Namnpublicering
Med namnpublicering avses att i ett massmedium publicera namn och/eller bild på en person som identifierar personen för en bred allmänhet.
Namnpublicering i svenska massmedia
I Sverige sker namnpubliceringen ofta med hänvisning till ett uppfattat eller påstått "allmänintresse". Ofta handlar det om namnpublicering av en person som är misstänkt för ett lagbrott.
En namnpublicering kan försvåra en brottsutredning och minska bevisvärdet av ett vittne. Utpekanden av oskyldiga kan påverka vittnens minnesbilder.[1] Utpekanden av skyldiga underminerar vittnens trovärdighet.[1] Utpekanden påverkar rättsväsendet negativt och riskerar att i förlängningen sätta rättsväsendet ur spel.[1]
Ett utpekande kan leda till irreparabel publicitetsskada för den som drabbas. Felaktiga utpekanden kan utgöra förtal.[1]
I pressens publicitetsregler finns ett stycke med rubriken "Var försiktig med namn" som innehåller tre regler som rör namn- och bildpublicering:[2]
- "Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges."
- "Om inte namn anges undvik att publicera bild eller uppgift om yrke, titel, ålder, nationalitet, kön eller annat, som gör en identifiering möjlig."
- "Observera att hela ansvaret för namn- och bildpublicering faller på den som återger materialet."
Se även
- Förtalsmålet i samband med medierapporteringen kring mordet på Anna Lindh
- Häktningen av en misstänkt för förberedelse till terroristbrott i november 2015
- Personuppgiftslagen
- Doxing
Referenser
- ^ [a b c d] TT."Experterna varnar för nätmobbar", SVT Nyheterden 30 augusti 2015, arkiverad på Internet Archive från originalet. Åtkomst den 26 november 2017.
- ^ "Publicitetsregler", sjf.se. Åtkomst den 26 november 2017.