Myotis keaysi
| Myotis keaysi Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Fladdermöss Chiroptera |
| Familj | Läderlappar Vespertilionidae |
| Släkte | Myotis |
| Art | Myotis keaysi |
| Vetenskapligt namn | |
| § Myotis keaysi | |
| Auktor | J. A. Allen, 1914 |
| Utbredning | |
 Utbredningsområde, olika färg för underarterna | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Myotis keaysi[2][3] är en fladdermusart som beskrevs av J. A. Allen 1914. Myotis keaysi ingår i släktet Myotis och familjen läderlappar.[4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4] Wilson & Reeder (2005) skiljer mellan två underarter.[2]
Artepitet i det vetenskapliga namnet hedrar Herbert H. Keays som under en expedition till Peru samlade flera djur, däribland artens holotyp, som sedan undersöktes vid American Museum of Natural History.[6]
Arten blir 41 till 53 mm lång (huvud och bål), har en 33 till 41 mm lång svans och väger 4 till 6 g. Underarmarna är 32 till 39 mm långa, bakfötterna är 7 till 9 mm långa och öronen är 10 till 14 mm stora. De 5 till 7 mm långa håren på ovansidan bildar en ullig päls som varierar mellan mörk gråbrun, rödbrun, rosa-grå eller orange i färgen. Nosen och öronen nära huvudet är nästan nakna med rosa-brun hud. Glest fördelade finns på vingarna nära kroppen, på svansflyghuden och på extremiteterna. Flygmembranen har en svart färg.[7]
Denna fladdermus förekommer i Central- och Sydamerika från östra Mexiko till norra Argentina. I Sydamerika lever den nära Anderna. Myotis keaysi hittas även på några öar i samma region. Arten vistas i låglandet och i bergstrakter upp till 1100 meter över havet. Habitatet utgörs av skogar.[1]
Individerna vilar i grottor och troligen även i trädens håligheter. De flyger tätt över skogsgläntor, vattenansamlingar och andra öppna ställen. Parningen sker antagligen under regntiden.[7]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] 2008 Myotis keaysi Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
- ^ [a b] Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Myotis keaysi
- ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (14 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/myotis+keaysi/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ Beolens, Watkins & Grayson (2009). ”Keays”. The Eponym Dictionary of Mammals. JHU Press. sid. 220
- ^ [a b] Reid, Fiona (2009). ”Myotis keaysi”. A Field Guide to the Mammals of Central America. Oxford University Press. sid. 153-154
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Myotis keaysi.
Wikispecies har information om Myotis keaysi.
|