Namn på stora tal

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Det finns många mer eller mindre etablerade namn på stora tal. Ju större tal det rör sig om desto vanligare är det i allmänhet att uttrycka dem med hjälp av tiopotenser eller andra exponentialformer.

Innehåll

Namn och ordbildning på svenska [redigera]

För mycket stora tal används i Sverige liksom i större delen av övriga Europa en princip som innebär att namn på stora tal bildas med ett latinskt prefix, samt efterleden -iljon eller -iljard. Principen för de namn som avslutas med -iljon är att det latinska prefixet anger vad en miljon ska upphöjas till. För de räkneord som avslutas med -iljard går 1 000 n-iljoner på en n-iljard. En biljon blir alltså (1 000 000)2 och biljard blir 1 000 × (1 000 000)2 och en triljon (1 000 000)3 och triljard blir 1 000 × (1 000 000)3 och så vidare. Det råder delade meningar om huruvida det i svenskan finns fler räkneord som avslutas med -iljard än miljard. Somliga menar att biljard, triljard och så vidare inte bör användas i svenskan, som i tyska, danska med flera språk, utan hellre ersättas av fraserna tusen biljoner respektive tusen triljoner, och så vidare.[1][2] Andra menar att det är självklart att biljard, triljard etc. ska användas.[3]

Alla tal nedan skrivs antingen i tiopotensform eller grundpotensform. 10n kan också skrivas ut som 1 följt av n nollor. Till exempel kan 109 skrivas ut som 1 000 000 000, 1012 som 1 000 000 000 000, och så vidare. Systemet nedan kan utökas godtyckligt långt med större och större latinska prefix, men orden triljard, kvadriljon och uppåt förekommer sällan i text. I de beräkningar där så stora tal som septiljon, septiljard eller liknande förekommer (till exempel vid uppskattningar av antalet atomer i universum) används i princip alltid grundpotensform.

Namn och ordbildning på engelska [redigera]

I den engelskspråkiga världen förekommer två system för att konstruera dessa räkneord: "korta" skalan och "långa" skalan. Den "korta" skalan användes tidigare endast i amerikansk engelska, men används sedan 1974 officiellt även i brittisk engelska.

Namngivning av tiopotenser från miljon och uppåt [redigera]

Det råder delade meningar om namnen på -ard från biljard och uppåt bör användas. I allmännhet är orden för tal större än triljon ovanliga och kan behöva förklaras.

Svenska Engelska Värde SI
Miljon Million 106 Mega
Miljard Billion[4] 109 Giga
Biljon Trillion 1012 Tera
Biljard Quadrillion 1015 Peta
Triljon Quintillion 1018 Exa
Triljard Sextillion 1021 Zetta
Kvadriljon Septillion 1024 Yotta
Kvadriljard Octillion 1027
Kvintiljon Nonillion 1030
Kvintiljard Decillion 1033
Sextiljon Undecillion 1036
Sextiljard Duodecillion 1039
Septiljon Tredecillion 1042
Septiljard Quattuordecillion 1045
Oktiljon Quindecillion 1048
Oktiljard Sedecillion 1051
Noniljon Septendecillion 1054
Noniljard Octodecillion 1057
Deciljon Novendecillion 1060
Deciljard Vigintillion 1063
Undeciljon Unvigintillion 1066
Centiljon 10600


Från och med deciljon finns ett algoritmiskt system för bildandet av större latinska prefix utarbetat av John Horton Conway and Allan Wechsler,[5] och publicerat i The Book of Numbers av Conway och Richard Guy.[6] Prefixen kan användas både i den långa och den korta skalan, men ger upphov till olika tiopotenser enligt ovan. Namnen byggs ihop av bitar från tabellen nedan, som representerar potenser av 106, 1060 och 10600. Stavningen av de latinska prefixen har standardmässigt försvenskats något, till exempel genom att Q blir K.


