Nürnbergs tunnelbana

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
U-Bahn Nürnberg U-Bahn
Ubahn nuremberg 2009.jpg
Allmänt
Plats Tyskland Tyskland, Nürnberg
Antal linjer 5
Antal hållplatser 46
Turtäthet 10 min
Antal passagerare 316 000 / dag
Organisation
Invigd 1972
Trafikoperatör VAG Nürnberg
Tekniska fakta
Banlängd 36   kilometer
Matning Strömskena

Nürnbergs tunnelbana, U-Bahn Nürnberg öppnades 1972 och är Tysklands yngsta tunnelbana. Den utgör stommen i den spårbundna trafiken i Nürnberg och Fürth tillsammans med S-Bahn och Nürnbergs spårväg. Tunnelbanan har linjerna U1/U11, U2/U21 och U3 och nätet är på totalt 36 km med 46 stationer.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Station Rennweg

Den första idén om en tunnelbana i Nürnberg går tillbaka till 1925 då Oscar Freytag ville bygga en tunnelbana under Fürther Strasse. Planen blev aldrig av på grund av kostnaderna och de tekniska kraven. I slutet av 1930-talet kan man säga att Nürnberg tog sitt första steg mot en tunnelbana då man lade spårvägsspåren under Allersberger Strasse och Bayernstrasse under jord. Detta gjordes för att inte marscherna av nazisterna och de medföljande besökarmassorna skulle störas av kollektivtrafiken i vad som var en huvudstad för nazisterna med de årligt återkommande partidagarna.

Efter andra världskriget återkom planerna på kollektivtrafik under jord i Nürnberg. 1958 lade Max-Erich Feuchtinger fram en en plan som Nürnbergs stad avslog. 1962 kom Walther Lambert med en ny utredning om framtidens kollektivtrafik. 1963 beslöts om byggandet av ett spårvägsnät under jord med möjlighet att bygga om till tunnelbana i framtiden.

1965 reviderades beslutet till förmån för byggandet av en riktig tunnelbana. Man ville hoppa över steget med spårväg och direkt satsa på tunnelbana. Projektet fick statsstöd från tyska staten och delstaten Bayern. I slutet av 1960-talet tog man fram konkreta planer efter att en stadsplan gått igenom. Det fanns flera olika varianter. 1967 togs det första spadtaget för tunnelbanan. 1972 kunde den första sträckan invigas från Langwasser Süd till Bauernfeindstrasse. Därmed var Nürnberg den fjärde staden i Tyskland med tunnelbana efter Berlin (1902), Hamburg (1912) och München (1971). I samma veva sköts ett avtal med grannstaden Fürth om tunnelbana dit.

Linjer[redigera | redigera wikitext]

Stomnätet består av linje U1, U2 och U3, sedan finns det två extra linjer som enbart trafikerar de mer centrala delarna av staden, linje U11 och U21.

Metro Nuremberg Nürnberg U-Bahn.png
Linje Sträcka Öppnad Längd Stationer
U1 Fürth Hardhöhe - Langwasser Süd 1972–2007 18,5 km 27
U2 Flughafen - Röthenbach 1984–1999 13,2 km 16
U3 Gustav-Adolf-Straße - Friedrich-Ebert-Platz 2008–2011 7 km 11
U11 Eberhardshof - Messe 1972–2007 8,1 km 14
U21 Röthenbach - Ziegelstein 1984–1999 11 km 15

Framtid[redigera | redigera wikitext]

Linje U3 byggs just nu ut i norr med fyra nya stationer. Stationerna Kaulbachplatz och Friedrich-Ebert-Platz planeras att öppnas 2011 samt stationerna Klinikum Nord och slutstation Nordwestring planeras att öppnas år 2013. I söder planeras linje U3 också att byggas ut bl.a. på en övergiven järnväg.


Stationer[redigera | redigera wikitext]

Tunnelbana har 46 stationer varav 39 är under jord.

De äldsta stationerna från 1960-talet är enhetligt hålla i sina arkitektur och har samma typ av kakelväggar. Under 1970-talet utvecklade man arkitekturen till att ha flera detaljer och att den inspirerades i sin utformning från miljön omkring. Under 1980-talet började man utlysa tävlingar för studenter vid Georg-Simon-Ohm-Hochschule i att utforma stationer. Under 1990-talet har man använt mer stål, ljus färger och glas i nya stationer och arkitekter och formgivare utanför Nürnberg hat fått uppdrag.

Vagnpark[redigera | redigera wikitext]

Vagnarna åker på normalspår (1435 mm) och drivs med 750 volts likström. De kan köra som snabbast i 80 km/h. Den första serien, Typ DT1, levererades 1970-1984 och tillverkades av AEG, MAN och Siemens AG. Den efterföljande vagnserien DT2 följde 1993 i samband med utbyggnaden av till Schoppershof då tolv nya vagnar köptes in från Adtranz och Siemens. Den modernaste vagnstypen är DT3 som satte i trafik 2004 och som körs automatiskt vilket gör att en förarkabin saknas. Senare levererades en variant med förarkabin för att kunna köra vagnarna på alla spår. DT3 är byggd av Siemens.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]