Näringsverksamhet
Från Wikipedia
Med näringsverksamhet avses inom juridiken normalt sådan ekonomisk verksamhet som
- utgör näringsverksamhet enligt 13 kap 1 § inkomstskattelagen (1999:1229) (förkortad IL), eller
- utövas av den som är näringsidkare i konsumentköplagens (1990:932) mening.[1]
Inom skatterättens inkomstskattesystemet skiljer man på de tre olika inkomstslagen tjänst, näringsverksamhet och kapital. Reglerna som avgränsar inkomstslaget näringsverksamhet återfinns i 13 kap inkomstskattelagen (IL).[2]
All inkomst som beskattas hos juridiska personer hänförs till inkomstslaget näringsverksamhet.[3] Fysiska personer (inklusive delägare i handelsbolag och dödsbo) kan ha inkomst av tjänst, kapital samt näringsverksamhet.
Näringsverksamhet definieras som förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt, oavsett om detta sker i någon officiell registrerad företagsform eller inte (13 kap. 1 § IL). [4]
Källor [redigera]
- ^ ”Bokföringsnämndens uttalande, BFNAR 2002:8, sid. 3”. http://www.bfn.se/redovisning/NYUTT/utt02-8.pdf. Läst 2008-02-26.
- ^ https://lagen.nu/1999:1229#K13
- ^ https://lagen.nu/1999:1229#K13P2
- ^ ”Avgränsning av inkomstslaget näringsverksamhet, Skatteverkets webbsida”. http://www.skatteverket.se/download/18.18e1b10334ebe8bc8000115004/kapitel_05.pdf. Läst 2008-02-26.