Nederländerna
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2009-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Nederland Nederländerna |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
| Valspråk: Je maintiendrai (franska för "Jag skall stå fast") |
||||||
| Nationalsång: Wilhelmus van Nassouwe |
||||||
 |
||||||
| Huvudstad | Amsterdam (formell), Haag (administrativ) 1 | |||||
| Största stad | Amsterdam (cirka 813 000 inv.) | |||||
| Officiellt språk | Nederländska2 | |||||
| Statsskick | Konstitutionell monarki | |||||
| - | Kung | Willem-Alexander | ||||
| - | Premiärminister | Mark Rutte | ||||
| Nationalförsamling | Generalstaterna | |||||
| - | Överhus | Första kammaren | ||||
| - | Underhus | Andra kammaren | ||||
| Självständighet | Spansk-nederländska kriget (av Spanien) | |||||
| - | Deklarerad | 26 juli 1581 | ||||
| - | Erkänd | 30 januari 1648 | ||||
| Yta | ||||||
| - | Totalt | 41 543 km²[1] (134:e) | ||||
| - | Vatten (%) | 18,41 % | ||||
| Demografi | ||||||
| - | 2016 års uppskattning | 16 979 120[2] (65:e) | ||||
| - | Befolkningstäthet | 409 inv./km² (23:e) | ||||
| BNP (PPP) | 2017 års beräkning | |||||
| - | Totalt | 907,6 miljarder USD[3] (28:e) | ||||
| - | Per capita | 53 139,3 USD[3] | ||||
| BNP (nominell) | 2017 års beräkning | |||||
| - | Totalt | 762,7 miljarder USD[3] (18:e) | ||||
| - | Per capita | 44 654,2 USD[3] | ||||
| Ginikoefficient (2011) | 25,8[4] (111) | |||||
| HDI (2015) | 0,924[5] (7:e) | |||||
| Valuta | Euro3 (EUR) |
|||||
| Tidszon | CET (UTC+1) | |||||
| - | Sommartid | CEST (UTC+2) | ||||
| Topografi | ||||||
| - | Högsta punkt | Mount Scenery (i Nederländska Antillerna), 887 m ö.h. Vaalserberg (i det egentliga Nederländerna), 322 m ö.h. |
||||
| - | Största sjö | IJsselmeer, 1250 km² | ||||
| Nationaldag | 27 april | |||||
| Nationalitetsmärke | NL | |||||
| Landskod | NL[6], NLD[6], 528[6] | |||||
| Toppdomän | .nl | |||||
| Landsnummer | 31 | |||||
| 1Amsterdam omnämns som huvudstad i landets konstitution, medan Den Haag är säte för regeringen. 2 I Nederländerna är frisiska också ett officiellt språk (talas dock bara i Friesland). 3Före 2002: Gulden. |
||||||
Nederländerna (nederländska Nederland IPA: /ˈne:dərlɑnt/) är ett land i Västeuropa. Landet gränsar till Nordsjön i norr och väster, Belgien i söder och Tyskland i öster. Till Nederländerna hör även kommunerna Bonaire, Saba och Sint Eustatius i Karibien. Nederländerna, Aruba, Curaçao och Sint Maarten bildar tillsammans Konungariket Nederländerna.
Nederländernas huvudstad är Amsterdam, men regeringen och generalstaterna har säte i Haag, där också monarken har sitt residens. Officiellt språk är nederländska. Frisiska är officiellt språk (vid sidan av nederländska) i provinsen Friesland. Ytterligare erkända regionala språk, dock inte med samma status som frisiska, är nedersaksiska och limburgiska. På Bonaire är papiamento officiellt språk, på Saba och Sint Eustatius engelska. Med cirka 400 invånare/km² är Nederländerna det befolkningstätaste landet i Europa (mikrostater borträknade).
Nederländerna kallas ofta Holland, vilket är en relativt allmänt använd synonym för landet. Primärt syftar namnet Holland på den tongivande historiska regionen Holland som är uppdelad i de nederländska provinserna Nord- och Sydholland.[7]
Landet deltog i grundandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951, vilken senare utvecklades till Europeiska unionen. Nederländerna är även medlem i militäralliansen Nato sedan den grundades 1949.
