Musik i Sverige
Musik i Sverige inbegriper många olika sorters musikyttringar, alltifrån föreställningar om forntida musik och ljudsignaler – utifrån arkeologiska fynd som horn och bronslurar – och traditionell folkmusik till nyare former av folkmusik, klassisk musik/konstmusik/elektronisk musik och olika typer av populärmusik, jazz och experimentell musik.
Musik har sedan urminnes tider uppstått och skapats i Sverige och förts in i landet från omvärlden och framförts av en mängd olika slags ensembler av såväl inhemska som utländska musiker och sångare. Bland de många formerna finns också sakral/andlig, politisk och olika nationaliteters etniska musik, det finns barnvisor, trubadurers visor, dansmusik och scenisk musik – inklusive opera, balett, musikal och revy – och filmmusik. Det finns skolor, kommunala musikskolor och musikhögskolor, institutioner som konserthus/symfoniorkestrar och Musikaliska akademien, organisationer som STIM, Musiksverige med flera och myndigheter som Statens musikverk.
Efterhand har också en internationellt alltmer framgångsrik och uppmärksammad musikindustri vuxit fram[1] med bland annat en mängd större och mindre skivbolag, artister och låtskrivare med ett allt större internationellt arbetsfält och produktioner med stora utländska artister[2], musikpriser som Grammis och Polarpriset och internettjänster som Spotify. Dessutom finns ett antal musikfestivaler, såsom Peace & Love, Sweden Rock Festival, Östersjöfestivalen, Stockholm Jazz Festival, Musik vid Siljan, Ethno och Svenska dansbandsveckan i Malung, förutom på radio (Svensktoppen med mera) och TV (Melodifestivalen med mera). Enligt en undersökning beskrivs Sverige som världens internationellt mest framgångsrika musikland i förhållande till BNP.[3]
Folkmusik
Vissa brukar kategorisera svensk folkmusik som melodier som uppstått i Sverige och inte har någon känd upphovsman. En annan definition är att folkmusiken är "musik bland landsbygdens människor förr i tiden", eller lite snävare "populärmusiken bland landsbygdens befolkning i huvudsak mellan 1600-talet till slutet av 1800-talet". För att få en mer rättvis definition bör man nog inkludera musik som tillkommit efter detta men håller sig inom samma ramar, till exempel de låttyper och danser som uppstod inom den aktuella tidsperioden. Genom detta inkluderas exempelvis en nyskriven polska i begreppet folkmusik, vilket de flesta folkmusiker idag skulle anse rimligt. År 1686 förbjöds slagverk och andra militärt orienterade musikinstrument som till exempel skalmeja att framföras i den folkliga musiken. Detta har medfört att folkmusiken i Sverige saknar rytmikinstrument. Dock levde traditionen med slagverk kvar i Värend i södra Småland och i gränslandskapen till Norge. En så kallad bytrumma var dock vanlig, främst för att slå signaler för samling.
Ett ord många förknippar med svensk folkmusik, är spelmansmusik - en dansmusik som oftast är fiolbaserad. Till spelmansmusiken hör gånglåtar och brudmarscher samt dansrytmerna polskor, vals, schottis, hambo, polka. Något mindre vanliga låttyper är exempelvis engelska, halling och menuett.
Klassisk musik
Klassisk musik eller konstmusik är musik skapad under 1600-talet eller senare, den är västerländsk och komponerad, det vill säga nedskriven (se notskrift).
Sveriges mest kände barocktonsättare är Johan Helmich Roman. Wienklassicism (ibland bara "klassicism") från cirka 1750 och en bit in på 1800-talet är vad många vanligen tänker på som klassisk musik. I Sverige representerades epoken främst av Joseph Martin Kraus. Bland svenska romantiker finns Adolf Fredrik Lindblad, Hugo Alfvén, Wilhelm Peterson-Berger och Wilhelm Stenhammar.
Modernismen är i Sverige representerad av bland andra Hilding Rosenberg samt medlemmarna i Måndagsgruppen.
