Närke

Närke är ett landskap i Svealand. Ytan är 4126 km² (minst i Svealand). Närke gränsar i sydväst till Västergötland, i nordväst till Värmland, i norr till Västmanland, i öster till Södermanland och i sydöst till Östergötland.

I landskapet finns 5 200 bevarade fornlämningar.

Den äldre stavningen Nerike lever kvar bland annat i tidningen Nerikes Allehandas namn.

Innehåll

1 Historia
2 Geografi
- 2.1 Topografi
- 2.2 Större orter i Närke
3 Sevärdheter
4 Några kända närkingar
5 Referenser
- 5.1 Noter
- 5.2 Litteratur
6 Se även
- 6.1 Externa länkar

[redigera] Historia

De tidigaste uppgifterna om Närkes omfattning i början av 1300-talet anger ungefär samma gränser som nu. I norr räknades emellertid även Noraskog till Närke. Närke, som ursprungligen var delat i tre tredingar, utgjorde en egen lagsaga och ägde en lagbok, som stadfästes av Magnus Ladulås men som senare gick förlorad. Landskapstingen hölls under 1300-talet i Mosås och Kumla, senare i Örebro. Den kungliga förvaltningen utövades av fogden på Örebro slott. Närke tillhörde från 1170 Strängnäs stift. Skattepersedlarna var korn, smör och fläsk samt i landskapets bergslagstrakter osmundjärn. Antalet hushåll i Närke uppskattades 1570 till omkring 3.4000, motsvarande en befolkning på bortåt 20.000. Närke utgjorde 1525-54 förläning åt marsken Lars Siggesson; det tillhörde hertig Karls hertigdöme och sedermera Karl Filips.^[1]

[redigera] Geografi

[redigera] Topografi

De mellersta delarna av Närke upptas av Närkesslätten, en bördig och uppodlad slätt söder och väster om Hjälmaren. Slätten fortsätter in i såväl Västmanland som Södermanland. I norr finns Käglans skogsplatå (111 meter över havet), som i sin nordligaste del stupar brant ner mot Arbogaån. I västra delen av Närke finns en markerad bergshöjd, Kilsbergen, som också fortsätter in i Värmland och Västmanland. I Kilsbergen återfinns Närkes högsta topp, Tomasbodahöjden, 298 m.ö.h. Söder om Kilsbergen vidtar skogen Tiveden, och där går gränsen mot Västergötland. I söder har Närke strandlinje mot Vättern. Här finns en mindre insjöskärgård. På gränsen mellan Närke och Östergötland ligger den karga och ödsliga bergssträckningen Tylöskogen.

De största vattendragen i Närke är Letälven, som utgör gräns mot Värmland, och Arbogaån, som utgör gräns mot Västmanland. Det största vattendrag som inte utgör landskapsgräns utan verkligen flyter inuti Närke är Svartån. Näst störst är Kvismare kanal.

Närkes största sjö är Vättern. På andra och tredje plats kommer Hjälmaren och Skagern. Dessa sjöar ligger dock bara delvis inom Närke. Den största sjön som ligger helt inom landskapet är Sottern (29 km²).

[redigera] Större orter i Närke

[redigera] Sevärdheter

Vattentornet Svampen i Örebro, Örebro slott, Wadköping, Karlslund, S:t Nicolai kyrka, Olaus Petri kyrka och Gustavsvik.

[redigera] Några kända närkingar

Gunnar Andersson, professor, forskningsresande ("Kina-Gunnar")
Johan Andersson, spelman
Gabriel Anrep, genealog
Hjalmar Bergman, författare
Gösta Berg, professor, styresman för Nordiska museet och Skansen
Axel Borg, konstnär
Bromelius, Olof, läkare och botanist
Irja Browallius, författare
Folke Dahlberg, författare
Nils Gabriel Djurklou, folkminnesforskare
Nils Petter Eckerbom, författare
Torsten Ehrenmark, journalist
Peter Flack, revyartist
Harald Forss, författare
Anders Frostensson, psalmist
Arvid Gumælius publicist
Emil Gustafson, frikyrkoledare
Olof Gabriel Hedengren, godsägare, frikyrkoledare
Edvard Hedin, frikyrkoledare, riksdagsman
Adolf Hedin, riksdagsman, redaktör för Aftonbladet
Verner von Heidenstam, författare
Anton Jansson, entomolog
Mattias Jonson, fotbollsspelare
Emil Kåberg, ishockeyspelare
Claes Lagergren, markis, påvlig kammarherre
Laurentius Petri, ärkebiskop
Bernhard Elis Malmström, skald
Birger Mörner, forskningsresande
Håkan Nesser, författare
Einar Olsson, riksspelman
Laurentius Petri, ärkebiskop
Olaus Petri, kyrkoreformator
Levi Rickson, författare, signaturen Jeremias i Tröstlösa
Adolf Eugène von Rosen, järnvägspionjär
Erik Rosenberg, ornitolog
Torsten Rudenschiöld, "den svenka folkskolans fader"
Johannes Rudbeckius, biskop, poet, författare
Carl Viktor Rulin, riksspelman
Claes Runheim, journalist
Jöran Sahlgren, professor, ortnamnsforskare
Karl Bernhard Salin, riksantikvarie, fornforskare
Rutger Sernander, professor, växtgeograf, naturskydds- och miljöpionjär
Johan Lindström Saxon. hembygdsforskare, bokföläggare
Carl Gustaf Styffe historiker, arkiv- och biblioteksman,
Cajsa Warg, kokboksförfattare
Lars Wivallius, poet och äventyrare
Dag Wirén, tonsättare

[redigera] Referenser

[redigera] Noter

^ Svensk uppslagsbok 1934

[redigera] Litteratur

Svensk uppslagsbok, 20 (1934)

[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar

	Sveriges landskap
Blekinge \| Bohuslän \| Dalarna \| Dalsland \| Gotland \| Gästrikland \| Halland \| Hälsingland \| Härjedalen \| Jämtland \| Lappland \| Medelpad \| Norrbotten \| Närke \| Skåne \| Småland \| Södermanland \| Uppland \| Värmland \| Västerbotten \| Västergötland \| Västmanland \| Ångermanland \| Öland \| Östergötland