Historia
Under Karl V, tysk-romersk kejsare (1519–1556) och kung av Spanien, var regionen en del av de sjutton nederländska provinserna, i vilka även det mesta av dagens Belgien ingick. Efter det spansk-nederländska kriget mot Karl V:s son Filip II av Spanien, växte den norra delen, under namnet De sju förenade Nederländernas republik, till en av de mäktigaste sjöfararnationerna och ekonomiska stormakterna under 1600-talet. Perioden kallas den Nederländska stormaktstiden. Kolonier och handelsstationer etablerades över hela världen.
Under Napoleon I införlivades landet med det franska väldet men återfick självstyre tillsammans med de österrikiska Nederländerna och med Luxemburg 1815. Belgien bröt sig loss 1830. Luxemburg lydde under det nederländska kungahuset men med andra tronföljdsregler och bröts loss efter kung Vilhelm III:s död. Under 1800-talet industrialiserades Nederländerna förhållandevis långsamt jämfört med kringliggande länder.
Nederländerna var neutrala i första världskriget och i inledningen av andra världskriget, men ockuperades trots detta av Nazityskland i maj 1940 och befriades inte förrän 1945. Efter kriget blomstrade industrin åter inom Benelux och EG. Nederländerna blev också medlemmar i Nato.
När Europeiska kol- och stålgemenskapen skapades 1952 var Nederländerna ett av grundarländerna.
Politik och styre
Nederländerna var en republik från 1581 till 1806. Därefter, 1810, blev det kungariket Holland, som ockuperades av Frankrike mellan 1810 och 1813. Sedan 1815 har landet varit en konstitutionell monarki. Grundlagen är från 1815, men den reviderades 1848 av liberalen Johan Rudolf Thorbecke, vilket gjorde landet parlamentariskt och utvidgade folkrepresentationen, varför gällande konstitution brukar sägas vara från det året.
Statschef är sedan 30 april 2013 kung Willem-Alexander. Formellt tillsätts regeringsmedlemmarna av honom. I praktiken bildas en koalitionsregering när resultatet av parlamentsvalen presenteras (något som kan ta flera månader). Därefter tillsätts denna formellt av kungen. Premiärministern, eller Minister President, leder arbetet i regeringen. Denne är vanligtvis även ledare för det största partiet i koalitionsregeringen.
Nederländernas lagstiftande församling, Generalstaterna, består av två kammare. Val till de 150 platserna i Generalstaternas andra kammare äger rum vart fjärde år, eller tidigare om andrakammaren har gjort en misstroendeförklaring mot regeringen. Den mindre viktigare senaten (Eerste Kamer eller den första kammaren) väljs vart fjärde år efter provinsvalen av de nyvalda medlemmarna i provinsernas folkvalda församlingar. Det finns ingen spärr för hur stort ett parti måste vara i procentenheter för att få en plats i parlamentet; omkring 60 000 röster eller 0,67 procent brukar räcka för en parlamentsplats.
Statsvetare betraktar Nederländerna som ett klassiskt exempel på en konsociationell demokrati. Under 2000-talet har landet dock skakats av ett par mycket uppmärksammade politiska attentat (till exempel mordet på högerpopulisten Pim Fortyun 2002), som fått det annars så lugna samhällsklimatet att skifta.
Efter rekordlånga förhandlingar tillträdde i oktober 2017 regeringen Mark Rutte III.