1-tal 10-tal 100-tal
1 un (n) deci (nx) centi
2 duo (ms) viginti (n) ducenti
3 tre (s*) (ns) triginta (ns) trecenti
4 kvattuor (ns) kvadraginta (ns) kvadringenti
5 kvin (ns) kvinkvaginta (ns) kvingenti
6 se (sx) (n) sexaginta (n) sescenti
7 septe (mn) (n) septuaginta (n) septingenti
8 okto (mx) oktoginta (mx) oktingenti
9 nove (mn) nonaginta nongenti

Tillvägagångsättet vid ordbildningen för en valfri tiopotens (upp till 105999) är:

  1. Heltalsdividera exponenten med 6.
    • Om resten är 0, 1 eller 2, sätt en, tio eller hundra (respektive) före själva namnet.
    • Om resten är 3, 4 eller 5, byt ut suffixet -iljon mot -iljard i slutet, och sätt en, tio eller hundra (respektive) före själva namnet.
  2. Om kvoten är mindre än 10, använd standardnamnen från miljon till noniljard från den föregående tabellen. Om kvoten ≥ 10, fortsätt.
  3. Bryt upp kvoten i ental tiotal och hundratal, och leta upp de rätta segmenten i tabellen.
  4. Sätt ihop segmenten. Foga in en extra bokstav om någon av bokstäverna inom parentes efter ett led matchar en bokstav inom parentes före nästa. Ex: se(sx) + (mx)oktoginta = sexoktoginta, eftersom x:en matchar. Se(sx) + (ms)viginti = Sesviginti.
    • För specialfallet tre- ska ett 's' fogas in om det matchar mot antingen ett 's' eller ett 'x'.
  5. Ta bort den avslutande vokalen.
  6. Lägg på -iljon (eller -iljard, enligt punkt 1.2). Klart.

Avvikande namn [redigera]

Dessa namn bildas på ett annat sätt än de ovanstående, och har inga motsvarigheter eller rötter i grekiska eller latin.

Googol och Googolplex [redigera]

Huvudartikel: Googol

En googol är 10100, det vill säga produkten av 100 stycken tior. Termen introducerades av Milton Sirotta, en då nioårig brorson till matematikern Edward Kasner. Internetföretaget Googles namn är en avsiktlig förvanskning av just googol.

En googolplex är 10googol, det vill säga produkten av en googol stycken tior.

Exempel på googol-storheter [redigera]

Antalet elementarpartiklar i hela universum har uppskattats till cirka 1080 stycken, det vill säga omkring hundra triljoner gånger färre än en googol.

Räkneord i populärkultur [redigera]

Fantasiljon, massviljard, oktavioljon, kvantiljon, kvadribiljard och multimilliplurijon är mycket stora påhittade svenska tal som härrör från Kalle Ankas universum och används där för att beskriva Joakim von Ankas förmögenhet.[7] Ett annat vanligt påhittat jättetal på svenska är ziljard.[8]

Se även [redigera]

Fotnoter [redigera]

  1. ^ Fråga Lund, 10 december 1997 12.35.49
  2. ^ Fråga Lund 6 november 1997 14.16.07
  3. ^ Tidskriften Språkvård/1980:2, Om namn på höga tal
  4. ^ I brittisk engelska används, särskilt i texter från 1970 eller tidigare, även milliard.
  5. ^ Munafo, Robert. ”Large Numbers”. http://www.mrob.com/pub/math/largenum.html#conway-wechsler. Läst 23 februari 2012. 
  6. ^ Conway, John Horton (1996). The Book of Numbers. New York: Springer-Verlag. Sid. 15-16. ISBN 0-387-97993-X 
  7. ^ Lär känna Kalle och hans vänner - annons i Aftonbladet 2010-12-15 Länkad 2011-05-25
  8. ^ Slå världsrekord i spel - artikel från TT Spektra Länkad 2011-05-25