Näsviken, Hudiksvalls kommun
| Näsviken | |
| Tätort | |
 Näsviken med den Y-formade Sördellen i bakgrunden.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Hälsingland |
| Län | Gävleborgs län |
| Kommun | Hudiksvalls kommun |
| Distrikt | Forsa distrikt |
| Koordinater | 61°45′33″N 16°52′26″Ö / 61.75917°N 16.87389°Ö |
| Area | 186 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 967 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 5,2 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T7232[2] |
| Beb.områdeskod | 2184TB111 (1960–)[3] |
| Geonames | 2690092 |
  Ortens läge i Gävleborgs län
| |
| Wikimedia Commons: Näsviken, Hudiksvall Municipality | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Näsviken är ett brukssamhälle och tätort i Hudiksvalls kommun, Hälsingland.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Näsviken var från början namnet på den järnvägsstation som anlades vid Dellensjöarnas utlopp när järnvägen från Hudiksvall förlängdes hit 1874. Idag har namnet överförts på den tätort som vuxit fram här, innefattande delar av byarna Byberg, Hamre, Övernäs och Böle. Namnet Näsviken är taget från en vik som ligger utmed ett näs i Södra Dellen. Järnvägen (Dellenbanan) är liksom järnvägsstationen numera nedlagd men utnyttjas sommartid av Dellenbanans vänner för dressinuthyrning.
Genom Näsviken går Tamms kanal som leder till två numera nedlagda slussar i närheten. Denna vattenled byggdes av Per Adolf Tamm för malmfrakt med ångbåt till Movikens masugn vid Norrdellen. Slussen invigdes 1860.
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Näsviken 1950–2020[4][5] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 911 | |||
| 1960 | 821 | |||
| 1965 | 875 | |||
| 1970 | 935 | |||
| 1975 | 969 | |||
| 1980 | 1 017 | |||
| 1990 | 988 | 182 | ||
| 1995 | 991 | 183 | ||
| 2000 | 979 | 184 | ||
| 2005 | 977 | 184 | ||
| 2010 | 924 | 183 | ||
| 2015 | 910 | 183 | ||
| 2020 | 967 | 186 | ||
Idrott[redigera | redigera wikitext]
Näsviken har en bred fotbollsverksamhet, och är troligen mest känd för att Tomas Brolin startade sin karriär i Näsvikens IK.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 4 april 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014.
| ||||||||||||||||
