Neandertalmänniska

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Neanderthalmänniska)
Hoppa till: navigering, sök
Neandertalmänniska
Status i världen: Förhistorisk
Neandertalskalle funnen 1908 i La-Chapelle-aux-Saints i Frankrike.
Neandertalskalle funnen 1908 i La-Chapelle-aux-Saints i Frankrike.
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Primater
Primates
Underordning Haplorhini
Parvordning Smalnäsor
Catarrhini
Överfamilj Människoartade
Hominoidea
Familj Människoapor
Hominidae
Släkte Människor
Homo
Art Neandertalmänniska
H. neanderthalensis
Vetenskapligt namn
§ † Homo neanderthalensis
Auktor King, 1864
Neandertal i Tyskland, första fyndplatsen av neandertalmänniskan
Neandertal i Tyskland, första fyndplatsen av neandertalmänniskan
Hitta fler artiklar om djur med

Neandertalmänniska (Homo neanderthalensis), eller Neandertalare, (ibland kategoriserad som en underart till människan, Homo sapiens neanderthalensis), var en förhistorisk människovarelse med utbredning från och med cirka 350 000 år sedan i Europa och västra delarna av Asien, utdöd i Europa för cirka 30 000 år sedan, döpt efter dalen Neandertal i Tyskland, där man fann det första fossilet efter en neandertalare år 1856.

Innehåll

Utseende [redigera]

Skallar av Homo sapiens (till vänster) och neandertalare (till höger).

Neandertalmänniskan hade en grövre byggd kropp än den moderna människan, med ett bredare och mera utskjutet revbensparti, varigenom de saknade midja.[1] De var ungefär lika långa som Homo sapiens från samma tid, mellan 152 och 168 cm,[2], och betydligt tyngre.[3] Bäckenbenet var bredare och den nedre delen var längre. Neandertalare i västra Europa var robustare än på andra håll.[4] Deras ryggrad var inte lika S-formad (svankig) som Homo sapiens, och deras hals var kortare. Lårbenet var kurvat framåt från höften till knät, knäskålen bred och fästet vid bäckenet utåtriktat. De hade breda fingertoppar, och den yttersta leden på tummen var förhållandevis lång. Stortån var kortare än de andra tårna och mycket bred.[5] DNA-tester visar att neandertalarna bar anlag för rött hår och ljus hy; deras rödhåriga anlag saknade en mutation som Homo sapiens har.[6]

Skallen var något större än Homo sapiens, vilket medgav mer plats åt hjärnan som också kan ha varit större. Skallformen skilde sig dock. Högsta punkten låg mitt på hjässan (nutidsmänniskans högsta punkt ligger längst bak). Pannan var bakåtlutande, bakhuvudet utskjutande och längden från panna till bakhuvud större. Å andra sidan var skallen i sidled smalare än kindbenen medan Homo sapiens huvudskål är bredare i sidled än kindbenen. Ansiktet var långt och brett i förhållande till pannan, hakan fallande och ansiktets mittparti var utskjutande: maxillan stack ut längre än pannan och hakan sett i profil. Ansiktet gav därmed ett konvext uttryck. Kindbenen var breda i sidled men kindkotorna var inte särskilt utskjutande framåt, varmed den fördjupning som människor har mellan kindkota och näsa saknas. De hade bred, utstickande näsa och utvuxna ögonbrynsben som var kurvade över ögonen. Bakom de bakre molarerna fanns ett mellanrum.[7] Käkbenet var liksom hos Homo erectus utskjutande.[4] De hade stora, rundade ögonhålor och stora framtänder.[8] Tungbenet liknande den moderna människans, men andra fysiska egenheter talar för att de hade ljusare röst.[1]

Kulturen [redigera]

Redskapskulturen kännetecknas av bearbetade stenredskap som handyxor, tveeggade redskap och skrapor, huvudsakligen tillhörande Moustérienkulturen. Fynd av kastvapen som kastspjut och pilbågar saknas. Däremot har arkeologiska fynd gjorts som visar att neandertalarna har tillverkat smycken och därför var kapabla till symboliskt tänkande.[9]

Forskningsdata från flera olika utgrävningar pekar på att neandertalarna var kannibaler. Neandertalben hittades som hade behandlats på samma sätt som djurben hade i samma grottor.[10][11]

Det har gjorts fynd som tolkats som att neandertalarna ibland begravde sina anhöriga, men detta har på senare tid ifrågasatts och flertalet av dessa fynd är nu föremål för omtolkning.[12] Huruvida de hade något som liknade en religion är mycket omstritt.

