Nebukadnessar II

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Mynt med bild av Nebukadnessar II
William Blakes konstverk "Nebukadnezar" (1795)
Mesopotamien
EufratTigris
Assyriologi
Städer / Riken
Sumer: UrukUrEridu
KishLagashNippur
Akkadiska imperiet: Akkad
BabylonIsinSusa
Assyrien: AssurNineve
NimrudKhorsabad
Arameiska riken
BabylonienKaldeen
ElamAmoriter
HurriterMitanni
KassiterUrartu
Kronologi
Sumeriska kungar
Assyriska kungar
Arameiska kungar
Babylons kungar
Språk
Kilskrift
SumeriskaAkkadiska
ElamitiskaArameiska
Hurritiska
Mytologi
Enuma Elish
GilgameshMarduk
Mesopotamisk mytologi
Konst
Mesopotamisk konst

Nebukadnessar II, född ca 630 f.Kr., död 562 f.Kr., var kung av det nybabyloniska eller kaldeiska riket 604-562 f.Kr. Hans namn var på akkadiska Nabu-kudurri-usur, vilket betyder Nabu, skydda mina gränser/mitt rike. Nebukadnessar upprättade ett välde som sträckte sig från Eufrat till Nilen.

Den historiska Nebukadnessar II[redigera | redigera wikitext]

Nebukadnessar II ärvde Babylons tron efter sin far Nabopolassar som avled 605 f.Kr. Hans far hade åren innan krossat de sista resterna av det assyriska riket och besegrat dess egyptiska allierade. Den första delen av sin regeringstid ägnade Nebukadnessar åt att stärka kontrollen över den västra rikshalvan. År 601 f.Kr. försökte han leda ett anfall mot Egypten, vilket dock misslyckades. Nederlaget ledde till uppror i väster. Tyrus och Juda rike fick pacificeras i början av 500-talet f.Kr. Ett plötsligt uppkommande hot mot riket var kimmererna, ett nomadiskt folk som invaderat Anatolien från Centralasien och sedan kom ner i Syrien. Ett diplomatiskt giftermål med Amytis, dottern till Härskaren av Medien försäkrade Nebukadnessar om en säker gräns mot öster. Det verkar även som om något sorts fredsfördrag slöts med egyptierna som inte längre störde rikets västgräns.

När de yttre hoten mot riket var avvärjda ägnade Nebukadnessar rikets resurser åt omfattande byggnadsprojekt i Mesopotamien. Huvudstaden Babylon hade skadats svårt under de återkommande krigen med Assyrien under 600-talet f.Kr. Nebukadnessar byggde om och utvidgade Babylon med palats, tempel och ringmurar. Ett av världens sju underverk, Babylons hängande trädgårdar, byggdes enligt legenden vid den här tiden, förmodligen av Nebukadnessar II som present till sin mediska hustru Amytis. Det byggdes även tempelbyggnader i andra städer; i Larsa, Nippur och Ur. En del av den berömda blå Istarporten, som Nebukadnessar lät bygga i Babylon, finns att beskåda i restaurerad form på Pergamonmuseet i Berlin.

I slutet av regeringstiden bröts freden med Egypten. Den egyptiska faraonen Apries hade blivit avsatt, och kommit till Babylon. Nebukadnessar såg möjligheten att återinsätta honom som vasallhärskare i Egypten och utrustade en flotta och en armé, vilka anföll år 567 f.Kr. Invasionen av Egypten blev även denna gång ett nederlag.

Nebukadnessar dog under sitt 43:e regeringsår i Babylon och följdes på tronen av sin son Amel-Marduk.

Nebukadnessar i Gamla Testamentet[redigera | redigera wikitext]

