mufflonfåren omfattas av 40 § jaktförordningen. Djur som infördes på öar sprider sig när de på vintern vandrar över isen.[2]

[redigera] Levnadssätt

Mufflonfåret lever i mindre flockar bestående av honor och ungar. Vuxna hanar lever ensamma eller i egna grupper.[3] Individerna är främst aktiva vid skymningen och gryningen men annars är de inte specialiserade på särskilda dagtider. Under parningstiden mellan september och december konkurrerar hanarna om honorna och mäter sin styrka genom att stångas och knuffas. Den starkaste hanen får para sig med flest honor. Honan föder sedan en eller två ungar på våren, oftast i april och tidigast i februari. Ungen får cirka 6 månader di och efter 8 till 9 månader är den könsmogen. Födan består av gräs, kvistar och olika vilda örter. I det vilda är mufflonfårets fiender i ursprungsområdet främst leoparder och schakaler. Livslängden är vanligen 15 till 20 år. [2] [3]

[redigera] Referenser

[redigera] Noter

  1. ^ Ovis orientalis från IUCN Red List of Threatened Species 2008. Läst 20080106
  2. ^ [a b c d] Djur i Sveriges natur (1997) s. 273
  3. ^ [a b c d] Dägg-, grod- och kräldjur (1988) s. 359-360

[redigera] Externa länkar

Personliga verktyg
Skapa en bok