Natriumglutamat

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med gluten.
Molekylstrukturen hos mononatriumglutamat.

Natriumglutamat (även känt som MSG efter sitt engelska namn monosodium glutamate) är ett salt som består av en positivt laddad natrium-jon och en negativt laddad glutaminsyra-molekyl.

Ämnet förekommer naturligt i många livsmedel, exempelvis lagrade ostar, soyasås, kelp, lufttorkad skinka, och valnötter,[1] och ger dessa en fyllig och matig smak. Det används även som smakförstärkande tillsats i livsmedel och har E-nummer E 621. Det används inom livsmedelsindustrin i bland annat färdiga kryddblandningar, chips, buljong och kryddan Aromat. Det är särskilt vanligt i östasiatisk mat. I sig självt är natriumglutamat ett nästan smaklöst salt av glutaminsyra. Smaken anses vara en femte grundsmak (utöver sött, surt, salt och beskt) och kallas efter sitt japanska namn för umami.

Kikunae Ikeda, professor i kemi vid Kejserliga universitet i Tokyo, upptäckte 1908 att smakstommen i kött och alger består av glutaminsyror. I juli 1908 tog han patent på sin metod för att producera glutamat. Det ledande japanska bolaget Ajinomoto stod år 2006 för cirka en tredjedel av den globala produktionen på 1,5 miljoner ton natriumglutamat, som de framställer ur råvaror som sockerrör, ris, vete och majs.

Påstådda hälsoeffekter[redigera | redigera wikitext]

Natriumglutamats påstådda skadeverkningar har debatterats sedan 1980-talet. Vid de mängder som är aktuella i mat finns inga påvisade eller ens misstänkta skadeverkningar, varken för naturligt förekommande natriumglutamat eller för tillsatser.[2]

Det har påståtts att ämnet kan ge överkänslighetsreaktioner som allergiska besvär, huvudvärk, svettning, halsbränna, tryck över bröstet och illamående.[3] Ämnet har också anklagats för att orsaka en mängd allvarligare sjukdomstillstånd, inklusive fosterskador, vredesutbrott, epileptiska anfall om man är epileptiker, astmaanfall, djupa depressioner, tillväxtproblem, försenad tillväxt, hormonstörningar, leverskador, nervskador och försämrad syn (eftersom glutamat kristalliseras i näthinnan).

Ingen av de påstådda negativa hälsoeffekterna har bevisats men det svenska Livsmedelsverket avråder ändå från att använda glutamat i mat som lagas speciellt för spädbarn och små barn: "Glutaminsyran och dess salter, glutamater, får användas till alla livsmedel som får innehålla tillsatser utom livsmedel som tillverkas speciellt för spädbarn och småbarn."

Källa: http://www.slv.se/sv/grupp1/Markning-av-mat/Tillsatser-i-mat/Glutamat/

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Glutamat hos Svenska livsmedelsverket.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.konsumentsamverkan.se/11verk/kampanj/tillsatser/msgalternativ.htm
  2. ^ ”Glutamat”. Tillsatser i mat. Livsmedelsverket. http://www.slv.se/sv/grupp1/Markning-av-mat/Tillsatser-i-mat/Glutamat/. Läst 2012-11-01. 
  3. ^ E 621 - Mononatriumglutamat (övriga tillsatser)