Nadine Gordimer

Från Wikipedia
Nadine Gordimer Nobelpristagare
Nadine Gordimer på Bokmässan i Göteborg 2010.
Nadine Gordimer på Bokmässan i Göteborg 2010.
Född20 november 1923
Springs, Transvaal (i nuvarande Gauteng), Sydafrika
Död13 juli 2014 (90 år)
Johannesburg, Sydafrika
Yrkepoet, författare[1], romanförfattare[2], dramatiker, novellförfattare[2], vetenskapsredaktör[1] och prosaist[3]
NationalitetSydafrikan
SpråkEngelska
Verksam1937–2012
Genrerroman, kortroman[3] och novell[3]
Priser1974 – Bookerpriset
1991 – Nobelpriset i litteratur

Nadine Gordimer, född 20 november 1923 i Springs, Transvaal (i nuvarande Gauteng), död 13 juli 2014 i Johannesburg, var en sydafrikansk, engelskspråkig författare som 1991 tilldelades Nobelpriset i litteratur.[4]

Biografi

Gordimer började redan som nioåring att skriva och fick sin första novell publicerad av Johannesburgtidningen Forum när hon var 14 år. Hon erhöll 1991 Nobelpriset i litteratur. När hon mottog priset var hon den första sydafrikanska, den tredje afrikanska och den sjunde kvinnliga författaren som tilldelats priset. Hon hade då gett ut tio romaner, tretton novellsamlingar och en lång rad essäer och artiklar.

Större delen av hennes författarskap har präglats av kampen mot apartheid. Episka verk som Bevararen (1975), Burgers dotter (1980) och Julys folk (1982) väver ihop det offentliga med det personliga i modigt avslöjande skildringar av våld och förtryck. Men det var inte bara det hon skrev utan också hennes politiska verksamhet, som spelade en viktig roll under vägen mot frihet från landets förtryckarregim. Hennes hem var platsen för många hemliga politiska möten och samtal.

När apartheidregimen avsatts började ett nytt liv också för Gordimer som författare. I sin senaste roman, den fjortonde, Börja leva, som kom på svenska 2006, berättar hon på flera symboliska nivåer om människor som omprövar sitt liv efter en omvälvande förändring och hur de väljer olika vägar för att hantera situationen. Inflätat löper en skarp civilisationskritik.

Bibliografi

  • Face to face (1949)
  • The Soft Voice of The Serpent (1952)
  • The Lying Days (1953) (Lögnens dagar, översättning Margareta Åstrand 1955)
  • Six Feet of The Country (1956) (En plats i solen, översättning Saga och Claës Gripenberg 1958)
  • A World of Strangers (1958) (Främlingars värld, översättning Saga och Claës Gripenberg 1959)
  • Friday's Footprint and Other Stories (1960)
  • Occasion for Loving (1963) (Tillfälle att älska, översättning Saga och Claës Gripenberg 1965)
  • Not for Publication (1965)
  • The Late Bourgeois World (1966) (En bortgången värld, översättning Marianne Gerland-Ekeroth 1967)
  • South African Writing Today (1967) (med L. Abrahams)
  • Guest of Honour (1970) (Hedersgästen, översättning Magnus K:son Lindberg 1977)
  • Livingstone's Companions (1971)
  • The Conservationist (1974)
  • Some Monday for Sure (1976)
  • Burger's Daughter, (1979) (Burgers dotter, översättning Annika Preis 1980)
  • No Place Like (1979)
  • A Soldier's Embrace (1980)
  • Town and Country Lovers (1980)
  • July's People (1981) (Julys folk, översättning Else Lundgren 1982)
  • Something Out There (1984)
  • Lifetimes: Under Apartheid (1986)
  • A Sport of Nature (1987) (Hillela, översättning Else Lundgren 1988)
  • The Essential Gesture (1988) (Breven från Johannesburg, översättning Else Lundgren 1989)
  • My Son's Story (1990) (Min sons historia, översättning Else Lundgren 1991)
  • Crimes of Conscience (1991)
  • Jump, and Other Stories (1991) (Safarin, översättning Else Lundgren 1992)
  • Why haven't you Written? (1992)
  • None to Accompany me (1994) (Ingen vid min sida, översättning Eva Sjöstrand 1995)
  • Writing and Being (1995)
  • The House Gun (1998) (Husvapnet, översättning Eva Sjöstrand 1999)
  • The Pickup (2001) (Ett tillfälligt möte, översättning Eva Sjöstrand 2002)
  • Loot and Other Stories (2003)
  • Get a life (2005) (Börja leva, översättning Rose-Marie Nielsen 2006)
  • No Time Like the Present (2012)

Priser och utmärkelser (urval)

Källor

Noter

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 2 oktober 2018, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Virginia Blain, Isobel Grundy & Patricia Clements, The Feminist Companion to Literature in English : Women Writers from the Middle Ages to the Present, 1990, s. 440.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  4. ^ ”Nadine Gordimer är död”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/nadine-gordimer_3745558.svd?sidan=1. Läst 14 juli 2014. 

Externa länkar