Språk [redigera]

Både anatomiska[13] och genetiska[14] rön tyder på att neandertalarna hade åtminstone någon form av talat språk.[15] Hur komplext deras språk var är dock omöjligt att säga säkert. Känt är att neandertalarna hade genen FOXP2, som har betydelse för språkutvecklingen och speciellt grammatisk förståelse. Visserligen har de flesta däggdjur denna gen, men de moderna människorna har dessutom två mutationer i genens DNA-kod vilka båda är en förutsättning för utvecklad språkförmåga. Analyser av 40 000 år gamla neandertalarfossil visar att även neandertalare, åtminstone de undersökta individerna, hade dessa två mutationer.[14] De hade också ett tungben som liknar den moderna människans, vilket stöder hypotesen att de kunde tala.[16]

Neandertalarnas försvinnande och arttillhörighet [redigera]

Neandertalarna försvann ungefär samtidigt som Homo sapiens dök upp i Europa. Det ligger nära till hands att se ett samband, att de antingen har utkonkurrerats eller utrotats av den från Afrika invandrade moderna människan under en period mellan 40 000 och 20 000 år sedan. Det är oklart hur mycket fraternisering mellan neandertalarna och invandrarna som ägde rum. Det har hittats enstaka fossil med "blandade" egenskaper som eventuellt skulle kunna vara korsningar av människa och neandertalare,[17] men dessa är omstridda och tvetydiga. Det har också gjort fynd som tyder på att neanderthalare lärt sig teknologi i form av redskapstillverkning av moderna Homo sapiens.

Vissa genetiska data från fossilt neandertal-mtDNA (mitokondriellt DNA) pekar på att neandertalare inte givit upphov till en obruten mor-dotter linje till dagens européer.[18][19][20][21] Mitokondriellt DNA från totalt åtta neandertalare har kunnat läsas av, och jämförts både med nutida människor, och med Homo sapiens samtida med neandertalarna, utan att finna någon överlappning.

Enligt en artikel i Science från maj 2010 (Neanderthal genome project) delade neanderthalarna mer genvarianter med dagens människor i Europa och i västra delarna av Asien än med nutida människor från Afrika. En teori är att genflödet från neandertalarna till förfäderna till de europeiska och asiatiska folkgrupperna uppstod innan Homo sapiens spred sig vidare till övriga Europa och Asien. En annan teori är att genflödet från neandertalarna härstammar från Europa och sedan spred sig vidare till de västra delarna av Asien.[22][23] Hos de som har sitt ursprung i Eurasien är det ända upp till omkring fyra procent av genomet som härstammar från neandertalarna[24] Fortfarande kan dock kontamination med modernt europeiskt DNA inte uteslutas som förklaring till de genetiska likheterna.[källa behövs]

Ett andra flöde från neandertalare till modern människa förefaller ha gått över denisovamänniskan. Detta genetiska material finns främst hos melanesier, men tycks å andra sidan vara större än det tidigare upptaget.

Exempel på fyndorter [redigera]

Man har än så länge hittat tusentals lämningar av neandertalare (876 separata benbitar och tänder bara i Krapinagrottan). Totala antalet individer är oklart, men torde överstiga 100 med god marginal.

Fyndorter för eventuell korsning [redigera]

  • 1999, Lagar Velho, ett skelett från en fyraårig pojke. Pojken hade vissa drag i skelettet som av upptäckarna tolkades som tecken på att han var en hybrid mellan neandertalare och Homo sapiens.[26] Andra forskare tolkar det dock annorlunda.[27]

Stavning [redigera]

Neandert(h)alare kan stavas både med och utan "h" i mitten. Artnamnet Homo neanderthalensis stavas dock alltid med "h". Neandertal, dalen i Tyskland där den första hittades, stavades med "h" när fyndet gjordes, men detta "h" försvann i en senare tysk stavningsreform. Det är inte självklart om populärnamnet ska följa dalens stavning, eller det latinska artnamnets stavning, och båda stavningarna är i allmänt bruk.

Referenser [redigera]

