Omyndig
Omyndig, eller underårig, kallas den som ej uppnått myndighetsålder, antingen straffmyndighet eller myndighet att bland annat rösta och vara valbar i allmänna val. Minderårig är man i Sverige enligt arbetsmiljölagen fram till man fyllt 18 år.[1]
Omyndigförklaring avskaffades i Sverige den 1 januari 1989 och ersattes med förvaltarskap eller godmanskap enligt 11 kap föräldrabalken.[2] Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, skall rätten, om det behövs, besluta att anordna godmanskap för honom eller henne. Ett sådant beslut får inte meddelas utan samtycke av den för vilken godmanskap skall anordnas, om inte den enskildes tillstånd hindrar att hans eller hennes mening inhämtas.[3]
Om någon är ur stånd att vårda sig eller sin egendom, får rätten besluta att anordna förvaltarskap för honom eller henne. Förvaltarskap får dock inte anordnas, om det är tillräckligt att godmanskap anordnas eller att den enskilde på något annat, mindre ingripande sätt får hjälp.[4]
Medan man i Norge och Danmark bara hade några hundra omyndigförklarade, hade Sverige under många år 10 000-tals.[källa behövs] Dessa satt oftast inlåsta på anstalter. Detta väckte internationell uppmärksamhet och under stark press tog riksdagen bort begreppet helt och hållet för vuxna.
[redigera] Noter
- ^ https://lagen.nu/1977:1160#K5P1
- ^ https://lagen.nu/1949:381#K11
- ^ https://lagen.nu/1949:381#K11P4
- ^ https://lagen.nu/1949:381#K11P7
