Munksälar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Munksälar
Status i världen: Starkt hotad
Hawaiis munksäl
Hawaiis munksäl
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Rovdjur
Carnivora
(orankad) Sälar
Pinnipedia
Familj Öronlösa sälar
Phocidae
Släkte Munksälar
Monachus
Vetenskapligt namn
§ Monachus
Auktor Fleming, 1822
Hitta fler artiklar om djur med

Munksälar är ett släkte sälar inom familjen öronlösa sälar. Som enda sälgrupp lever de i tropiska eller subtropiska hav. Tidigare antogs att munksälar är de äldsta av de nu levande sälarna men denna teori är idag omstridd. Det finns tre arter som förekommer i olika områden på jordklotet.

Havsmunk[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Havsmunk

Den enda sälarten i Medelhavet är nu extremt sällsynt. Det finns små populationer vid grekiska, turkiska och afrikanska kustlinjer. Pälsfärgen varierar starkt mellan ljusgrå och svartbrun. Längden är omkring 240 cm och vikten ungefär 280 kg. Honor är lite större än hannar. Havsmunken är aktiv på dagen, jagar fisk och lever i små flockar med maximalt 20 djur.

Redan Aristoteles beskrev djuret i sina böcker. Fiskare betraktade alltid havsmunken som en konkurrent och dödade djuret var de träffade på det. Idag finns troligtvis bara 500 individer kvar. Nästan inget annat däggdjur är så starkt hotat.

Västindisk munksäl[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Västindisk munksäl

Denna art är troligtvis utdöd. När spanjorna under Columbus anlände i Karibiska havet beskrev de djuret i sina texter. Senast såg man sälarten 1952 söder om Jamaica. Fiskare påstår ibland att de sett djuret men det finns ingen vetenskaplig klarhet. Expeditioner för att hitta sälarten igen har alltid misslyckats.

Hawaiis munksäl[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Hawaiis munksäl

Sälarten fanns tidigare runt hela ögruppen Hawaii men nu bara på nordvästliga öar. Kraftig jakt minskade beståndet starkt så att det på 1950-talet bara fanns 150 djur kvar. Efter inrättande av skyddsåtgärder har beståndet ökat till 1200 individer. Nu är hajar det största hotet för sälarten.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

I äldre avhandlingar beskrivs munksälar ofta som särskild "primitiva sälar". Bonner betecknar till och med släktet och där främst arten Hawaiis munksäl som "levande fossil".[1] På grund av några anatomiska detaljer antogs att Monachus upptar en avgränsad position bland sälarna. I motsats till andra sälar är tinningbenets klippdel (Pars petrosa) inte förstorade hos munksälar. Förstorningen antas vara en anpassning till ljudförhållanden under vatten och därför uppkom teorin att munksälar inte är fullständig anpassade. Dessutom är vadbenet och skenbenet inte sammanlänkade vid knän, munksälar liknar i detta kännetecken landlevande rovdjur. Trots allt är omstridd om dessa särdrag resulterar i släktets basala ställning bland säldjuren.

Enligt Wyss 1988 är havsmunk och Västindisk munksäl närmare släkt med de andra öronlösa sälarna än med Hawaiis munksäl. Studien betraktar Monachus alltså som ett parafyletiskt taxon. Här redovisas att utvecklingslinjerna skilde sig för 15 miljoner år sedan vid uppkomsten av den centralamerikanska landbron som separerade Atlanten från Stilla havet.[2]

Bininda-Emonds och Russell som 1996 utförde en kladistisk analys av de öronlösa sälarna yttrar en motstridande uppfattning. De betraktar släktet munksälar som monofyletisk grupp. Däremot kunde de inte bevisa munksälarnas basala ställning i familjen.[3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 7 juli 2011.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nigel Bonner: Seals and Sea Lions of the World. Facts on File, 1994 ISBN 0816029555.
  2. ^ A.R. Wyss: On retrogression in the evolution of the Phocinae and phylogenetic affinities of monk seals. In: American Museum Novitates 1988, sr. 2924, s. 38 och följande.
  3. ^ Olaf R.P. Bininda-Emonds & A.P. Russell: A morphological perspective on the phylogenetic relationships of the extant phocid seals (Mammalia: Carnivora: Phocidae). I: Bonner zoologische Monographien 1996, bd. 4.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ronald M. Nowak: Walker’s mammals of the world. 6 upplaga. Johns Hopkins University Press, Baltimore 1999, ISBN 0-8018-5789-9.
  • K.W. Kenyon: Monk seals - Monachus. In: S.H. Ridgway & R. Harrison: Handbook of marine mammals. Vol. 2: Seals Academic Press London 1981.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]