Mullvadssnok

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Mullvadssnok
ungdjur av mullvadssnok
ungdjur av mullvadssnok
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Kräldjur
Reptilia
Underklass Diapsider
Diapsida
Ordning Fjällbärande kräldjur
Squamata
Underordning Ormar
Serpentes
Familj Snokar
Colubridae
Underfamilj Boodontinae
Släkte Pseudaspis
Art Mullvadssnok
P. cana
Vetenskapligt namn
§ Pseudaspis cana
Auktor Linnaeus, 1758
Utbredning
Utbredningskarta
Utbredningskarta
Hitta fler artiklar om djur med

Mullvadssnok (Pseudaspis cana) är en art i familjen snokar och den enda arten i släktet Pseudaspis. Djuret förekommer i större delar av södra Afrika.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Individernas storlek och färgteckning varierar beroende på levnadsområdet. Individer som lever längre söderut är vanligen svarta medan nordliga individer är bruna, gråa, rödaktiga eller gula. Ungdjur är enhetligt bruna med mörkbruna fläckar. Undersidan är vanligen ljusare och ibland vitaktig. Vuxna djur når en längd mellan 100 och 200 centimeter. Övergången mellan huvudet och bålen är nästan jämn. Nosen är lite tillplattad.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Mullvadssnok förekommer i Zimbabwe, Namibia, Botswana och Sydafrika.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Mullvadssnoken lever i olika habitat. Ofta följer de sina byten och återfinns därför ofta i odlade regioner. Som namnet antyder vistas arten ofta under jorden men främst är det ungdjur som gömmer sig i marken. Den bor ofta i bon av gnagare som den först dödat. Vuxna individer jagar guldmullvadar, möss, råttor eller andra mindre däggdjur. Ibland äter ormen fåglar och deras ägg. Ungdjur livnär sig huvudsakligen på ödlor. Trots artens grävande levnadssätt, har den god förmåga att klättra och simma.

Mullvadssnoken jagar aktivt, förföljer och kväver sedan bytet. I vissa fall gömmer sig ormen i jorden och väntar på gnagare eller andra byten. Är bytet tillräckligt nära, attackerar ormen blixtsnabbt. Blir mullvadssnoken hotad, är den i början passiv och försöker fly. Är det inte möjligt, blir den aggressiv och utstöter hotande läten. Därför förväxlas djuret ibland med pufform, arter av släktet Echis eller kapkobra.

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Under parningstiden uppstår häftiga strider mellan hannarna om rätten att para sig. Ofta resulterar striderna i blodiga sår när ormarna biter varandra med sina långa huggtänder. I motsats till flera andra snokar är mullvadssnoken vivipar, den föder alltså fullt utvecklade ungar. Beroende på storlek har honorna 30 till 50 ungar per kull. I ett undantagsfall som registrerades i Londons zoo hade en hona 95 ungar i samma kull. Ungdjuren är vid födelsen 20 till 30 centimeter långa.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 4 maj 2009.