Näskotts socken
| Näskotts socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Jämtland |
| Kommun | Krokoms kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Area | 134 kvadratkilometer |
| Upphov till | Näskotts landskommun Näskotts församling |
| Motsvarar | Näskotts distrikt |
| Tingslag | Jämtlands norra domsagas tingslag (–) Lits och Rödöns tingslag (–) Rödöns tingslag (–) |
| Karta | |
  Näskotts sockens läge i Jämtlands län. | |
| Koordinater | 63°19′39″N 14°18′12″Ö / 63.3275°N 14.3032°Ö |
 Socknen i häradet/länet. | |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 2556 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Näskotts distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Näskotts socken i Jämtland ingår sedan 1974 i Krokoms kommun och motsvarar från 2016 Näskotts distrikt.
Socknens areal är 134,21 kvadratkilometer, varav 102,50 land.[1] År 2000 fanns här 1 817 invånare.[2] Orterna Nälden, Vaplan och Ytterån samt kyrkbyn Kingsta med sockenkyrkan Näskotts kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]
Näskotts socken har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 överfördes ansvaret för de kyrkliga frågorna till Näskotts församling och för de borgerliga frågorna till Näskotts landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Rödöns landskommun som 1974 uppgick i Krokoms kommun.[2]
1 januari 2016 inrättades distriktet Näskott, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Jämtland. De indelta soldaterna tillhörde Jämtlands fältjägarregemente och Jämtlands hästjägarkår.[3]
Geografi[redigera | redigera wikitext]
Näskotts socken ligger norr om Storsjön, kring Näldsjön och vid Ytteråns utlopp. Socknen består av odlingsbygd och skogsbygd.[4][5][1]
Socknen genomkorsas i öst-västlig riktning av europaväg 14 samt av Mittbanan (Östersund-Storlien).
Geografisk avgränsning[redigera | redigera wikitext]
I väster når socknen fram till Alsensjön, vid vars östra ände samhället Vaplan ligger. I norra delen av socknen ligger Näldsjön (302 m ö.h.). Vid sjöns utlopp genom Faxån ligger Nälden, som är församlingens största ort.
Socknen sträcker sig tvärs över Näldsjön och delas på så sätt i en sydlig och en nordlig sockendel. Västerön och Kvarnholmarna ligger i Näskotts socken. På sjöns norra sida omfattar socknen bl.a. byarna Nordannälden samt Högen. Längst i nordost når socknen fram till Öster-Näversjön (296 m ö.h.). Nordsidan av Näldensjön trafikeras av länsväg 240.
Näskotts socken avgränsas i väster av Alsens socken. I norr ligger Offerdals socken och i nordost (mellan Näldsjön och Öster-Näversjön) gränsar socknen mot Aspås socken. I öster ligger Rödöns socken, som även skiljer socknen från Storsjön.
Förhållandevis långt från huvudbygden, nämligen väster om Åkersjön och inklämd mellan Föllinge socken och Offerdals socken ligger en större enklav av Näskotts socken. Det är ett fäbodland med fäbodarna Älisandbodarna och Gammalbodarna.
Fornlämningar[redigera | redigera wikitext]
Man har inom församlingen funnit 15 boplatser från stenåldern. Vidare finns en skärvstenshög samt fyra gravhögar från järnåldern. Det finns också sex ödegårdar från medeltiden och mera än 300 fångstgropar.[4][5][6][7]
Namnet[redigera | redigera wikitext]
Namnet (1403 Nesgath) innehåller näs och gata och syftar troligtvis på den landtunga som leder till Rödön.[8][5]
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Näskotts socken 1750–1990 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1750 | 247 | |||
| 1760 | 252 | |||
| 1769 | 313 | |||
| 1790 | 376 | |||
| 1800 | 490 | |||
| 1810 | 401 | |||
| 1820 | 401 | |||
| 1830 | 511 | |||
| 1840 | 548 | |||
| 1850 | 649 | |||
| 1860 | 679 | |||
| 1870 | 715 | |||
| 1880 | 775 | |||
| 1890 | 969 | |||
| 1900 | 1 058 | |||
| 1910 | 1 196 | |||
| 1920 | 1 579 | |||
| 1930 | 1 581 | |||
| 1940 | 1 431 | |||
| 1950 | 1 466 | |||
| 1960 | 1 742 | |||
| 1970 | 1 434 | |||
| 1980 | 1 808 | |||
| 1990 | 1 927 | |||
| Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet. | ||||
Personer[redigera | redigera wikitext]
- Nils Larson i Tullus, bondeståndets siste talman 1862-1863 och 1865-1866.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Näskott socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ Administrativ historik för Näskott socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942
- ^ [a b c] Nationalencyklopedin
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Näskotts socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Näskotts socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Stafwerfeldt, Alexander; Näskott - en hembygdsbok, Näskotts kommunalfullmäktige,Nälden, 1958, LIBRIS-id 1296231
- Lofterud, Curt (1928); Alsen - Näskott, Krokoms kommun, Krokom, 1986, serie Sevärt i Krokoms kommun-1, LIBRIS-id 594580
- Historik över Näskotts hembygdsgård, Näskotts hembygdsförening, Nälden, 1986, LIBRIS-id 713968
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Arkiv relaterade till Näskotts socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Näskotts socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Bilder från Näskotts socken. Källa: Jämtlands läns museum
| |||||||