  1. ^ [a b] ”What did Neanderthals look like?”. Nhm.ac.uk. 2005-02-11. http://www.nhm.ac.uk/about-us/news/2005/feb/news_3642.html. 
  2. ^ Helmuth H (1998). ”Body height, body mass and surface area of the Neanderthals”. Zeitschrift Für Morphologie Und Anthropologie 82 (1): sid. 1–12. PMID 9850627. 
  3. ^ Kappelman, John (1997) 'They might be giants', Nature 387:126-127
  4. ^ [a b] ”Hominid Species”. Talkorigins.org. 2010-04-30. http://www.talkorigins.org/faqs/homs/species.html#neandertals. 
  5. ^ s. 23 ff http://www.anth.ucsb.edu/faculty/walker/classes/anth121/121neanderthal.pdf
  6. ^ ”Ancient DNA Reveals That Some Neanderthals Were Redheads”. Sciencedaily.com. 2007-10-26. http://www.sciencedaily.com/releases/2007/10/071025143311.htm. 
  7. ^ ”Comparing Neanderthals and modern humans”. Ifi.uzh.ch. http://www.ifi.uzh.ch/~zolli/CAP/comparingNeand.htm. 
  8. ^ s. 9 http://www.anth.ucsb.edu/faculty/walker/classes/anth121/121neanderthal.pdf
  9. ^ ”"Smycken av smarta neandertalare"”. Sr.se. http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=3362121. 
  10. ^ Defleur et al (1999) Neanderthal cannibalism at Moula-Guercy, Ardeche, France, Science 286:128-131
  11. ^ Mann et al (2005) Carnivore and Neandertal Interactions at the Les Pradelles Site, Charente, Southwest France, Abstracts of the Paleoanthropology Society 2005 Meeting [1]
  12. ^ Gargett, R.~H. (1999). Middle Palaeolithic burial is not a dead issue: the view from Qafzeh, Saint-Cesaire, Kebara, Amud, and Dederiyeh. Journal of Human Evolution 37:27-90
  13. ^ Johansson, Sverker (2005) Origins of language - constraints on hypotheses Amsterdam:Benjamins
  14. ^ [a b] Krause et al (2007) The Derived FOXP2 Variant of Modern Humans Was Shared with Neandertals Current Biology 17:1908-1912 [2]
  15. ^ http://www.illvet.se/Crosslink.jsp?d=184&a=1218&id=1273_13 "Neandertalarna hade ett komplext språk", "Illustrerad vetenskap", nr 8/2008. Informationen inhämtad 2008-05-02
  16. ^ Arensburg et al. (1990). A reappraisal of the anatomical basis for speech in Middle Paleolithic hominids. American Journal of Physical Anthropology 83: 137-146
  17. ^ Duarte et al. (1999). The early Upper Paleolithic human skeleton from the Abrigo do Lagar Velho (Portugal) and modern human emergence in Iberia. Proceedings of the National Academy of Sciences 96:7604-7609 http://www.pnas.org
  18. ^ Serre et al (2004) 'No evidence of Neandertal mtDNA contribution to early modern humans', PLoS Biology 2:0313-0317
  19. ^ Krings et al. (1999). DNA sequence of the mitochondrial hypervariable region II from the Neanderthal type specimen. Proceedings of the National Academy of Sciences 96:5581-5585 http://www.pnas.org
  20. ^ Ovchinnikov et al. (2000). Molecular analysis of Neanderthal DNA from northern Caucasus.Nature 404:\,490-493
  21. ^ Knight, A. (2003). The phylogenetic relationship of Neandertal and modern human mitochondrial DNAs based on informative nucleotide sites. Journal of Human Evolution 44:627-632
  22. ^ Green et al (2010) A draft sequence of the Neandertal genome. Science 328:710-722 [3]
  23. ^ Roland Johansson/TT (2010-05-06). ”Våra förfäder hade sex med neandertalare”. DN.se. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/vara-forfader-hade-sex-med-neandertalare-1.1089762. 
  24. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=3680305 "Neandertalare lever än i dag - inom oss", "Sveriges Radio", Vetenskap & miljö. Publicerat: 07/05/2010
  25. ^ [4][död länk]
  26. ^ Duarte et al (1999) 'The early Upper Paleolithic human skeleton from the Abrigo do Lagar Velho (Portugal) and modern human emergence in Iberia', Proc Nat Acad Sci 96:7604-7609
  27. ^ Tattersall, I & Schwartz, J H (1999) 'Commentary: hominids and hybrids: the place of Neanderthals in human evolution', Proc Nat Acad Sci 96:7117-7119

Litteratur [redigera]

  • Hall, Sephen S. (2008). ”Den siste neandertalaren”. National geographic. Sverige (nr. 12): sid. 22-41. 
  • Kragh Jakobsen, Rasmus (2007). ”Neandertalarare eller människa : 0,1% gör hela skillnaden”. Allt om vetenskap (nr. 10): sid. 38-41. 
  • Lans, Karl (2006). ”Kusinen från Neanderdalen”. Populär historia (nr. 7/8): sid. 56-59. http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=43&vid=1275&template=.print.t. 
  • Lindblad, Tomas (2009). ”De första européerna : neandertalarna var mer lika oss än vi tidigare förstått”. Allt om vetenskap (nr. 1): sid. 36-45. 

Se även [redigera]

v • d • r
Människoarter
Sahelanthropus tchadensis 7-6 miljoner år · Orrorin tugenensis 6 miljoner år
Ardipithecus
6-4 miljoner år
Ardipithecus kadabba 5,8-5,2 miljoner år · Ardipithecus ramidus 5,4-4,4 miljoner år
Australopithecus
4-2 miljoner år
Australopithecus anamensis 4,2-3,9 miljoner år · Australopithecus afarensis 3,9-2,9 miljoner år · Australopithecus bahrelghazali 3,5-3 miljoner år · Australopithecus africanus 3-2 miljoner år · Australopithecus garhi 3-2 miljoner år · Australopithecus sediba 1.95-1.78 miljoner år
Paranthropus
2,7-1,2 miljoner år
Paranthropus aethiopicus 2,7-2,5 miljoner år · Paranthropus boisei 2,6-1,2 miljoner år · Paranthropus robustus 2-1,2 miljoner år
Homo
2,5 miljoner år - nu
Homo habilis 2,5-1,8 miljoner år · Homo rudolfensis 2,5-1,8 miljoner år · Homo erectus 1,8 miljoner - 50 000 år · Homo heidelbergensis 800 000 - 300 000 år · Homo neanderthalensis 500 000 - 30 000 år · Homo floresiensis 95 000 - 12 000 år · Homo sapiens 195 000 - nu

Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Neandertalmänniska&oldid=21586065"