Nebukadnessar erövrade Jerusalem 597 f.Kr. och förstörde staden nio år senare. Efter att Juda rike förintats, förde han en stor del av befolkningen till den babyloniska fångenskapen (Gamla Testamentet 2 Kung. 24-25). I den hebreiska traditionen tillfångatar han profeten Daniel och försöker omvända honom till den babyloniska tron. Profeten motstår. Under det andra året av Nebukadnẹssars regering drömde Nebukadnẹssar drömmar;+ och hans ande blev orolig,+ och hans sömn vek från honom. 2 Alltså sade kungen att man skulle tillkalla de magiutövande prästerna+ och besvärjarna och trollkarlarna och kaldéerna, för att de skulle berätta för kungen hans drömmar.+ De kom då in och ställde sig inför kungen, 3 och kungen sade till dem: ”Jag har drömt en dröm, och min ande är orolig och angelägen att få veta drömmen.” 4 Då talade kaldéerna till kungen på arameiska:*+ ”O kung, må du leva för oöverskådliga tider.+ Säg dina tjänare vad du har drömt, så skall vi meddela uttydningen.”+ 5 Kungen svarade och sade till kaldéerna: ”Ordet är utfärdat av mig: Om ni inte låter mig veta drömmen och dess uttydning, skall ni huggas i stycken,+ och era hus skall göras till allmänna avträden.+ 6 Men om ni meddelar drömmen och dess uttydning, skall ni få ta emot gåvor och en belöning och stor ära av mig.+ Meddela mig därför drömmen och dess uttydning.” 7 De svarade för andra gången och sade: ”Må kungen säga sina tjänare vad drömmen är, så skall vi meddela dess uttydning.” 8 Kungen svarade och sade: ”Jag förstår nog att ni försöker vinna tid, eftersom ni har insett att ordet är utfärdat av mig. 9 Ty om ni inte låter mig veta drömmen, kan domen över er bara bli en.+ Men ni har kommit överens om att tala lögnaktiga och falska ord inför mig,+ till dess situationen har förändrats. Säg mig därför vad jag har drömt, så vet jag om ni kan meddela uttydningen av det.” 10 Kaldéerna svarade inför kungen och sade: ”Det finns ingen människa på torra land som är i stånd att meddela kungen det han vill veta, ty ingen stor kung eller makthavare har begärt något sådant som detta av någon magiutövande präst eller besvärjare eller kaldé. 11 Men det som kungen begär är svårt, och det finns ingen annan som kan meddela kungen det, förutom gudarna,*+ som inte har sin boning bland människor.”*+ 12 På grund av detta blev kungen vred och mycket förgrymmad+ och sade att man skulle tillintetgöra alla de visa i Babylon.*+ 13 Och befallningen gick ut, och de visa skulle nu dräpas; och man sökte efter Daniel och hans kamrater för att dräpa dem. 14 Vid den tidpunkten vände sig Daniel* med välvalda och förnuftiga ord+ till Arjok, chefen för kungens livvakt, som hade dragit ut för att dräpa de visa i Babylon. 15 Han tog till orda och sade till Arjok, kungens ämbetsman: ”Varför har det kommit en så sträng befallning från kungen?” Då gjorde Arjok saken känd för Daniel.+ 16 Så Daniel gick in och bad kungen att han skulle ge honom en viss tid för att han skulle kunna meddela kungen uttydningen.+ 17 Därefter gick Daniel till sitt hus; och för sina kamrater Hanạnja, Mịsael och Asạrja gjorde han saken känd, 18 för att också de skulle be om barmhärtighet+ från himlens Gud*+ i förbindelse med denna hemlighet,*+ så att man inte skulle tillintetgöra Daniel och hans kamrater tillsammans med resten av de visa i Babylon.+ 19 Då uppenbarades hemligheten för Daniel i en syn om natten.+ Följaktligen välsignade+ Daniel himlens Gud.* 20 Daniel tog till orda och sade: ”Må Guds* namn bli välsignat+ från oöverskådlig tid till oöverskådlig tid, ty vishet och väldighet tillhör honom.+ 21 Och han förändrar tider* och tidsperioder,+ avsätter kungar och tillsätter kungar,+ ger vishet åt de visa och kunskap åt dem som vet vad urskillningsförmåga är.+ 22 Han uppenbarar det djupa och det fördolda;+ han vet vad som är i mörkret,+ och hos honom bor ljuset.+ 23 Dig, mina förfäders Gud, tackar och prisar jag,+ ty vishet+ och styrka har du gett mig. Och nu har du låtit mig veta det som vi bad dig om, ty du har kungjort för oss det som kungen vill veta.”+ 24 Till följd av detta gick Daniel in till Arjok,+ som kungen hade gett i uppdrag att tillintetgöra de visa i Babylon.+ Han gick, och detta är vad han sade till honom: ”Tillintetgör inte någon av de visa i Babylon. För in mig inför kungen,+ så att jag kan meddela kungen uttydningen.” 25 Då skyndade sig Arjok att föra in Daniel inför kungen, och detta är vad han sade till honom: ”Bland de landsflyktiga* från Juda+ har jag funnit en man som kan låta kungen få veta uttydningen.” 26 Kungen svarade och sade till Daniel, vars namn var Beltesạssar:*+ ”Är du verkligen i stånd att låta mig få veta drömmen som jag har sett och dess uttydning?”+ 27 Daniel svarade inför kungen och sade: ”Den hemlighet som kungen frågar om är de visa, besvärjarna, de magiutövande prästerna och astrologerna ur stånd att meddela kungen.+ 28 Men det finns en Gud* i himlen som uppenbarar hemligheter,+ och han har låtit kung Nebukadnẹssar* veta vad som skall ske i dagarnas slutskede.