| Partinamn | Mandat | Röstandel |
|---|---|---|
| Folkpartiet för frihet och demokrati (VVD) | 33 | 21,3 % |
| Frihetspartiet (PVV) | 20 | 13,1 % |
| Kristdemokratisk appell (CDA) | 19 | 12,4 % |
| Demokraterna 66 (D66) | 19 | 12,2 % |
| Grön vänster (GL) | 14 | 9,1 % |
| Socialistpartiet (SP) | 14 | 9,1 % |
| Arbetarepartiet (PvdA) | 9 | 5,7 % |
| Kristliga Unionen (CU) | 5 | 3,4 % |
| Partiet för djuren (PvdD) | 5 | 3,2 % |
| 50PLUS (50+) | 4 | 3,1 % |
| Reformerta samhällspartiet (SGP) | 3 | 2,1 % |
| Denk | 3 | 2,1 % |
| Forum för demokrati (FvD) | 2 | 1,8 % |
Administrativ indelning
Nederländerna är indelade i 12 administrativa regioner, kallade provincies (provinser):
| Flagga | Provinse | Huvudstad | Största stad | Area[8] (km²) |
Befolkning[9] 31-09-2013 |
Densitet (per km²) |
|---|---|---|---|---|---|---|
 |
Drenthe | Assen | Assen | 2 639 | 489 155 | 185 |
 |
Flevoland | Lelystad | Almere | 1 415 | 399 825 | 282 |
 |
Friesland | Leeuwarden | Leeuwarden | 3 340 | 646 401 | 194 |
 |
Gelderland | Arnhem | Nijmegen | 4 970 | 2 019 196 | 406 |
 |
Groningen (provins) | Groningen | Groningen | 2 325 | 582 908 | 251 |
.svg){kind=small} |
Limburg | Maastricht | Maastricht | 2 150 | 1 120 332 | 521 |
 |
Noord-Brabant | 's-Hertogenbosch | Eindhoven | 4 914 | 2 478 687 | 504 |
 |
Noord-Holland | Haarlem | Amsterdam | 2 665 | 2 737 540 | 1 027 |
 |
Overijssel | Zwolle | Enschede | 3 324 | 1 139 462 | 343 |
-Flag.svg){kind=small} |
Utrecht | Utrecht | Utrecht | 1 383 | 1 251 266 | 905 |
 |
Zeeland | Middelburg | Middelburg | 1 784 | 380 864 | 213 |
 |
Sydholland | Haag | Rotterdam | 2 808 | 3 572 409 | 1 272 |
| Total | 33 718 | 16 818 045 | 499 | |||
Elva av provinserna har medeltida anor, medan Flevoland utgörs av markområden som har vunnits från havet under 1900-talet. Alla provinser indelas i gemeenten (kommuner), totalt 403 (fr o m 2014); se Nederländska kommuner, även lista över städer i Nederländerna.
De karibiska öarna Bonaire, Sint Eustatius och Saba har status som särskilda kommuner (bijzondere gemeenten) i Nederländerna.
| Flagga | Namn | Huvudstad | Största stad | Area[10] (km²) |
Befolkning[11] 31-12-2012 |
Densitet (per km²) |
|---|---|---|---|---|---|---|
 |
Bonaire | Kralendijk | Kralendijk | 288 | 17 408 | 60 |
 |
Sint Eustatius | Oranjestad | Oranjestad | 21 | 3 897 | 186 |
 |
Saba | The Bottom | The Bottom | 13 | 1 991 | 153 |
| Total | 322 | 23 296 | 72 | |||
Försvar
Nederländerna har sedan 1996 ett yrkesförsvar bestående av 50 000 heltidsanställa soldater i de stående förbanden och utbildningsförbanden och 30 000 deltidsanställda soldater i reserven.
- Armén har 23 000 heltidsanställda soldater.
- Marinen har 8 000 heltidsanställda soldater i sjöstridskrafterna, 3 000 i marinkåren och 1 000 i marinflyget.
- Flygvapnet har 11 000 heltidsanställda soldater, 160 stridsflygplan och 40 stridshelikoptrar.
- Koninklijke Marechaussee (KMar), det nederländska gendarmeriet, är en militär polisorganisation med en personalstyrka om 6 800 personer. KMar är den fjärde försvarsgrenen i den nederländska försvarsmakten.
Geografi
Med en storlek på 41 543 kvadratkilometer är Nederländerna något större än Schweiz men mindre än Danmark.
Det mest utmärkande draget hos Nederländerna är det flacka landskapet. Ungefär hälften av landet ligger mindre än en meter över havet och en fjärdedel ligger faktiskt under havsytans nivå (se karta). Högsta punkten är med sina 321 meter Vaalserberg i den sydöstligaste delen av landet, där en smal remsa skjuter ner mellan Belgien och Tyskland.
Många lågt liggande områden skyddas av vallar. Stora delar av landet är gammal havsbotten, till exempel provinsen Flevoland. Dessa områden kallas poldrar. Den stora havsviken Zuiderzee avskars på 1930-talet från Nordsjön genom den tre mil långa skyddsvallen Afsluitdijk.
Landet delas in i två delar, åtskilda av de tre floderna Lek, Waal och Maas. Dessa två områden skiljer sig åt genom att ha olika dialekter samt genom religiös tillhörighet, då den norra delen framför allt är protestantisk eller sekulär och den södra katolsk, undantaget vissa städer och öar.
