Natriumklorit
Från Wikipedia
| Natriumklorit | |
| Systematiskt namn | Natriumklorit(III) |
|---|---|
| Kemisk formel | NaClO2 |
| Molmassa | 90,441 g/mol |
| Utseende | Vita kristaller |
| CAS-nummer | 7758-19-2 |
| SMILES | O=Cl[O-].[Na+] |
| Egenskaper | |
| Densitet | 2,5 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 645 g/l |
| Smältpunkt | 170 – 180 °C (sönderfaller) |
| Faror | |
| Huvudfara | |
| NFPA 704 | |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Natriumklorit är ett salt av natrium och kloritjoner och har formeln NaClO2.
Innehåll |
Egenskaper [redigera]
Jämfört med andra kloriter är natriumklorit stabilt och är därför den största källan till klorit.
Framställning [redigera]
Natriumklorit framställs genom att klordioxid tas löses i en lösning av natriumhydroxid (NaOH) och reduceras med väteperoxid (H2O2).
Användning [redigera]
Natriumklorit används huvudsakligen för att producera klordioxid för blekning av pappersmassa och klorering av dricksvatten och simbassänger. Fördelen mad att klorera med klordioxid i stället för klor är att det inte bildas kloroform av organiska föroreningar.
Det används också som desinficeringsmedel i tandkräm, munvatten, som rengöringsvätska för kontaktlinser (varunamn Purite) och för rengöring av ventilationssystem (varunamn Oxine).
Se även [redigera]
- Natriumklorid – NaCl
- Natriumhypoklorit – NaClO
- Natriumklorat – NaClO3
- Natriumperklorat – NaClO4
