Musikåret 1940

Från Wikipedia
Version från den 17 januari 2018 kl. 08.47 av Icea (Diskussion | Bidrag) (Ändrar kvalitetsmall från språkvård till städa - inget fel på språket i artikeln)
Globe icon
 Denna artikel anses ha ett svenskt perspektiv och bör skrivas om ur ett globalt perspektiv.
Hjälp gärna till och förbättra texten om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. (2014-10)
Den här artikeln eller avsnittet lever inte upp till Wikipedias artikelstandard och behöver städas upp. (2018-01)
Motivering: rörig text, fullt med externa länkar i texten även där det inte kan motiveras, instruktioner i texten
Hjälp gärna Wikipedia med att åtgärda problemet om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan.
Musikåret 1940
1939  · 1940  · 1941
Humaniora och kultur
Film · Konst · Litteratur · Musik · Radio · Serier · Teater
Samhällsvetenskap och samhälle
Ekonomi · Krig  · Politik  · Sport
Teknik och vetenskap
Meteorologi · Vetenskap

Händelser

med känt datum

med okänt datum samt allmänna notiser

  • Ett flertal jazzkonserter arrangerades till stöd för det krigsdrabbade Finland.[1]
  • Få utländska artister kom till det isolerad Sverige under beredskapsåren. Ett undantag var Diana Miller som närmast kom från Oslo. Hon fick kontrakt med China-Varietén.[1]
  • Dansrestaurangen Fenix-Kronprinsen i Stockholm slår igen. Närmast drabbad är Håkan von Eichwalds stora orkester.[1]
  • Hülphers och von Eichwalds orkestrar, som varit ledande under 30-talet försvinner. Hülphers orkester eftersom de gjort en turné i Tredje Riket. De nya ledande orkestrarna är Seymour Österwalls (Seymours) och Thore Ehrlings.[2]
  • De största svenska orkestrarna har normalt en besättning om 11-12 musiker, samt en refrängsångerska.[3]
  • Eftersom många orkestermusiker inkallades till beredskapstjänstgöring fick orkestrarna problem och måste söka efter tillfälliga ersättare. Unga amatörer nyttjades flitigt för att fylla luckorna. Om de var skickliga kunde karriären till en topposition gå mycket snabbt.[4]
  • De inkallade hade stort behov av underhållning. Fältorkestrar, spelplutoner skapades och fältartister anlitades därför för att underhålla de inkallade. Också civila artister nyttjades. Ulla Billquist var en av dessa.[5]
  • Det råder Alice Babs-feber och flera talangtävlingar anordnas för unga flickor som drömmer om att bli en ny "Babs".[1]
  • Nils Hellström kommer med den första svenska jazzboken, Jazz – historia, teknik, utövare.[6][7]
  • Den elektroakustiska gitarren kommer till Sverige. Jazzgitarristen Sven Stiberg ville testa den stora nyheten och fick en stark elektrisk stöt när han tog gitarren i sin hand vid provspelningen. Han gillade ändå sin nya Gibson, men någon akustik fanns just inte i gitarren. Elektrisk var den men inte akustisk – ännu.[8]

Svensk populärmusik på YouTube

Årets låtar kan uppletas på YouTube dels via nedanstående länkar dels genom att söka på de låtar som listas under rubrikerna "Låtar som slog", "Filmmusik", "Revymusik" och till sist genom att söka på de artister och orkestrar/combon som listas under respektive rubrik. Lägg till årtalet 1940 i YouTubes sökruta. De mest relevanta låtarna kommer överst i träfflistan.

Kanaler:

  1. Kurt Boehme
  2. Scala78
  3. danishjazz
  4. 78rpmblog
  5. Steffen Appelquist
  6. harry eriksson

Låtar som slog

Smdb=Svensk mediedatabas

Den som vill överblicka hela den svenska skivproduktionen 1940 hänvisas till avsnittet "skivindustrin".

SKAP*-Sveriges kompositörer och textförfattare, presenterade i sin utgåva "Svensk po- pulärmusik" (1982) den måhända enda förteckningen av format som täcker äldre svenska slagnummer. Den kan stå som allmän referens till de flesta av nedanstående låtar. Tyvärr saknas några slagnummer som kom från filmer och revyer i SKAP:s förteckning.

