NAIRU

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

NAIRU, Non-Accelerating Inflation Rate-of-Unemployment, även kallat jämviktsarbetslöshet, är ett nationalekonomiskt begrepp för den arbetslöshetsnivå som är förenlig med en konstant inflationstakt.[1] Begreppet har sin bakgrund inom monetarismen, och forskning av bland annat Milton Friedman och Abba P. Lerner.

Teori[redigera | redigera wikitext]

När antalet arbetslösa minskar i ett marknadsekonomiskt samhälle så ökar konsumenternas sammanlagda köpkraft. När köpkraften ökar så försämras penningvärdet. Vid inflation försämras de inhemska företagens internationella konkurrenskraft vilket i sin tur leder till ökad arbetslöshet. Detta är ett sätt att styra ett lands ekonomi genom att låta inflationen vara regulator för arbetslösheten. Det finns enligt monetaristisk ekonomiteori en "naturlig arbetslöshet" som kan beräknas med hjälp av NAIRU. Sådan arbetslöshet består främst i att arbetsmarknaden inte är friktionsfri; det tar tid för individer att hitta passande jobb (eller för företagen att hitta matchande ersättare) även om sådana finns tillgängliga på marknaden. En annan egenskap hos teorin är att om arbetslösheten under en lång period är hög, kommer arbetsgivare välja att ge de befintliga arbetarna som har färska kunskaper högre lön (vilket anses inflationsdrivande) och längre arbetstider, hellre än att anställa arbetslösa.[källa behövs]

Arbetslöshet sänker enligt Okuns lag den totala produktionen i ett land. För varje 1 procent arbetslöshetsökning minskar produktionen med ungefär 2 procent. Ett lägre kapacitetsutnyttjande gör att färre råvaror och därmed billigare sådana används.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Konjunkturinstitutet bedömde i december 2011 att jämviktsarbetslösheten i Sverige var ca 6,5 procent samt att regeringens reformer gradvis sänker jämviktsarbetslösheten ner mot strax under 6 procent år 2020.[2] Tidigare svenska undersökningar under perioden 1993-2002 kom fram till siffror på cirka 2-6 procent, samt att nivån under 1990-talet var högre än den under 1980-talet.[3]


Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Coe, David T, Nominal Wages. The NAIRU and Wage Flexibility., Organisation for Economic Co-operation and Development, http://www.oecd.org/dataoecd/59/19/33917832.pdf 
  2. ^ ”Konjunkturinstitutets bedömning av jämviktsarbetslöshete”. Konjunkturläget december 2011. Konjunkturinstitutet. http://www.konj.se/download/18.3f0adc2c1344ec370d380001033/Konjunkturinstitutets+bedomning+av+jamviktsarbetslosheten.pdf. Läst 6 januari 2012. 
  3. ^ Den svenska jämviktsarbetslösheten: En översikt av kunskapsläget, Konjunkturinstitutet, specialstudie nr 11, januari 2007

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]