National League

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
National League
PNC-Park01.jpg
En match i National League i Pittsburgh 2004.
Sport Baseboll
Fullständigt namn National League of Professional Baseball Clubs
Förkortning NL
Moderorganisation Major League Baseball (MLB)
Grundad 2 februari 1876 (138 år sedan)
Första säsong 1876
Divisioner East, Central och West
Antal klubbar 15
Länder  USA
Uppflyttning till Ingen
Nedflyttning till Ingen
Slutspel Förkval (NLWC), semifinal (NLDS) och final (NLCS)
Regerande mästare San Francisco Giants (2014)
Flest titlar San Francisco Giants (23)
Webbplats MLB.com

National League (NL) är en av de två basebolligor som utgör Major League Baseball (MLB). Den andra ligan är American League (AL).

National League består sedan 2013 av 15 klubbar som är indelade i tre divisioner med fem klubbar i varje: East, Central och West Division. Den senaste förändringen skedde 2013, då Houston Astros flyttade från National League till American League.[1] Sedan 2012 är slutspelsformatet sådant att de tre divisionssegrarna och de två bästa övriga klubbarna (så kallade wild cards) går till slutspel. Wild card-klubbarna möts där först i en match som kallas NLWC, National League Wild Card Game. Segraren går tillsammans med divisionssegrarna vidare till semifinal i cupform som kallas NLDS, National League Division Series. Vinnarna i NLDS möts i en ligafinal som kallas NLCS, National League Championship Series. NLDS spelas i bäst av fem matcher medan NLCS spelas i bäst av sju matcher. Vinnaren av NLCS möter segraren i ALCS, American League Championship Series, i World Series.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

National League bildades den 2 februari 1876 när de sex starkaste klubbarna i den föregående ligan National Association drog sig ur denna liga som därefter lades ned. De sex klubbarna kom från Boston, Chicago, Hartford, New York, Philadelphia och St. Louis. Dessa klubbar kompletterades med två nya (Cincinnati och Louisville) vilket gav en liga med åtta klubbar sin första säsong.

Efter att både Philadelphia och New York uteslutits på grund av vägran att resa till de västra klubbarna i ligan samt att Cincinnati tog ett sabbatsår, hade ligan bara fem klubbar 1877. Turbulensen var stor och många klubbar kom och gick under de närmast följande årens lopp.

1882 fick National League en stark konkurrent i en ny major league, American Association (AA), som både spelade på söndagar och hade billigare biljettpriser och dessutom serverade alkohol på sina arenor. Några AA-klubbar lockades dock över till National League. De båda ligorna var konkurrenter men var i alla fall så mycket överens att de spelade en matchserie om vilken liga som hade bästa klubben, en turnering som ibland kallades World’s Series. Även om den var mer av uppvisningskaraktär och olika dispyter och bråk kantade dessa matcher så vann National League de flesta av dessa sju dåtida World Series.

Efter säsongen 1891 lades American Association ned och de bästa klubbarna gick in i National League, varefter ligan bestod av tolv klubbar. Under resterande 1800-tal bestod ligan av samma tolv klubbar. National League var nu i monopolställning som enda major league i nordamerikansk baseboll, och detta utnyttjade man med bland annat låga spelarlöner.

Inför säsongen 1900 kastades fyra ekonomiskt svaga klubbar ut ur ligan för att göra den ännu starkare spelarmässigt och även ekonomiskt. Dessa klubbar var Baltimore, Cleveland, Louisville och Washington, varav tre sedermera dök upp i American League.

1901 fick National League konkurrens från American League som ville etablera sig som en major league efter att ha varit en minor league. American League etablerade bland annat klubbar i fem städer som hade klubbar i National League, vilket gjorde att det blev en hätsk dragkamp ligorna emellan. National League erkände inte den nya ligan som major league, vilket fick till följd att spelare och andra hoppade från liga till liga under säsongerna. Spelarna jobbade för den som betalade bäst för tillfället.

Efter ett par års bittra strider mellan ligorna som kostat både pengar och andra resurser, skrevs 1903 ett avtal, det så kallade National Agreement, där ligorna accepterade varandra på lika villkor. Andra delöverenskommelser var att ligorna skulle acceptera varandras spelarkontrakt och att klubbarna kom överens om ett gemensamt slutspel.

Efter säsongen 1900 hade National League samma åtta klubbar fram till 1953, när Boston Braves flyttade till Milwaukee. Fem år senare, 1958, flyttade både Brooklyn Dodgers och New York Giants till västkusten, vilket gjorde New York Yankees i American League till enda klubben i New York några år.

National League hade åtta klubbar fram till 1962 när ligan expanderade till tio klubbar. New York Mets gjorde att National League åter fick en klubb i New York och Houston Colt .45s var första klubb i Texas. Utökningen skedde mycket på grund av att en tredje liga var på gång, något som MLB-klubbarna ville undvika.

1966 flyttade Milwaukee Braves till Atlanta i den expansiva södern och blev Atlanta Braves. 1969 gjordes en ny utökning av National League. Denna gång var det San Diego Padres på västkusten och Montreal Expos i Kanada som kom med. Efter att sedan 1876 alltid ha spelat med alla klubbar i en division innebar utökningen 1969 att man delade upp ligan i East Division och West Division. Detta gjorde att de två divisionssegrarna fick mötas i en ligafinal, NLCS, för att utse en klubb till World Series.