*SKAP var förkortningen av organisationens ursprungliga namn (Svenska Kompositörer av Populärmusik). Den startades av Fred Winter m fl 1926.

Naturligtvis är det den artist som sålde bäst och starkast blev förknippad med en viss låt som bör anges i listan. Någon gång kan två artisters resp. inspelningar vara ungefär lika populära och båda hör då hemma på densamma.

Ibland råder osäkerhet om vems inspelning som bör noteras. Ett frågetecken eller ordet "Flera" kan då vara lämpligast som notering.

En låt kunde vara en hit under ett år eller så, förr i tiden. Detta gäller t.ex. Edvard Pessons slagnummer i filmen "Kalle på spången" - de var hits både 1939 och 1940!

Förslagsvis förs en hit som släppts blott några veckor före årsskiftet helt till kommande år.

Vänligen sortera soloartister på efternamn samt musikgrupper och artistnamn på första bokstaven (utan engelskans "The" och "A").

På Smdb finns uppgifter om kompositör och textförfattare.

Filmmusik

Här listas sånger som förekommer i svenska filmer 1940 och som gavs ut på skiva. Ca 7 av dessa 32 sånger blev slagnummer.[9] Totalt hade 36 svenska spelfilmer premiär under året.[10] På Svensk mediedatabas finns uppgifter om kompositör och textförfattare.

Revymusik

Smdb=Svensk mediedatabas *=hit

Bara artister som veterligen framfört en låt/kuplett vid revyframträdanden anges nedan.

Skivinspelningarna har ibland gjorts av andra artister.

På Smdb finns uppgifter om kompositör och textförfattare.

Gösta Jonssons rytmiska revy[12]

Karl Gerhards revy[12]

Karl Gerhards sommarrevy"Gullregn"[12]

Revyn "Flaggan i topp" på Södra Teatern[12]

  • Margit Manstad - Hennes lilla historia.
  • Greta Liming/Stina Sorbon - Två små flickor i en revy.
  • Margit Sylvén/Stina Sorbon - Varje litet hjärta har en hemlighet.

Aktiva artister

Smdb=Svensk mediedatabas

Aktiva orkestrar och combon

Smdb=Svensk mediedatabas

Aktiva kompositörer och textförfattare

Kompositörer[9]

Textförfattare[9]

Skivindustrin

Skivmärken som kom med nya skivor för svenska marknaden 1940:

Den som vill överblick hela skivproduktionen gör det lättast via ovanstående länkar till "78-varvare och Film" . Skriv "1940" i browserns sökruta och tryck på F3 för att hoppa från låt till låt.

Tyvärr finns den tidigare tabellupställningen som Smdb förr hade inte mer och deras nuva- rande presentation av sökresultatet är otymplig att hantera när man vill få en överblick.

Det är KB (Kungliga Biblioteket) som ansvarar för Smdb och man uppger att den är nära nog komplett - så komplett är förmodligen inte "78-varvare och Film".

----------------------------------------------------------------------------------------------------

Svenska skivbolaget Dacapo slutar ge ut skivor.

Svenska skivbolaget Sonoras jazzskivmärke "Sonora Swing" börjar ge ut skivorna i egen nummerserie och med egen svart-gul etikett, som ersätter den tidigare svart-röda etiketten. Den nya etiketten har texten "Sonora Swing" och ett speciellt nummer i en fyrkant.

Sonora är det enda existerande helt inhemska skivbolaget fram till 1947 då Cupol bildas.

På grund av kriget når inga USA-skivor de svenska skivaffärerna. De enda utländska etiketterna där är brittiska HMV och Columbia, tyska Odeon, Polyphon och Telefunken samt danska Tono.[13]

Märk att etiketten Columbia producerades både i USA och i Storbritannien men av olika bolag. Det brittiska Columbiamärket ägdes 1940 av EMI som också ägde HMV.

Riskerna för torpedering av handelsfartyg medförde att HMV- och Columbiaskivor för svenska marknaden kom att pressas här. De tyska märkena hade däremot inga problem med torpederna.[13]

Svårigheter med import av pressmassa medförde att gamla skivor måste lämnas i utbyte mot nya vid köp. Resultatet blev tyvärr försämrad ljudkvalité.[13]

Trots alla problem med torpeder och pressmassa så hölls skivproduktionen uppe på en rätt hyfsad nivå - visserligen inte fullt lika många inspelningar per år som under 30-talet men man producerades ändå ca 600-700 skivor = 1200-1400 låtar årligen 40-42. Under 43-44 minskar produktionen en del men den stora dippen kommer först 1945-46, dvs efter kriget. Detta framgår klart om man låter Smdb presentera totala antal skivor per år med fono- gram (äldre) förbockat.

