Mullusfiskar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Mullusfiskar
MulleMullus surmuletus
Mulle
Mullus surmuletus
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Överklass Benfiskar
Osteichthyes
Klass Strålfeniga fiskar
Actinopterygii
Ordning Abborrartade fiskar
Perciformes
Familj Mullusfiskar
Mullidae
Vetenskapligt namn
§ Mullidae
Släkten

Mulloidichthys
Mullus
Parupeneus
Pseudupeneus
Upeneichthys

Upeneus
Hitta fler artiklar om djur med

Mullusfiskar (Mullidae) är en familj i ordningen abborrartade fiskar. Familjen kallas även mullusar. Totalt innehåller familjen 6 släkten och 55 arter.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Mullusfiskarna är långsträckta med kraftiga kroppar. De största arterna kan bli upp till 55 centimeter långa. Många av arterna är klart färgade, vanligtvis i gult, rött eller brunt. De har två skäggtömmar under hakan och saknar tänder i överkäken.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

De flesta hittas vid rev i Stilla havet, Atlanten eller Indiska Oceanen. I Europa finns det ett släkte (Mullus) och två arter, rosenmulle (Mullus barbatus) och mulle (Mullus surmuletus). Den sistnämnda arten hittas ibland i Norden, främst Skagerack och Kattegatt.

Vanor[redigera | redigera wikitext]

Mullusfiskarna söker normalt sin föda på bottnen i grunda vatten, sällan djupare än drygt 100 meter. Födan, som utgörs av maskar, kräftdjur, mollusker och andra ryggradslösa djur, letas upp med hjälp av luktorganen på deras långa skäggtömmar.

Vissa mullusfiskar besöker brack- och sötvatten, till exempel i flodmynningar.

Äggen är pelagiska, det vill säga att de flyter i vattnet och driver fritt med havsströmmarna.

Källor[redigera | redigera wikitext]