Klimatet kännetecknas av ett tempererat, fuktigt kustklimat med milda vintrar och svala somrar. I allmänhet blåser det från sydväst och snö faller ungefär 20 dagar om året.
Ekonomi och transporter
Nederländerna har en välmående och öppen ekonomi, och regeringen har framgångsrikt minskat sin roll sedan 1980-talet. Industriell produktion sker främst inom matförädling, kemisk industri, oljeraffinering och tillverkning av elektriska maskiner. En högt mekaniserad jordbrukssektor sysselsätter inte mer än 4 procent av arbetskraften men producerar ett stort överskott till matförädlingsindustrin och export. Nederländerna är tredje största exportör av jordbruksprodukter i världen, efter USA och Frankrike. Nederländerna hanterade framgångsrikt frågan om offentliga finanser och stagnerande jobbtillväxt långt före sina grannländer.
Som en av initiativtagarna till euron ersatte Nederländerna sin tidigare valuta, gulden, den 1 januari 1999 tillsammans med de andra anhängarna av en gemensam europeisk valuta. Faktiska euromynt och sedlar infördes den 1 januari 2002.
Kommunikationer
Resandet på de holländska vägarna har ökat kontinuerligt sedan 1950-talet och överstiger nu 200 miljarder km per år,[12] varav tre fjärdedelar görs med bil.[13]
Nederländerna är ledande i västvärlden på cykling. Ungefär hälften av antalet av alla resor i Nederländerna görs med bil, 25 procent med cykel, 20 procent till fots och 5 procent med kollektivtrafik.[13][14]
Med ett vägnät på 139 295 km, vilket inkluderar 2 758 km motorvägar,[15] har Nederländerna ett av de tätaste vägnäten i världen, mycket tätare än de ytstora länderna Tyskland och Frankrike, men inte så tätt som Belgien.[16]
Järnvägsnätet är 3 013 km långt och också ganska tätt.[17] Nätet används främst för persontrafik och når alla större städer. Det främsta järnvägsföretaget är Nederlandse Spoorwegen.
En fietsstraat är en cykelgata där cyklister har prioritet och bilar är "gäster" och måste ge företräde.
Rotterdam är den största hamnen i Europa. Floderna Meuse och Rhen ger utmärkt tillgång till flodhamnar i Tyskland, Frankrike och Basel i Schweiz. 2013 var Rotterdam världens åttonde största containerhamn med 440 miljoner ton gods per år. [18]
Flygplatsen Amsterdam-Schiphols flygplats strax sydväst om Amsterdam är den största internationella flygplatsen i Nederländerna och den femte mest trafikerade flygplatsen i Europa när det gäller passagerare.
Som en del av sitt engagemang för en hållbar miljö inledde den nederländska regeringen en plan för att skapa över 200 laddningsstationer för elbilar över hela landet år 2015. Lanseringen kommer att genomföras av Schweiz-baserade kraft- och automationsföretaget ABB och holländska start Fastned, och syftar till att ge åtminstone en station inom 50 kilometers radie (30 miles) från varje hem i Nederländerna.[19]
Demografi
| % | Män | Ålder | Kvinnor | % | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 0,36 | 85+ | 1,05 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 0,60 | 80-84 | 1,18 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1,14 | 75-79 | 1,74 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1,55 | 70-74 | 1,95 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1,93 | 65-69 | 2,13 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2,30 | 60-64 | 2,33 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2,77 | 55-59 | 2,69 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 3,73 | 50-54 | 3,60 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 3,65 | 45-49 | 3,54 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 3,93 | 40-44 | 3,81 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 4,27 | 35-39 | 4,08 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 4,25 | 30-34 | 4,05 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 3,63 | 25-29 | 3,54 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 3,04 | 20-24 | 2,93 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2,96 | 15-19 | 2,83 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 3,11 | 10-14 | 2,97 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 3,20 | 05-09 | 3,06 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 3,11 | 00-04 | 2,98 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Källa: International Data Base (2000) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nederländerna är det mest tätbefolkade landet i Europa undantaget mikrostater som Monaco, och ett av de mest tättbefolkade länderna i världen, med mer än 400 invånare per kvadratkilometer.