Födda

Avlidna

Referenser

Fotnoter

  1. ^ [a b c d] Svensk Jazzhistoria vol. 4 ss 27-31.
  2. ^ Svensk Jazzhistoria vol. 4 s 3.
  3. ^ Svensk Jazzhistoria vol. 4 ss 4-5.
  4. ^ Svensk Jazzhistoria vol. 4 ss 1-3.
  5. ^ Svensk Jazzhistoria vol. 4 s 1.
  6. ^ Hellström Nils, red (1940). Jazz – historia, teknik, utövare. Stockholm: Tidskriften Estrad. Libris 1372351 
  7. ^ Svensk Jazzhistoria vol. 4 s 33.
  8. ^ Svensk Jazzhistoria vol. 4 ss 16-17.
  9. ^ [a b c] Haslum Bengt, red (1982). Svensk populärmusik – visor, barnvisor, schlager, underhållningsmusik, jazz. Stockholm: SKAP och STIM:s informationscentral för svensk musik. sid. 293. Libris 349557 
  10. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] Åhlander Lars, red (1980). Svensk filmografi. 4, 1940–1949. Stockholm: Svenska filminstitutet. Libris 141171. ISBN 91-85248-14-2 
  11. ^ [a b c d e f g] Hit
  12. ^ [a b c d] Sundelöf, Fritz Gustaf (1967). Förteckning över revykupletter och -visor från åren 1900-1955. Stockholm: SKAP. Libris 2482938 
  13. ^ [a b c] Svensk Jazzhistoria vol. 4 ss 1, 6, 33, 62.

Externa länkar

v • r
Musikår
Musikår
1850 • 1851 • 1852 • 1853 • 1854 • 1855 • 1856 • 1857 • 1858 • 1859 • 1860 • 1861 • 1862 • 1863 • 1864 • 1865 • 1866 • 1867 • 1868 • 1869 • 1870 • 1871 • 1872 • 1873 • 1874 • 1875 • 1876 • 1877 • 1878 • 1879 • 1880 • 1881 • 1882 • 1883 • 1884 • 1885 • 1886 • 1887 • 1888 • 1889 • 1890 • 1891 • 1892 • 1893 • 1894 • 1895 • 1896 • 1897 • 1898 • 1899 • 1900 • 1901 • 1902 • 1903 • 1904 • 1905 • 1906 • 1907 • 1908 • 1909 • 1910 • 1911 • 1912 • 1913 • 1914 • 1915 • 1916 • 1917 • 1918 • 1919 • 1920 • 1921 • 1922 • 1923 • 1924 • 1925 • 1926 • 1927 • 1928 • 1929 • 1930 • 1931 • 1932 • 1933 • 1934 • 1935 • 1936 • 1937 • 1938 • 1939 • 1940 • 1941 • 1942 • 1943 • 1944 • 1945 • 1946 • 1947 • 1948 • 1949 • 1950 • 1951 • 1952 • 1953 • 1954 • 1955 • 1956 • 1957 • 1958 • 1959 • 1960 • 1961 • 1962 • 1963 • 1964 • 1965 • 1966 • 1967 • 1968 • 1969 • 1970 • 1971 • 1972 • 1973 • 1974 • 1975 • 1976 • 1977 • 1978 • 1979 • 1980 • 1981 • 1982 • 1983 • 1984 • 1985 • 1986 • 1987 • 1988 • 1989 • 1990 • 1991 • 1992 • 1993 • 1994 • 1995 • 1996 • 1997 • 1998 • 1999 • 2000 • 2001 • 2002 • 2003 • 2004 • 2005 • 2006 • 2007 • 2008 • 2009 • 2010 • 2011 • 2012 • 2013 • 2014 • 2015 • 2016 • 2017 • 2018 • 2019 • 2020 • 2021 • 2022 • 2023 • 2024
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Musikåret_1940&oldid=42353853”