Nyklassicism är en kombination av måttlig modernism och wienklassicistiska ideal. Kända svenska namn är Lars-Erik Larsson och Dag Wirén.
Jazzmusik
Populärmusik
Den 6 april 1974 klättrade Blue Swede, med Björn Skifs, upp på förstaplatsen på den amerikanska singellistan med låten Hooked on a Feeling, vilken först spelades in av B. J. Thomas, 1968, och samma dag vann ABBA:s låt Waterloo Eurovision Song Contest i Brighton [4]. Sverige vann senare även tävlingen åren 1984, 1991, 1999 och 2012.
Sedan framgångarna med ABBA under 1970-talet och början av 1980-talet och Roxette i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet har svensk pop varit populär runt om i världen. Mängden svensk musik som säljs utanför Sverige är stor. 1997 klättrade Sverige upp på tredjeplatsen bland musikexporterande länder.[5], bara musik från Storbritannien och USA stod sig bättre i den internationella konkurrensen, visade en undersökning 1998.
1975 hade Harpo en världshit med Moviestar.
Under 1990-talet hade Sverige flera internationella framgångar inom modern så kallad danspop, med bland andra Ace of Base, Meja och Robyn. Under 1990-talet skördade Sverige också framgångar på låtskrivarsidan, med bland andra Max Martin och Denniz Pop.
Svenska artister och grupper inom indie har i början av 2000-talet lyckats slå igenom utanför Sverige och blivit populära utomlands, bland andra the Knife, Shout out louds, the Radio Department, Dungen, Jens Lekman, Loney Dear, Peter, Björn & John, Frida Hyvönen, The Tough Alliance, The Hives, Mando Diao och The Cardigans.
Country
Countrymusik förknippades länge i Sverige med USA. Populära svenska countrysångare har varit Kikki Danielsson under 1970, 80- och 90-talen och Jill Johnson under 2000-talets första decennium.
Dansband
Dansbanden spelar musik som är vänlig att dansa pardans till, och begreppet uppstod i början av 1970-talet och har senare även spritts till Norge. Populära svenska dansband har bland annat varit Matz Bladhs, Sven-Ingvars, Thorleifs och Vikingarna, bland de modernare främst Arvingarna, Barbados och Scotts. 2008 startades Dansbandskampen i SVT, som även hölls 2009 och 2010.
Hårdrock
Sverige har fått fram flera internationellt berömda hårdrocksgrupper, till exempel Europe under 1980-talet och Hammerfall under 1990-talet. Kända svenska metalband är bland annat Hammerfall och In Flames. In Flames fick den svenska regeringens exportpris under Grammisgalan 2005. Det var första gången en hårdrocksgrupp vann priset.
Progg
Progg var i början av 1970-talet en musikrörelse i Sverige, inriktad på antikommersialism och protestsånger. Den var ofta vänsterpolitiskt orienterad. Den stod i kontrast till ABBA, Eurovision Song Contest och Svensktoppen, som sågs som symbol för kommersiell musik.
Schlager
Schlager är ursprungligen tyska för hit, och ordet användes även i Sverige fram till 1970-talet som synonym till hit eller slagdänga, då det i stället främst blivit ett begrepp som hör ihop med Melodifestivalen och artister som främst förknippas med sin medverkan där. Dock finns vissa artister och låtar där som klassas mer som "schlager" än andra.
Sverige på världsscenen
Stora svenska artister och grupper utanför Sverige är: Vänligen sortera soloartister på efternamn, musikgrupper på förstabokstaven (utan engelskans "The" och "A")
- Ace of Base, världsframgångar under början-mitten av 1990-talet [6]
- ABBA, världsframgångar under stora delar av 1970-talet och tidigt 1980-tal.[7]
- Agnes Carlsson, framgångsrik popartist i som under 2009/2010 nådde stora framgångar i Europa och USA.[8]
- Alice Babs samarbetade med jazzkompositören Duke Ellington i USA under 1960- och 70-talen.