Det finns två officiella språk, nederländska och frisiska, båda germanska språk. De hör till den västgermanska språkgrenen (tillsammans med engelskan och tyskan). Frisiska talas bara i den norra provinsen Friesland, och det är det språk som är närmast besläktat med engelskan. Förutom nederländska och frisiska talas flera dialekter av nedersaxiska i mycket av de norra och östra delarna; det har inte samma status som frisiska men det är erkänt som regionalt språk. I landets södra och sydvästra delar skiftar det nederländska språket till varianter av lågfrankiska, medan de västra dialekterna i Holland kan betecknas som en blandning. I Limburg talas limburgiska, som också är erkänt som regionalt språk.
De huvudsakliga religionerna är katolicism (18 procent år 1999) (biskopsdömen) och protestantism (15 procent). Omkring 63 procent av nederländarna anser sig inte vara medlemmar av någon kyrka. Området söder om de tre floderna är (eller var) allmänt sett katolskt, och den norra delen protestantisk (mestadels tillhörande den Protestantiska kyrkan i Nederländerna, PKN). År 2006 beräknades nästan 6 procent av befolkningen vara muslimer, och mer än 1 procent hinduer.
Se även Nederländernas drogpolitik, Homosexuella äktenskap i Nederländerna.
| Rank | Provins | Befolkning | Rank | Provins | Befolkning | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
 Amsterdam  Rotterdam |
1 | Amsterdam | Nordholland | 825 080 | 11 | Enschede | Overijssel | 158 308 |  Haag  Utrecht |
| 2 | Rotterdam | Sydholland | 625 472 | 12 | Apeldoorn | Gelderland | 158 226 | ||
| 3 | Haag | Sydholland | 515 076 | 13 | Haarlem | Nordholland | 157 058 | ||
| 4 | Utrecht | Utrecht | 335 089 | 14 | Amersfoort | Utrecht | 152 752 | ||
| 5 | Eindhoven | Noord-Brabant | 223 876 | 15 | Arnhem | Gelderland | 152 506 | ||
| 6 | Tilburg | Noord-Brabant | 211 726 | 16 | Zaanstad | Nordholland | 151 495 | ||
| 7 | Groningen | Groningen | 200 210 | 17 | 's-Hertogenbosch | Noord-Brabant | 150 954 | ||
| 8 | Almere | Flevoland | 197 318 | 18 | Haarlemmermeer | Nordholland | 144 090 | ||
| 9 | Breda | Noord-Brabant | 181 775 | 19 | Zoetermeer | Sydholland | 124 089 | ||
| 10 | Nijmegen | Gelderland | 170 943 | 20 | Zwolle | Overijssel | 124 032 | ||
Utbildning
Kultur
Nederländerna har en historia av många framstående målare. Under 1600-talet, när den holländska republiken var på toppen av sitt välstånd, var de "holländska mästarnas" tidsålder, så som Rembrandt van Rijn, Johannes Vermeer, Jan Steen och många andra. Bland berömda holländska målare under 1800-talet och 1900-talet finns Vincent van Gogh och Piet Mondriaan. M.C. Escher är en välkänd grafisk konstnär. En både berömd och ökänd holländsk mästerförfalskare är Han van Meegeren.
Nederländerna är hemland för filosoferna Erasmus av Rotterdam och Baruch Spinoza, och René Descartes huvudsakliga arbete utfördes där.
Under stormaktstiden blomstrade även holländsk litteratur, med Joost van den Vondel och P. C. Hooft som de mest kända namnen. Under 1800-talet skrev Multatuli om de inföddas dåliga förhållanden i de holländska kolonierna. Viktiga 1900-talsförfattare är Harry Mulisch, Jan Wolkers, Simon Vestdijk, Cees Nooteboom, Gerard van het Reve och Willem Frederik Hermans. Anne Franks dagbok skrevs under nazisternas ockupation av Nederländerna.
Repliker av nederländska byggnader finns i Huis ten Bosch, Nagasaki, Japan. En liknande holländsk by finns i Shenyang, Kina.
Nederländernas landsnummer vid telefonsamtal är 31.