En stor skillnad sedan 1973 mellan National League och American League är att National League inte har anammat designated hitter-regeln, som innebär att en slagman får slå istället för pitchern när man spelar offensivt.[3] Att pitchern ska slå själv anses av många traditionalister som mer "äkta" baseboll. Det innebär till exempel att tränaren får tänka annorlunda taktiskt sett med avseende på när pitchern ska slå och när man ska byta ut pitchern.

En ny utökning kom 1993 när Colorado Rockies och Florida Marlins anslöt till ligan, som därefter uppgick till 14 klubbar. Året därpå delades ligan upp i tre divisioner (East, Central och West). Nu gick fyra klubbar till slutspel, de tre divisionssegrarna och bästa tvåan. Detta gjorde att man fick lägga till en extra runda i slutspelet, NLDS, Division Series.

1997 började ligorna spela så kallade interleague-matcher för första gången. Det var matcher mot klubbarna i American League i grundserien som räknades in i de ordinarie resultaten och tabellerna. Dessförinnan hade de två ligornas klubbar bara mötts i World Series samt på försäsongen och även uppvisningsmatcher under säsongen, där två klubbar från samma stad eller stat möttes. Nu fick dessa matcher en stor uppmärksamhet och man fick spela derbyn mot sina rivaler. I och med omorganisationen 2013 (se nedan) blev man tvungen att spela fler interleague-matcher för att få det hektiska spelschemat att gå ihop.[4]

1998 tillkom Arizona Diamondbacks som en expansionsklubb samtidigt som Milwaukee Brewers flyttades över från American League. Anledningen var att man ville ha jämnt antal klubbar i ligorna, 16 i National League och 14 i American League. 2005 flyttades Montreal Expos och blev Washington Nationals.

2012 ändrades slutspelsformatet så att en femte klubb gick till slutspel.[2] 2013 minskades ligan till 15 klubbar när Houston Astros flyttades över till American League. Detta innebar att alla tre divisionerna fick lika många klubbar (fem).[1]

National League kallas ibland för Senior Circuit eftersom ligan är 25 år äldre än American League. Sedan 1903 har segraren i National League mött segraren i American League i World Series, förutom två gånger då finalspelet ställts in. Till och med 2013 har National League vunnit 46 gånger mot 63 för American League.

Klubbarnas historia[redigera | redigera wikitext]

Nuvarande klubbar[redigera | redigera wikitext]

East Division[redigera | redigera wikitext]

Central Division[redigera | redigera wikitext]

West Division[redigera | redigera wikitext]

Originalklubbarna första säsongen 1876[redigera | redigera wikitext]

  • Athletic of Philadelphia kom från National Association, uteslöts efter säsongen 1876.
  • Boston Red Stockings kom från National Association (numera Atlanta Braves).
  • Chicago White Stockings kom från National Association (numera Chicago Cubs).
  • Cincinnati Red Stockings var en ny klubb, lades ned efter säsongen 1880.
  • Hartford Dark Blues kom från National Association, lades ned efter säsongen 1877.
  • Louisville Grays var en ny klubb, lades ned efter säsongen 1877.
  • Mutual of New York kom från National Association, uteslöts efter säsongen 1876.
  • St.Louis Brown Stockings kom från National Association, lades ned efter säsongen 1877.

Nedlagda klubbar[redigera | redigera wikitext]

  • Baltimore Orioles (1892-1899)
  • Buffalo Bisons (1879-1885)
  • Cleveland Blues (1879-1884)
  • Cleveland Spiders (1889-1899)
  • Detroit Wolverines (1881-1888)
  • Hartford Dark Blues (1876-1877)
  • Indianapolis Browns (1878)
  • Indianapolis Hoosiers (1887-1889)
  • Kansas City Cowboys (1886)
  • Louisville Grays (1876-1877)
  • Louisville Colonels (1892-1899)
  • Milwaukee Grays (1878)
  • Mutual of New York (1876)
  • Athletic of Philadelphia (1876)
  • Providence Grays (1878-1885)
  • St. Louis Maroons (1885-1886)
  • Stars of Syracuse (1879)
  • Washington Nationals (1886-1889)
  • Washington Senators (1892-1899)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bloom, Barry M. (17 november 2011). ”Astros sale to Crane, move to AL approved” (på engelska). Major League Baseball. http://mlb.mlb.com/news/article.jsp?ymd=20111117&content_id=25992120&vkey=news_mlb&c_id=mlb. Läst 18 november 2011. 
  2. ^ [a b] Bloom, Barry M. (2 mars 2012). ”Addition of Wild Card berths finalized for 2012” (på engelska). Major League Baseball. http://mlb.mlb.com/news/article.jsp?ymd=20120229&content_id=26927024&vkey=news_mlb&c_id=mlb. Läst 3 mars 2012. 
  3. ^ ”Jan 11, 1973: American League adopts designated hitter rule” (på engelska). History. http://www.history.com/this-day-in-history/american-league-adopts-designated-hitter-rule. Läst 7 juni 2012. 
  4. ^ McCalvy, Adam (17 november 2011). ”Astros' move means year-round Interleague” (på engelska). Major League Baseball. http://mlb.mlb.com/news/article.jsp?ymd=20111117&content_id=25994986&vkey=news_mlb&c_id=mlb. Läst 18 november 2011. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]