- The Ark, framgångsrika i flera länder under 2000-talets första decennium.[9]
- Army of Lovers, framgångsrika runt 1990-talets mitt
- Avicii (DJ och producent) har gjort flera låtar som har legat på amerikanska topplistor under 2010-talet, bland annat I Could Be the One (tillsammans med den svenska låtskrivaren Noonie Bao[10]) och "Silhouettes" (där Salem Al Fakir medverkar med sång)
- BWO, framgångsrika i Östeuropa under 2000-talets första decennium.[11]
- The Cardigans, framgångsrika under 1990-talet.[12]
- E-Type, internationellt framgångsrik svensk Eurodiscoartist under 1990-talet.[13]
- Europe, världsframgångar under sent 1980-tal.[14]
- Hammerfall, framgångsrik hårdrocksgrupp från Göteborg.[15]
- In Flames, framgångsrik hårdrocksgrupp från Göteborg.[15]
- Siw Malmkvist, framgångsrik i dåvarande Västtyskland åren 1959–1974.[16]
- Millencolin, skatepunkband från Örebro, framgångsrika under 1990-talet.[17]
- Robyn, framgångsrik soulpopartist från 1990-talets mitt som på nytt med sin Body Talk-trilogi slog rekord och spelades runtom i världen.[18]
- Roxette, världsframgångar under framför allt sent 1980-tal och tidigt 1990-tal.[19]
Flera av de internationellt framgångsrika svenska musikerna under 1990-talet upptäcktes och spelades in av DJ-kollektivet Swemix och i inspelningsstudion Cheiron.
Svenska artister, grupper, producenter och kompositörer på Billboard Hot 100
Svenska artister/grupper med respektive låtar som legat etta på Billboard Hot 100 (kronologisk ordning):
- Björn Skifs (Blue Swede) – "Hooked on a Feeling"
- ABBA – "Dancing Queen"
- Roxette – "The Look"
- Roxette – "Listen to Your Heart"
- Roxette – "It Must Have Been Love"
- Roxette – "Joyride"
- Ace of Base och Denniz Pop (producent) – "The Sign"
- Max Martin (låtskrivare) – "Baby One More Time" (med Britney Spears, låg på Billboardlisrtan totalt 2 veckor 1999)
- Max Martin och Andreas Carlsson (låtskrivare) – "It's gonna be me" (med 'N Sync, 2 veckor 1999)
- Max Martin (producent) – "Teenage Dream" (med Katy Perry)
- Max Martin (låtskrivare) – "I kissed a Girl" (med Katy Perry, 6 veckor 2008)
- Max Martin och Shellback (låtskrivare) – "So what" (med Pink, en vecka 2008)
- Max Martin (låtskrivare) – "My Life Would Suck Without You", (med Kelly Clarkson, 2 veckor 2009)
- Max Martin, Shellback och Tiffany Amber (låtskrivare) – "3" (med Britney Spears, 1 vecka 2009) (Tiffany Amber har även bidragit som låtskrivare till bland annat låtarna Bigger med Backstreet Boys och Friday I'll Be Over U med Allison Iraheta)[20]
- Max Martin (låtskrivare) – "California Gurls" (med Katy Perry featuring Snoop Dogg, 6 veckor 2010)
- Max Martin (låtskrivare) – "Teenage dream" (med Katy Perry, 2 veckor 2010)
- Max Martin och Shellback (låtskrivare) – "Raise your glass" (med Pink, en vecka 2010)
- Max Martin (låtskrivare) – "Hold It Against Me" (med Britney Spears, 1 vecka 2011)
- Max Martin (låtskrivare) – "E.T." (med Katy Perry featuring Kanye West, 5 veckor 2011)
- Max Martin (låtskrivare) – "Last Friday Night (T.G.I.F.)" (med Katy Perry)
- Max Martin och Shellback (låtskrivare) – "One More Night" (med Maroon5)
- Max Martin och Shellback (låtskrivare) – "Are Never Ever Getting Back Together" (med Taylor Swift)
- Max Martin och Shellback (låtskrivare) - "DJ Got Us Fallin' in Love" (med Usher)
- Max Martin (låtskrivare) - "Dynamite" (med Taio Cruz)
- Max Martin och Shellback (låtskrivare) - "Whataya Want from Me" (med Adam Lambert 2010)
- Max Martin (låtskrivare) – "Fuckin' Perfect" (med Pink)
- Max Martin (låtskrivare) – "Beauty and a Beat" (med Pink)
- Max Martin (låtskrivare) – "Part Of Me" (med Katy Perry)
- Max Martin (låtskrivare) – "Roar" (med Katy Perry 2013)
Samisk musik
Samisk musik är känt för jojken. Sámi Grand Prix är en samisk musiktävling anordnad av NRK i Kautokeino under påskhelgen varje år sedan 1990.
