Nakennosvombat

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nakennosvombat
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Vombatus ursinus
Vombatus ursinus
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Fåframtandade pungdjur
Diprotodontia
Familj Vombater
Vombatidae
Släkte Vombatus
É. Geoffroy, 1803
Art Nakennosvombat
V. ursinus
Vetenskapligt namn
§ Vombatus ursinus
Auktor Shaw, 1800
Utbredning
Utbredningsområde
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Nakennosvombat (Vombatus ursinus) är ett pungdjur i familjen vombater (Vombatidae) och den enda arten i släktet Vombatus.[2] Arten har ett stort utbredningsområde i Australien och på Tasmanien.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Som namnet antyder saknar den hår vid nosen. Kännetecknande är även den grova pälsen och de små avrundade öronen. Med sin stora kropp och sina små extremiteter liknar denna art en björn. Pälsens färg varierar mellan gulbrun, grå och svart. Svansen är bara en kort stubbe. Nakennosvombater når en längd av 70 till 120 cm och en vikt mellan 15 och 35 kg.[3]

Liksom hårnosvombater (Lasiorhinus) har arten framtänder som saknar rot och som växer hela livet.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Denna art har ett jämförelsevis stort utbredningsområde i Australien. Den förekommer i kontinentens tempererade regioner i syd och öst, från den östra kustlinjen till bergsområden i södra Queensland, fram till västra South Australia och på Tasmanien.[1]

Man skiljer på tre underarter[4] men indelningen godkänns inte av Wilson & Reeder (2005) samt IUCN:[2][1]

  • Vombatus ursinus ursinus - förekom ursprungligen på alla öar i Bass Strait men förekommer idag bara på Flindersön.
  • V. u. hirsutus- förekommer på Australiens fastland.
  • V. u. tasmaniensis - förekommer bara på Tasmanien.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Nakennosvombater lever ensamma utanför parningstiden. De gräver gryt med en ingång och ett nätverk av tunnlar under markytan. Sovplatsen bäddas med växter och ligger ofta 2 till 4 meter från ingången. Det har hittats upp till 30 meter långa gångar. Djuren är aktiva på natten, men kommer under kylare årstider även ut på dagen för att ta ett solbad. Vanligtvis sover de i sina gryt under dagen. Vombaterna är växtätare och äter gräs, rötter, lök, svampar och årsskott, som de hittar med sitt utmärkta luktsinne.[3]

Habitatet utgörs av skogklädda kull- eller bergsregioner med bra sluttningar att bygga gryt i. Det ska även finnas tillräckligt gräs. I södra Australien förekommer djuret även i öppna landskap, till exempel hed med några buskar.[1]

Varje nakennosvombat har ett revir som är 5 till 25 hektar stort. Reviret markeras med hjälp av djurets doftkörtlar och försvaras mot andra individer med varningläten. Trots att dessa djur huvudsaklig lever ensamma iakttogs flera vombater i samma gryt utan aggressioner. Denna art rör sig oftast långsamt och i närheten av grytet men vid fara kan den springa i 40 km/h.[3]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Nakennosvombaten har egentligen ingen specifik parningstid men de flesta födslar sker under senhösten (april till juni i Australien). De kan para sig vartannat år. Efter den tjugo dagar långa dräktigheten föder honan en eller sällan två ungar.[3] Dessa tillbringar de första sex till sju månaderna i moderns pung (marsupium). Ungdjuret lämnar pungen tidigast efter fem månader för första gången och även när den största delen av dagen lever utanför pungen diar den ibland sin moder genom att stoppa huvudet i pungen.[5] Efter 12 till 15 månader slutar honan att ge di och efter två år är ungarna könsmogna.[3]

Nakennosvombater har i motsats till andra pungdjur ett jämförelsevis långt liv. Djur i fångenskap kan bli upp till 26 år gamla.[3]

Hot och status[redigera | redigera wikitext]

Trots att arten numera saknas i några av dess tidigare utbredningsområden är beståndet relativt flertalig. Populationen uppskattas med en miljon individer och arten räknas inte som hotad. Oberoende av detta faktum är den skyddad i alla australiska delstater utom Victoria.[6] Där betraktas vombater som störande på grund av att de ibland förstör kaninstängsel.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • artikeln är helt eller delvis en översättning av motsvarande artikel på tyskspråkiga Wikipedia.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Vombatus ursinusIUCN:s rödlista, auktor: Taggart, D., Martin, R. & Menkhorst, P. 2008, besökt 23 november 2009.
  2. ^ [a b] Wilson & Reeder, red (2005). Vombatus (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4 
  3. ^ [a b c d e f] Nowak, R. M. (1999) s.87/88 Google books
  4. ^ [a b] ”Common Wombat”. Department of Primary Industries, Parks, Water and Environment. http://www.dpiw.tas.gov.au/inter-nsf/WebPages/BHAN-53F7KJ?open. Läst 13 december 2009. 
  5. ^ ”Wombats, Wombat Pictures, Wombat Facts”. National Geographic Society. http://animals.nationalgeographic.com/animals/mammals/wombat/. Läst 21 juli 2011. 
  6. ^ ”Common Wombat”. Wombania's Wombat Information Center. http://www.wombania.com/wombats/common-wombat.htm. Läst 13 december 2009. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ronald M. Nowak (1999): Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, ISBN 0801857899

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]