Mycoplasma pneumonia

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Mycoplasma pneumonia
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 B96.0
ICD-9 483.0
MedlinePlus 000082
eMedicine emerg/467 
MeSH engelsk

Mycoplasma pneumonia är en infektionssjukdom som orsakas av en bakterie i mykoplasma-släktet, som kan ge en förkylning vilken kan förvärras till lunginflammation.

Bakterien mycoplasma pneumoniae är en till epitelcellerna kraftigt bindande mykoplasma, som är kort och hårig. Den sprids via droppsmitta. Inkubationstiden är mellan 2–3 veckor, och tidigare sjuka av bakterien blir inte immuna. Bakterien är mycket smittsam.

Insjuknandet är långsamt. Symptom vid smitta är samma som andra förkylningar: snuva, nysningar, halsont, feber och huvudvärk. Efter någon tid kan torrhosta uppkomma vilket då kan vara förstadium till lunginflammation. I ungefär 10% av fallen förvärras sjukdomen till lunginflammation; mycoplasma pneumonia är den vanligaste formen av lunginflammation i Sverige hos vuxna.

Bakterien kan också orsaka bihåleinflammation, hjärtmuskelinflammation, hepatit, ledinflammation, hjärnhinneinflammation, ge hudutslag, med mera. Dessa sjukdomsförlopp är dock mycket ovanliga.[1] Styrkan på immunförsvarets respons på bakterien avgör sjukdomens svårighetsgrad.[2]

Små barn verkar klara sjukdomen bättre än ungdomar och unga vuxna, och deras symtom är lindrigare.[3] Dock har en kinesisk studie från 2011 tvärt om visat att ju yngre barnet är, desto värre utvecklas sjukdomen.[4]

Studier tyder på att bakteriens virulens i hög grad är avhängig glykolysen.[5] Efter tillfrisknandet kan bakteriens värdceller bidra till autoimmunitet, och det antas att vissa kroniska sjukdomar kan uppkomma som följdsjukdomar till mycoplasma pneumonia, däribland Crohns sjukdom, ledgångsreumatism, och astma.[2]

Förekomsten av mycoplasma pneumoniae i ett land varierar mycket från olika år, och utbrott brukar uppkomma i skov med avsevärt många fler insjuknanden.

Svårare fall av sjukdomen kan behandlas med antibiotika såsom tetracyklin eller makrolider.[6] I fall när inte antibiotika verkar, kan ibland kortikosteroider användas.[7]

Från och med hösten 2010 har Umeå, Stockholm och Göteborg uppvisat ovanligt många fall. Även de nordiska grannländerna som till exempel Danmark uppvisar samma tendens. I Danmark har 20 - 25% av de testade patienterna fått mycoplasma.[6]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ EDWARD D. CHAN, Fulminant Mycoplasma pneumoniae Pneumonia, West J Med 1995; 162:133-142
  2. ^ [a b] Ken B Waites et al, New insights into the pathogenesis and detection of Mycoplasma pneumoniae infections, Future Microbiol. 2008 December; 3(6): 635–648.
  3. ^ http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/mycoplasmapneumoni/
  4. ^ Lu Yurong et al, Clinical analysis of 102 children with mycoplasma pneumonia, Chongqing Medical Journal 2011 -19
  5. ^ Claudine Hames et al, Glycerol Metabolism Is Important for Cytotoxicity of Mycoplasma pneumoniae, J Bacteriol. 2009 February; 191(3): 747–753
  6. ^ [a b] svt.se - Ovanligt många mycoplasmainfektioner 2011-11-07
  7. ^ Kyung-Yil Lee et al, Role of prednisolone treatment in severe Mycoplasma pneumoniae pneumonia in children, Pediatric Pulmonology Volume 41, Issue 3, pages 263–268, March 2006