Helgdagar
| Datum | Svenskt namn | Lokalt namn | Anmärkningar |
|---|---|---|---|
| 1 januari | Nyårsdagen | Nieuwjaar | |
| mars/april | Påsk | Pasen | Påsken har två helgdagar. |
| 27 april | Koningsdag | Nationaldagen (årsdagen av kungen) | |
| 4 maj | Dodenherdenking | En minnesdag för de som dog under andra världskriget, och de sista åren också för de som dog under krig i allmänhet. | |
| 5 maj | Frihetsdagen | Bevrijdingsdag | Firas till minne av den tyska kapitulationen under andra världskriget. |
| 40 dagar efter påsk | Himmelsfärdsdagen | Hemelvaartsdag | |
| 7 veckor efter påsk | Pingst | Pinksteren | Pingsthelgen har två helgdagar. |
| 5 december | Sankt Nikolaus afton | Sinterklaas | En föregångare till Jultomten, Sinterklaas, ger barnen presenter. |
| 25 december, 26 december | Jul | Kerstmis | Julhelgen har två helgdagar: Första och Andra juldagen (Eerste Kerstdag, Tweede Kerstdag). |
Sport
Fotboll är den populäraste sporten i Nederländerna. Andra stora sporter är hastighetsåkning på skridsko och cykling.
Framgångsrika nederländska skridskoåkare är Ard Schenk, Gianni Romme, Jochem Uytdehaage, Yvonne van Gennip och Marianne Timmer vilka samtliga är flerfaldiga olympiska mästare. Bland dagens aktiva kan nämnas Ireen Wust, Pauline van Deutekom och Sven Kramer.
Den mest kände nederländske cyklisten är Joop Zoetemelk som vunnit såväl VM som Tour de France.
Nederländska kampsportstävlande har haft stora framgångarna i K-1. Sedan starten 1993 fram till 2007 har inte mindre än 12 vinnare av 15 möjliga kommit från Nederländerna. Några kända är tävlande är Peter Aerts, Remy Bonjasky, Ernesto Hoost, Semmy Schil samt Badr Hari. Nederländerna har varit ett väldigt framgångsrikt land i fotboll. Det finns många kända fotbollsveteraner från Nederländerna, här är några exempel: Edwin van der Sar (slutat), Ruud Gullit (slutat), Dennis Bergkamp (slutat), Patrick Kluivert (slutat), Marco van Basten (tränare sc Heerenveen), Edgar Davids (slutat), Jaap Stam (slutat), Clarence Seedorf (Botafogo FR), Johan Cruijff (slutat) och Roy Makaay (slutat).
Internationella rankningar
| Organisation | Undersökning | Rankning |
|---|---|---|
| Heritage Foundation/The Wall Street Journal | Index of Economic Freedom 2017 | 15 av 180 |
| Reportrar utan gränser | Pressfrihetsindex 2017 | 5 av 180 |
| Transparency International | Korruptionsindex 2016 | 8 av 176 |
| FN:s utvecklingsprogram | Human Development Index 2015 | 7 av 188 |
Se även
Referenser
Noter
- ^ ”Netherlands”. The World Factbook. Central Intelligence Agency. 1 maj 2017. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/nl.html. Läst 23 maj 2017.
- ^ ”Population; key figures” (på engelska). CBS StatLine. Centraal Bureau voor de Statistiek. 3 oktober 2016. http://statline.cbs.nl/statweb/publication/?vw=t&dm=slen&pa=37296eng&d1=a&d2=0,10,20,30,40,50,60,(l-1),l&hd=160114-1555&la=en&hdr=g1&stb=t. Läst 23 maj 2017.
- ^ [a b c d] ”Netherlands 5. Report for Selected Countries and Subjects” (på engelska). Internationella valutafonden. http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2017/01/weodata/weorept.aspx?sy=2015&ey=2022&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=%2C&br=1&pr1.x=56&pr1.y=15&c=138&s=NGDPD%2CNGDPDPC%2CPPPGDP%2CPPPPC&grp=0&a=. Läst 22 maj 2017.
- ^ ”Gini coefficient of equivalised disposable income (source: SILC)”. Gini coefficient of equivalised disposable income (source: SILC). Eurostat Data Explorer. http://appsso.eurostat.ec.europa.eu/nui/show.do?dataset=ilc_di12. Läst 13 augusti 2013.
- ^ ”Overview: Human Development Report 2016: Human Development for Everyone” (på engelska) (
PDF). FN:s utvecklingsprogram. 2016. sid. 22. http://hdr.undp.org/sites/default/files/HDR2016_EN_Overview_Web.pdf. Läst 23 maj 2017.
