Myelom
Wikipedia
Myelom, eller plasmacellsmyelom är hematologisk cancer (det vill säga i de blodbildande cellerna), närmare bestämt cancer i plasmacellerna, en viktig del av kroppens immunförsvar. Plasmacellerna producerar antikroppar. Vid myelom föreligger i c:a 90% av fallen en ökad produktion av monoklonalt immunoglobulin (M-komponent), oftast av IgG- eller IgA-typ. Normal blodcellsutveckling hämmas av tumörmassan. Myelom leder också till osteolys, bennedbrytning.
Myelom är den näst vanligaste blodcancern efter non-Hodgkins lymfom. De flesta är 65 till 70 år vid insjuknandet.
[redigera] Diagnos
Diagnosen av myelom görs ofta av en slump vid rutinmässiga blodtester vid sjukdomsmisstanke av andra sjukdomar. Anemi är vanligt. Myelom är en av få sjukdomar där SR (sänkan) är förhöjd till tresiffriga nivåer. M-komponent, förhöjd mängd plasmaceller i benmärg och skelettdestruktioner är tre huvudkriterier för myelom. Det krävs två av dessa för att man ska kunna säkerställa diagnosen.
[redigera] Behandling
Finns ingen bot, utan man försöker trycka ned sjukdomen. Exempel på behandling är thalidomid med steroider. En annan behandlingskur är starka cellgifter och stamcellstransplantation.
[redigera] Prognos
Myelom är idag inte botbar och medianöverlevnaden är cirka 3,5 år.

