Myrfåglar

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Myrfåglar
Tvåfärgad myrfågel (Gymnopithys leucaspis)
Tvåfärgad myrfågel (Gymnopithys leucaspis)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Familj Myrfåglar
Thamnophilidae
Vetenskapligt namn
§ Thamnophilidae
Auktor Swainson, 1824
Utbredning
Global utbredning (i grönt)
Global utbredning (i grönt)
Släkten
Cirka 45
Synonymer
Egentliga myrfåglar
Hitta fler artiklar om fåglar med

Myrfåglar (Thamnophilidae), är en mycket stor familj av tättingar som återfinns i subtropiska och tropiska Central- och Sydamerika, från Mexico till Argentina. Det finns mer än 200 arter, uppdelad i cirka 45 släkten och familjen omfattar arter som bär trivialnamnen myrtörnskator, myrfåglar, myrvireor, myrsmygar, eldögon och nakenögon. De är besläktade med markmyrfåglar, myggätare och ugnfåglar.

Myrfåglar är generellt små fåglar med rundade vingar och kraftiga ben. Deras fjäderdräkt består oftast av dovt gråa, vita, bruna och roströda färger. och de uppvisar sexuel dimorfism både vad gäller färger och teckning. Vissa arter varnar rivaler genom att visa upp vita fjäderpartier på ryggen och skuldrorna. Merparten har kraftiga näbbar och de flesta har en nedåtböjd näbbspets.

Flertalet lever i skogsbiotoper, men vissa återfinns i andra biotoper. De lever främst av insekter och andra leddjur, men vissa tar även mindre ryggradsdjur. Flertalet tar sina byten i skogens undervegetation eller något högre upp men ett fåtal födosöker också uppe i trädkronorna eller direkt på marken. Vid födosök bildar många arter blandflockar med andra arter.

De lever i monogama förhållanden, bildar par som varar hela livet och är territoriella. De lägger vanligtvis två ägg i ett bo som antingen är upphängt i grenar eller placeras på en gren, stubbe eller kulle på marken. Båda föräldrarna ruvar äggen och tar hand om, och matar ungarna i boet. När ungarna är flygga tar föräldrarna hand om den ena ungen var.

Trettioåtta arter kategoriserars som utrotningshotade på grund av mänsklig påverkan. De är dock inte utsatta för vare sig burfågelsjakt eller annan typ av jakt. Det huvudsakliga hotet mot arterna utgörs av förlustoch fragmentisering av habitatområden vilket i sin tur, bland annat, leder till ökad bopredation

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Myrfågelfamiljen Thamnophilidae behandlades tidigare som underfamiljen Thamnophilinae inom den mycket stora familjen Formicariidae, som även omfattade myrtrastar och myrpittor. Då kallades familjen "myrfåglar" och arterna inom Thamnophilinae kallades "egentliga myrfåglar".

Thamnophilidae splittades från Formicariidae, som idag endast består av myrtrastar och myrpittor, på grund av upptäckten av skillnader i strukturen på bröstbenet (sternum) och Syrinx, och på grund av resultaten från Sibley och Ahlquists undersökning av DNA-DNA hybridisering.[1][2] Myrfåglarna ingår i infraordningen subosciner

Familjen består av mer än 200 arter, uppdelad i cirka 45 släkten och omfattar arter som bär trivialnamnen myrsmygar, myrvireor, myrfåglar och myrtörnskator vilket refererar till deras storlek - som ökar i denna ordning, men med vissa undantag - och inte till någon morfologisk likhet med viroer, törnskator etc. Utöver dessa fiär mindre än hälften av dagens arter var kända, så har sentida DNA-studier till stor del bekräftat den.[3] Dessa undersökningar visar att familjen består av två huvudklader där merparten av myrtörnskatorna och de andra större arterna med kraftig näbbar tillsammans med arterna inom släktet Herpsilochmus utgör en klad, och de klassiska myrsmygarna och de andra smalare och långnäbbade arterna utgör en annan. Utöver detta visar även dessa undersökningar att merparten av släktena är monofyletiska.

Familjen består av ett flertal mycket stora, eller mycket stora släkten och ett flertal monotypiska släkten. Flera av de senare, som alltid har varit svårplacerade inom systematiken, kan utgöra en tredje klad som utvecklats oberoende de två övriga.[3] Resultaten bekräftar även misstanken att vissa arter, främst i släktena Myrmotherula och Myrmeciza, måste förflyttas till andra släkten. Men då gruppen är mycket stor och flera arter är dåligt kända så behövs det mer data för att med säkerhet fastställa visa släkten.

Släkten inom familjen[redigera | redigera wikitext]

Underfamilj N.N.: Basala myrfåglar[redigera | redigera wikitext]

Underfamilj Thamnophilinae: myrtörnskator och närbesläktade arter[redigera | redigera wikitext]

Underfamilj N.N.: Typiska myrsmygar och närbesläktade arter[redigera | redigera wikitext]

Hane Pärlvingad myrtörnskata (Thamnophilus bridgesi)

Tribus "Microrhopini"

Tribus Formicivorini

Tribus Pithyini

Tribus Myrmecizini

Okänt släktförhållande[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sibley, C. G. & J. E. Ahlquist (1990) Phylogeny and classification of birds. Yale University Press, New Haven, Conn.
  2. ^ Rice, N.H. (2005): Further Evidence for Paraphyly of the Formicariidae (Passeriformes). (PDF) Condor 107(4): 910–915. doi:10.1650/7696.1
  3. ^ [a b] Irestedt, M.; Fjeldså, J.; Nylander, J.A.A. & Ericson, P.G.P. (2004) Phylogenetic relationships of typical antbirds (Thamnophilidae) and test of incongruence based on Bayes factors. BMC Evol. Biol. 4: 23. doi:10.1186/1471-2148-4-23 Supplementary information (PDF)
  4. ^ South American Classification Committee (2007) Revive the genus Dichropogon
  5. ^ Reassign Dichropogon to Willisornis - South American Classification Committee (2008)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Texten är översatt från engelskspråkiga wikipedias artikel [], läst 2009-09-01