+ Detta var din dröm och ditt huvuds syner medan du låg på din säng: 29 Medan du, o kung, låg på din säng+ uppsteg hos dig tankar med avseende på vad som skall ske härefter, och Han som uppenbarar hemligheter har låtit dig veta vad som skall ske.+ 30 Och vad mig beträffar, så är det inte genom någon vishet som finns i mig mer än i några andra levande som denna hemlighet uppenbaras för mig,+ utan i det syftet att kungen må få veta uttydningen och att du må känna ditt hjärtas tankar.+ 31 Du, o kung, såg då, och se, en kolossal bildstod.* Denna bildstod, som var stor och vars glans var utomordentlig, stod framför dig, och dess utseende var förfärande. 32 Huvudet på denna bildstod var av fint guld,+ dess bröst och dess armar var av silver,+ dess buk och dess lår var av koppar,+ 33 dess ben var av järn,+ dess fötter var delvis av järn och delvis av formad lera.+ 34 Du fortsatte att se tills en sten* bröts loss,* inte med händer,+ och den träffade bildstoden på dess fötter av järn och formad lera och krossade dem.+ 35 Då krossades järnet, den formade leran, kopparn, silvret och guldet, allt tillsammans, och blev som agnar från sommarens tröskplatser,+ och vinden* förde bort dem, så att inget som helst spår blev funnet av dem.+ Men stenen som träffade bildstoden blev ett stort berg och uppfyllde hela jorden.+ 36 Detta är drömmen, och dess uttydning skall vi säga inför kungen.+ 37 Du, o kung, kungarnas kung, åt vilken himlens Gud har gett kungariket,+ makten och styrkan och äran 38 och i vars hand han, varhelst människornas söner bor, har gett+ markens djur och himlens flygande skapelser och som han har gjort till härskare över dem alla – du är huvudet av guld.+ 39 Och efter dig skall det uppstå ett annat kungarike,+ underlägset dig,*+ och ett annat kungarike, ett tredje, av koppar, som skall härska över hela jorden.+ 40 Och det fjärde kungariket+ skall visa sig vara starkt som järn.+ Eftersom järn krossar och mal sönder allt annat, så skall det, likt järn som slår sönder, krossa och slå sönder alla de andra.+ 41 Och eftersom du såg fötterna och tårna vara delvis av formad krukmakarlera och delvis av järn,+ skall kungariket visa sig vara delat,+ men något av järnets hårdhet skall visa sig vara i det, eftersom du såg järnet blandat med fuktig lera.+ 42 Och eftersom tårna på fötterna var delvis av järn och delvis av formad lera, skall kungariket visa sig vara delvis starkt och delvis bräckligt. 43 Eftersom du såg järn blandat med fuktig lera, skall de till slut vara blandade med människornas avkomma;* men de kan inte hålla samman inbördes, liksom järn inte blandar sig med formad lera. 44 Och i dessa kungars* dagar+ skall himlens Gud+ upprätta ett kungarike*+ som aldrig skall fördärvas.+ Och kungariket* skall inte överlåtas till något annat folk.+ Det skall krossa och göra slut på alla dessa kungariken,+ men självt skall det bestå för oöverskådliga tider;+ 45 du såg ju att en sten bröts loss från berget, inte med händer,+ och att den krossade järnet, kopparn, den formade leran, silvret och guldet.+ Den store Guden*+ har låtit kungen veta vad som skall ske härefter.+ Och drömmen är tillförlitlig, och dess uttydning är trovärdig.”+ 46 Då föll kung Nebukadnẹssar ner på sitt ansikte, och han gav Daniel sin hyllning, och han sade att man skulle frambära en offergåva och rökelse åt honom.+ 47 Kungen svarade Daniel och sade: ”I sanning, er Gud* är en gudarnas Gud*+ och en kungarnas Herre+ och den som uppenbarar hemligheter, eftersom du var i stånd att uppenbara denna hemlighet.”+ 48 Följaktligen gjorde kungen Daniel till en stor man+ och gav honom många stora gåvor, och han gjorde honom till härskare över hela provinsen* Babylon+ och till överste prefekt över alla de visa i Babylon. 49 Och Daniel framställde en begäran till kungen, och han satte Sadrak,* Mesak* och Abed-Nego*+ över förvaltningen av provinsen Babylon, men Daniel var vid kungens hov

Denna händelse får Nebukadnessar att inse Guds storhet, och när han gör det, ger Gud tillbaka makten till Nebukadnessar. (Gamla Testamentet Daniel). I Gamla Testamentet berättas även om hur Nebukadnessar lät kasta de tre gudfruktiga männen Sadrak, Mesak och Abed-Nego i en brinnande ugn.

Nebukadnessar i nyare kultur[redigera | redigera wikitext]

Nebukadnessar är huvudperson i en opera med samma namn av Giuseppe Verdi (1842). Han skildras i Artur Lundkvists roman Babylon, gudarnas sköka (1981). Namnet Nebukadnessar finns även på ett skepp i Matrix-filmtrilogin. En Champagne-butelj som rymmer 15 liter kallas för Nebukadnessar. [1] Han representeras också i spelet Civilasation 5 då man kan välja hans land att spela som och man kan läsa om hans historia sammandraget. [2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Guide to all Large Format Wine Bottles, Sizes and Shapes” (på engelska). The Wine cellar. http://www.thewinecellarinsider.com/wine-topics/wine-educational-questions/size-matters-explanation-large-bottle-formats/. Läst 19 mars 2014. 
  2. ^ Fel: |url= måste specificeras vid användandet av {{webbref}}” (på engelska).