Natriumditionit

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Natriumditionit
Strukturformel3D-modell
Systematiskt namn Natriumhydrosulfit
Övriga namn Hydrolin
Kemisk formel Na2S2O4
Molmassa 174,107 g/mol
Utseende vitt till gråaktigt kristallint pulver
CAS-nummer 7775-14-6
Egenskaper
Densitet 2,19 g/cm³
Löslighet (vatten) Lättlösligt g/l
Smältpunkt 52 °C
Kokpunkt Sönderdelas °C
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Natriumditionit, eller natriumhydrosulfit, är ett salt av syran H2S2O4 och är den vanligaste hydrosulfiten. Det uppträder som tunna glänsande prismor, lösliga upp till ca 20 % i vatten. Det kan lagras under lång tid i torrt tillstånd, medan det snabbt sönderfaller vid kontakt med fuktighet. Det förekommer kommer i vattenfritt tillstånd som ett gråvitt pulver, med en svag svavelaktig lukt.

Framställning[redigera | redigera wikitext]

Natriumditionit kan framställas genom elektrolytisk reduktion av natriumbisulfit, men tillverkning sker vanligen genom reduktion med metallisk zink.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Alla hydrosulfiter är utpräglade reduktionsmedel för färgämnen och nitroföreningar. Vid textilfärgning används de vid förkypning av alla kypfärgämnen, som indigo-, indantren- och hydronfärgämnen. Hydrosulfiter kan också användas till blekning av tvål, bast, halm, sockersaft, kokos och ull.[1] Natriumditionit har använts för reducerande blekning (med måttlig ljushetshöjning) av mekaniska pappersmassor, såsom till exempel slipmassa och termomekanisk massa för tidningspappersproduktion, men har för blekning av dessa massaslag i huvudsak ersatts av väteperoxid, som har högre ljushetshöjande effekt.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Meyers varulexikon, Forum, 1952
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från 'engelskspråkiga Wikipedia