Ekonomi
Tillväxtverket och intresseorganisationen Musiksverige uppskattade i rapporten "Musikbranschen i siffror"[21] att den svenska musikbranschen omsatte 5,2 miljarder kronor under 2010. Musikexporten omfattade 800 miljoner kronor. Hälften av intäkterna utgjordes av konsertintäkter, en fjärdedel av intäkter från inspelad musik och en fjärdedel av upphovsrättsliga intäkter. Fysisk musik var större än försäljning över nätet, och strömmad musik stod för en dubbelt så stor andel av försäljningen som musik som säljs genom nedladdningar. Sverige exporterar mest musik till USA, där Sveriges handelsbalans även är som sämst. Bäst är Sveriges handelsbalans mot Hongkong. Svenska upphovsmän får mest intäkter från Storbritannien, knappt 9 miljoner kronor.[22]
Se även
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Musik i Sverige.
- Sweden.se/music — Sveriges officiella "musikrum" – Musikspelare med svensk musik
Referenser
Fotnoter
- ^ Tillväxtverket juni 2012, om Sveriges ökande musikexport
- ^ Aftonbladet 9 september 2009, om svenska låtskrivares framgångar utomlands
- ^ Boomtown, om universitetsforskning om svensk musik
- ^ Poplight - Eurovision Song Contest.
- ^ ”STIM”. http://www.stim.se/sv/OM-STIM/Stims-historia/. Läst 25 april 2011.
- ^ Expressen 27 oktober 2010 - Jenny Berggren om nya Ace of Base
- ^ ABBA - Success
- ^ ”Aftonbladet”. 29 maj 2009. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/article11849164.ab. Läst 25 april 2011.
- ^ Poplight - The Ark
- ^ http://rateyourmusic.com/artist/noonie_bao
- ^ Poplight 24 februari 2006 - Elitlistan kan skada BWO
- ^ ”Kristianstadsbladet”. 22 februari 2005. http://www.kristianstadsbladet.se/noje/article1104444/Cardigans-svaumlnger-tillbaka.html. Läst 25 april 2011.
- ^ ”Metro”. 25 januari 2007. http://www.metro.se/nyheter/e-type-in-i-skonhetsradet/Objgax!13_4523-32/. Läst 25 april 2011.
- ^ Aftonbladet 3 december 2003 - Europe laddar för schlagern
- ^ [a b] ”Expressen”. 17 juni 2010. http://www.expressen.se/noje/musik/1.2029043/nu-forvandlas-goteborg-till-metaltown. Läst 25 april 2011.
- ^ Svenska Dagbladet 5 oktober 2008 - Händerna fulla
- ^ ”Nationalencycklopedin”. http://www.ne.se/rep/pop-rock-2000-ett-mellan%C3%A5r. Läst 25 april 2011.
- ^ ”Nationalencycklopedin”. http://www.ne.se/robyn?i_whole_article=true. Läst 25 april 2011.
- ^ Roxette - Lay a Whisper on My Pillow
- ^ http://www.discogs.com/artist/1608084-Tiffany-Amber
- ^ Linda Portnoff, Tobias Nielsén (Volante). "Musikbranschen i siffror", ISBN 978-91-86987-30-5, tillvaxtverket.se, februari 2012. Läst den 23 februari 2012.
- ^ Morris Wikström. "Levande musik omsätter mest i Sverige", sverigesradio.se, 23 februari 2012. Läst den 23 februari 2012.
|
|
|