Myom

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Myom
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 D21, D25 (ILDS D21.M40)
ICD-9 218
MeSH engelsk

Myom är en godartad tumör, knutor av muskelceller och bindväv, som kan uppstå i livmoderns muskelvävnad. Myom kan uppkomma som en enda tumör eller som ett kluster av tumörer, i varierande storlek. Det är förhållandevis vanligt bland kvinnor i fertil ålder.

Orsaker och riskfaktorer[redigera | redigera wikitext]

Det är framför allt kvinnor i fertil ålder som har myom. Det förekommer inte hos flickor innan puberteten och andelen sjunker efter menopausen (då myomens tillväxt brukar avstanna eller myomen krympa). Bland kvinnor i fertil ålder är det däremot tämligen vanligt; uppåt var femte kvinna i den åldern får någon gång myom. Det är vanligast i åldern 35-45 år.[1][2] Det finns en ärftlig apekt i risken att drabbas - om modern eller en syster har myom ökar risken - men risken verkar också öka av fetma. Risken verkar minska av att föda barn.[3] Låga uttryck relaxin spelar troligen roll för etiologin.[4]

Myom uppkommer som ett svar på kvinnliga könshormoner, i synnerhet progesteron. Östrogen, som förr antogs vara orsaken, spelar troligtvis mindre roll för dess uppkomst, däremot handlar uppkomsten sannolikt mer om samverkan mellan könshormoner än om nivån på ett enstaka hormon. Tillväxtfaktorer i livmodern torde därtill bidra till myomet, liksom mutationer i livmodern.[5]

Varianter[redigera | redigera wikitext]

Myom kan klassificeras efter var de finns.

  • Subserosala myom finns på livmoderns utsida och är utåtväxande.
  • Intramurala myom är myom i själva livmoderväggen, som får livmodern att se förstorad ut. Det är den vanligaste varianten av myom.
  • Submucosala myom uppkommer precis under livmoderns hålrum. Denna variant ger störst påverkan med menstruationsstörningar, missfall och infertilitet.

Symtom[redigera | redigera wikitext]

Myom är inte alltid symtomgivande. Somliga får menstruationsstörningar i form av lång och kraftig mens (hypermenorré eller menorragi), med eller utan kraftigare mensvärk (dysmenorré), och mellanblödningar.[6] Värken kan upplevas som en tryckkänsla i livmodertrakten. Om myomet trycker mot urinblåsan kan det leda till att kvinnan oftare behöver urinera. Myomet kan ge smärtor vid samlag, och kan få buken att se uppsvälld ut (som om kvinnan vore gravid).

Beroende på var myomet sitter kan kvinnan få svårt att bli gravid eller drabbas av missfall. Dock har omkring 5% av alla vid förlossning myom, fastän av dessa är det vanligare med kejsarsnitt eftersom sätesbjudning är vanligare.[3]

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Myomet brukar läka bort vid klimakteriet, till följd av att nivåerna av de kvinnliga könshormonerna sjunker. Om myomet orsakar mycket problem, kan det vara aktuellt med att kirurgiskt avlägsna dem, antingen genom att operera bort själva myomet eller, om det inte är möjligt, genom att operera bort hela livmodern. Andra behandlingsmetoder innefattar laserterapi och hormonbehandling.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.nlm.nih.gov/medlineplus/ency/article/000914.htm
  2. ^ http://www.netdoktor.se/kvinnlig-halsa/artiklar/knutor-i-livmodern-myom/
  3. ^ [a b] http://mb.cision.com/Public/6232/9379221/97ce9db54641b9e7.pdf
  4. ^ Zhen Li et al, Relaxin Signaling in Uterine Fibroids, Annals of the New York Academy of Sciences 1160.1 (2009): 374-378
  5. ^ Rein MS et al, Progesterone: a critical role in the pathogenesis of uterine myomas, Am J Obstet Gynecol. 1995 Jan;172(1 Pt 1):14-8
  6. ^ http://www.janusinfo.se/Behandling/Expertradsutlatanden/Obstetrik-och-gynekologi/Utredning-och-behandling-av-gynekologiska-blodningsrubbningar/