Nationella dräkten

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För den numera använda Sverigedräkten eller Svenska nationaldräkten, se Svenska folkdräkter.
Nationella dräkten i sin hovform. Just detta exempel är i blått siden, och var galavarianten.

Nationella dräkten även kallad Svenska Nationella Klädedräkten och (första) Svenska dräkten togs fram år 1778 av Sveriges kung Gustav III för att förhindra lyxkonsumtion av i första hand importerade varor. Det förekom ekonomiska bekymmer bland adel och medelklass, särskilt den senare, som i ökande takt tävlade i ett överdådigt klädmode.[1]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Som motivering till reformen och till dräktens namn betonade kungen vikten av att svenskarna skulle sluta ta efter dyrköpt utländskt mode. Idén väckte internationellt intresse, och särskilt i Frankrike var meningarna delade. Voltaire hade detta att säga om saken:

Nationerna bör vara sig själva. De bör endast ta efter varandra i det som är bra och aldrig i det som är nyckfullt. Er härskare, som ingenting undgår, inser det helt och hållet, och han kommer att ge sitt folk den största av alla ägodelar – seder. Framför till honom min underdåniga hälsning och säg honom, att jag vördar honom som mänsklighetens välgörare och ett föredöme bland konungar. Jag ska dö, och jag tar den känslan med mig i graven som en tröst.
— Citerad i brev från Gustaf Philip Creutz till Gustav III 29 mars 1778, [2]

Damdräkten var en tidstypisk rokokokreation till vilken man enligt dåvarande sed skulle bära från höfterna utskjutande paniers under hellång kjol. Eftersom den ansågs sakna en distinkt design i jämförelse med andra vanliga dåtida klänningar blev den inte särskilt populär eller använd, annat än vid hovet i kungens åsyn.[3] Puffärmarna, som blivit randiga, har överlevt i den svenska hovdräkten för kvinnor.

Herrdräkten, som hade särskilda kännetecken som skilde den i utseende från andra kostymer, och ansågs speciellt snygg, användes flitigt både under Gustavs regering och ett årtionde in i nästa[3] under sonen Gustav IV Adolf. Den utvecklades som ett slags folkdräkt för stadsbor i Stockholm även sedan hovet och adeln övergett den.

Vissa färger, såsom svart med röd kant och ljusblå med vit kant, var reserverade för hovet, och det fanns stränga regler mot att använda alltför dyra yttertyger, foder och band.[3] Dräkten återges avbildad i ett flertal samtida oljeporträtt och har kopierats i de större svenska teatrarnas klädeskollektioner.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Bergman, Eva (1938). Nationella dräkten: en studie kring Gustaf III:s dräktreform 1778. Nordiska museets handlingar, 0346-8585 ; 8. Stockholm: Nordiska museet. Libris 661670 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svenska dräkten i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1918)
  2. ^ Citerad i brev från Gustaf Philip Creutz till Gustav III 29 mars 1778; utgivet 1992 av Svenska Akademiens professor Gunnar von Proschwitz, Gustaf III : mannen bakom myten : ett självporträtt i brevform / presenterat av Gunnar von Proschwitz s. 162. ISBN 91-7119-079-1
  3. ^ [a b c] Nationella Dräkten, En studie kring Gustaf III:s Dräktreform 1778, Nordiska Museets Handlingar 8, Stockholm, 1938