Språkrådet (Sverige)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Språkrådet
Föregångare Sverigefinska språknämnden
Svenska språknämnden
Klarspråksgruppen
Inrättad 2006

Språkrådet, grundat 2006, är Sveriges officiella organ för språkvård och språkpolitik. Det är en avdelning inom myndigheten Institutet för språk och folkminnen.

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Språkrådet arbetar med svenska och de nationella minoritetsspråken finska och romska samt med svenskt teckenspråk. Den viktigaste uppgiften är att "på vetenskaplig grund" (förordning 2007:1181) vara ett stöd för dem som ska använda eller har frågor om dessa språk. Rådet har också till uppgift att följa andra språk i Sverige. Chef för Språkrådet är sedan den 1 mars 2013 Ann Cederberg.[1] Hon efterträder professor Lena Ekberg, som i maj 2012 återgick till sitt arbete vid Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Språkrådet har därill till uppgift att samordna arbetet med språket i offentlig verksamhet. Myndigheternas språk ska enligt språklagen (2009:600) vara vårdat, enkelt och begripligt. Språkrådet arbetar med att främja klarspråk - myndighetstexter skrivna på ett vårdat, enkelt och begripligt språk - genom bland annat föreläsningar, seminarier och konferenser samt tidskriften Klarspråksbulletinen och priset Klarspråkskristallen.

Språkrådet utger även tidskriften Kieliviesti, en årlig "nyordslista" och delar ut Erik Wellanders språkvårdspris. Rådet äger sedan 2007 det Internet-baserade lexikonet Lexin.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Den organiserade språkvården i Sverige startades 1944 av Nämnden för svensk språkvård, som vid en omorganisation 1972 delvis förstatligades och fick namnet Svenska språknämnden. Språkrådet bildades den 1 juli 2006 genom sammanslagning av de tidigare självständiga organen Sverigefinska språknämnden, Svenska språknämnden samt Klarspråksgruppen, och övertog de tidigare organens uppgifter.

Tidskriften Språkvård utgavs sedan 1965, och övergick 2007 till den fristående tidskriften Språktidningen.


Svenska språknämnden[redigera | redigera wikitext]

Nämnden för svensk språkvård, som bildades ungefär år 1944 och senare bytte namn till Svenska språknämnden, var Sveriges officiella språkvårdsorgan.

Svenska språknämnden följde svenskans utveckling i tal och skrift, gav ut ordböcker och skrivhandledningar som boken Svenska skrivregler och andra skrifter i språkliga frågor samt tidskriften "Språkvård". Nämnden gav råd i språkfrågor åt myndigheter, företag och enskilda, medverkade i konferenser och kurser, samarbetade med andra språkvårdande institutioner i Sverige samt verkade för nordisk språkförståelse i samarbete med andra språknämnder. Nämnden samarbetade också med det halvofficiella organet Tekniska Nomenklaturcentralen, senare Terminologicentrum (TNC).

Sverigefinska språknämnden[redigera | redigera wikitext]

Sverigefinska språknämnden (Ruotsinsuomalainen kielilautakunta) grundades 1975 och hade till uppgift att vårda och utveckla det finska språket i Sverige, sverigefinskan.

Sverigefinska språknämnden utarbetade svensk-finska ordlistor inom olika samhällsområden och granskade finskspråkiga texter. Vidare utvecklade och vårdade nämnden sverigefinskan genom att bland annat ge rekommendationer och råd till myndigheter, företag och privatpersoner om finska språket, anpassat till svenska förhållanden. Nämnden gav ut språkvårdstidskriften Kieliviesti samt anordnade språkvårdsseminarier.

Klarspråksgruppen[redigera | redigera wikitext]

Klarspråksgruppen hade sedan 1993 regeringens uppdrag att främja språkvårdsaktiviteter hos myndigheterna.

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Språkrådet har ibland fått kritik för sina rekommendationer och framställningar, bland annat i fråga om dövspråk[2] och stödet för ord som "tjejsamla".[3]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.sprakradet.se/15073
  2. ^ Dövas tidning 2011-08-26
  3. ^ Språktidningen 2012-01-09

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]