- ^ [a b c] läs online, www.iso.org , läst: 21 augusti 2023.[källa från Wikidata]
- ^ ”Holland or the Netherlands?”. sweden.nlembassy.org. Nederländernas ambassad. http://sweden.nlembassy.org/you-and-netherlands/holland-or-the-netherlands.html. Läst 1 oktober 2015.
- ^ ”Regionale Kerncijfers Nederland” (på dutch). Regionale Kerncijfers Nederland. Statistics Netherlands. 2007. http://statline.cbs.nl/StatWeb/publication/?VW=T&DM=SLNL&PA=70072ned&D1=224&D2=5-16&D3=l&HD=081103-1603&HDR=T&STB=G1,G2. Läst 13 oktober 2007.
- ^ ”Bevolking; geslacht, leeftijd, burgerlijke staat en regio, 1 januari” (på dutch). Bevolking; geslacht, leeftijd, burgerlijke staat en regio, 1 januari. Statistics Netherlands. 2013. http://statline.cbs.nl/StatWeb/publication/?DM=SLNL&PA=03759NED&D1=0&D2=129-132&D3=0,5-16,101-902&D4=21-22&HDR=T,G2&STB=G1,G3&VW=T. Läst 31 oktober 2013.
- ^ ”Statistical Info: Area and Climate”. Statistical Info: Area and Climate. Central Bureau of Statistics (Netherlands Antilles). 2010. Arkiverad från originalet den 6 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110706074026/http://www.cbs.an/area_climate/area_a1.asp. Läst 11 juni 2013.
- ^ ”Bevolkingsontwikkeling Caribisch Nederland; geboorte, sterfte, migratie” (på dutch). Bevolkingsontwikkeling Caribisch Nederland; geboorte, sterfte, migratie. Central Bureau of Statistics. 2012. http://statline.cbs.nl/StatWeb/publication/?DM=SLNL&PA=80539ned&D1=0-1,9-10&D2=a&D3=a&HDR=T&STB=G1,G2&CHARTTYPE=1&VW=T. Läst 18 oktober 2013.
- ^ SWOV, Dutch Institute for Road Safety Research (July 2013). "SWOV Fact sheet | Mobility on Dutch roads". Pressmeddelande. Läst 7 July 2014.
- ^ [a b] Waard, Jan van der; Jorritsma, Peter; Immers, Ben (October 2012). New Drivers in Mobility: What Moves the Dutch in 2012 and Beyond?. Delft, the Netherlands: OECD International Transport Forum. Arkiverad från originalet den 17 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130117223717/http://internationaltransportforum.org/jtrc/DiscussionPapers/DP201215.pdf. Läst 7 juli 2014.
- ^ Ministerie van Verkeer en Waterstaat. Cycling in the Netherlands avsnitt 1.1
- ^ ”CIA World Factbook | Field listing: Roadways”. www.cia.gov. U.S. Central Intelligence Agency. 2012. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2085.html#nl. Läst 7 juli 2014.
- ^ ”Road density (km of road per 100 sq. km of land area) | Data | Table”. data.worldbank.org. The World Bank Group. 2014. http://data.worldbank.org/indicator/IS.ROD.DNST.K2?order=wbapi_data_value_2011%20wbapi_data_value%20wbapi_data_value-last&sort=desc. Läst 7 juli 2014.
- ^ ”CIA World Factbook | Field listing: Railways”. www.cia.gov. U.S. Central Intelligence Agency. 2012. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2121.html#nl. Läst 7 juli 2014.
- ^ ”Port of Rotterdam Statistics 2013”. Port of Rotterdam Statistics 2013. Port of Rotterdam. http://www.portofrotterdam.com/en/Port/port-statistics/Documents/Port-statistics-2013/index.html#8. Läst 1 juni 2014.
- ^ Toor, Amar (10 July 2013). ”Every Dutch citizen will live within 31 miles of an electric vehicle charging station by 2015”. The Verge. Vox Media, Inc. http://www.theverge.com/2013/7/10/4509962/netherlands-nationwide-electric-vehicle-charging-network-abb-fastned. Läst 11 juli 2013.
- ^ Statistics Netherlands.
Externa länkar
Slå upp Nederländerna i ordlistan Wiktionary.
|