Nämndeman
 |
Denna artikel anses inte skriven ur ett globalt perspektiv. Hjälp gärna till och förbättra texten om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. (2011-05) |
En nämndeman är en lekman som tillsammans med en eller flera lagfarna domare dömer i domstol. Nämndemän har på olika sätt medverkat i den dömande verksamheten i underrätt, det vill säga tingsrätterna och deras föregångare härads- och rådhusrätterna under hundratals år. Numera finns nämndemän även inom hovrätt, förvaltningsrätt (tidigare länsrätt), kammarrätt och fastighetsdomstol. Nämndemän medverkar dock inte i Högsta Domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen och inte heller i vissa specialdomstolar som Marknads- och Arbetsdomstolen.
I de allmänna domstolarna deltar nämndemän vid avgörande av brottmål och familjemål och i förvaltningsdomstolarna i en rad olika måltyper, till exempel socialförsäkringsmål och mål om olika former av tvångsvård. I tingsrätt och förvaltningsrätt är nämndemännen i majoritet, medan i hovrätt och kammarrätt är de lagfarna domarna i majoritet.
Nämndemännen är helt jämlika med de lagfarna domarna - alla har varsin individuell röst och alla deltar i samtliga beslut som rätten ska fatta. Nämndemän har även rätt att bifoga reservation med motivering till domen. Detta skiljer nämndemän från de jurymedlemmar som finns i många andra länder, som till en början ofta endast medverkar i brottmål, och då vanligen bara tar ställning i skuldfrågan, medan det är domaren som fastställer påföljden. Dock får juryn i några länder också fastställa straffet. I Sverige förekommer jury enbart i tryckfrihetsmål.
Nämndemän till tingsrätt utses av kommunfullmäktige och nämndemän till hovrätt, förvaltningsrätt och kammarrätt utses av landstingsfullmäktige, i samtliga fall för en period på fyra år, i samband med de allmänna valen. Rekryteringen av nämndemän sker genom de politiska partier som är representerade i fullmäktige, varför de flesta nämndemän är medlemmar i ett parti. Nämndemannauppdraget är dock opolitiskt - att ta politiska hänsyn när man dömer strider mot lagen och domareden - varför några hinder för att utse ickemedlemmar inte finns. Tvärtom uttalade både Regeringen och Riksdagen under 2006 att det är viktigt att rekryteringen breddas utanför de politiska partierna.
Nämndemannatraditionen är gammal i Sverige och också i Finland, Tyskland, Japan, Jugoslavien och Sovjetunionen och är ett sätt att låta lekmän medverka i den dömande processen. Till syftena hör både att ge allmänheten inblick i den dömande verksamheten, och sålunda höja förtroendet för domstolarna, och att tillse att rättstillämpningen ligger i linje med det allmänna rättsmedvetandet.
Antalet nämndemän i en rättegångsförhandling beror på längden av den eventuella påföljd svaranden är föremål för, vid en påföljd som kan ge fängelse i maximalt två år närvarar tre nämdemän tillsammans med en juristdomare. Är den potentiella påföljden längre än två år utökas antalet nämndemän till fem stycken (antalet juristdomare är fortsatt endast en).
