Nederländernas provinser

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Befolkningstäthet av Nederländernas provinser.

Nederländernas provinser är idag den högsta nivån på Nederländernas administrativa indelning. De är idag tolv till antalet.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

De flesta provinsgränser ligger nära gamla gränser hos delstaterna i republiken Förenade Nederländerna (1586-1795). Det politiska styret leds av en "Kommissaris van de Koningin", som är den nederländska motsvarigheten till en landshövding.

I framtiden kommer av traditionella skäl de politiska gränserna att kunna ändras utan att landskapens gränser förändras.[källa behövs]

Indelningen i provinser[redigera | redigera wikitext]

Nederländerna är indelat i tolv[1] stycken provinser/landskap (nederländska: provincies). De tolv provinserna är:

Provins Huvudstad
Flag Drenthe.svg Drenthe Assen
Flevolandflag.svg Flevoland Lelystad
Frisian flag.svg Friesland (frisiska: Fryslân) Leeuwarden (frisika: Ljouwert)
Gelderland-Flag.svg Gelderland Arnhem
Flag of Groningen.svg Groningen Groningen
NL-LimburgVlag.svg Limburg Maastricht
North Brabant-Flag.svg Nordbrabant (nederländska: Noord-Brabant) 's-Hertogenbosch (även inofficiellt känt som Den Bosch)
Flag North-Holland, Netherlands.svg Nordholland (nederländska: Noord-Holland) Haarlem
Flag of Overijssel.svg Overijssel Zwolle
Flag Zuid-Holland.svg Sydholland (nederländska: Zuid-Holland) Haag (nederländska: Den Haag, officiellt: 's-Gravenhage)
Utrecht (province)-Flag.svg Utrecht Utrecht
Flag of Zeeland.svg Zeeland Middelburg

Provinsernas historik[redigera | redigera wikitext]

Noord- och Zuid-Holland och Zeeland[redigera | redigera wikitext]

Politiskt har Holland varit en enhet sedan medeltiden, som grevskapet Holland. Den grevliga ätten utslocknade 1299 då Johan I av Holland avled. Efter detta hamnade Holland i personalunion med Burgund. Även Zeeland ingick sedan 1323. Senare ärvde Habsburg titeln och blev kejsare Karl V landsherre. I självständighetskriget var Holland det ekonomiskt viktigaste av de sju förenade Nederländerna. Här fanns många stora städer. Den administrativa delningen mellan Nordholland och Sydholland är från 1840.

Utrecht, Drenthe och Overijssel[redigera | redigera wikitext]

I medeltiden hade ärkebiskopen av Utrecht som furstbiskop även världslig makt i sitt stift. Detta område hängde geografiskt inte ihop men var delad i Sticht (nu ungefär provinsen Utrecht) och Oversticht (nu ungefär Overijssel och Drenthe). 1528 kunde Karl V överta biskopens världsliga makt. Under republikens tid var Utrecht och Overijssel de jure suveräna stater. Drenthe var en fattig landsdel och styrdes av generalstaterna i Haag.

Friesland och Groningen[redigera | redigera wikitext]

Under medeltiden hade Friesland och Groningen ingen feodal landsherre. Det fanns teorier om frisisk frihet som hävdades gå tillbaka på Karl den store, men även dessa områden kom i Karl V:s händer. 1594 var Groningen sist att ansluta sig till de andra provinserna i kriget mot Spanien. Friesland och Groningen hade länge en ståthållare ur en annan gren av huset Oranien än de andra provinserna. Efter en lång vakans i resten av republiken, blev denna frisiska gren arvståthållare i hela republiken.

Gelderland[redigera | redigera wikitext]

Gelderland var i medeltiden del av ett större hertigdome. Hertig Karl av Gelre stred mot kejsaren, men 1543 blev Karl V slutligen landsherre över hela det området som nu är Nederländerna. Sedan anslöt området sig till revolten mot Habsburg och blev Gelderland en av de sju förenade Nederländerna.

Noord-Brabant och Limburg[redigera | redigera wikitext]

Noord-Brabant och delar av Limburg styrdes under republiken av generalstaterna som erövrade områden. Det handlar om delar av de medeltida hertigdömen Brabant och Limburg.

Flevoland[redigera | redigera wikitext]

Flevoland är en mycket ung provins och bildades 1986 på de områden som under 1900-talet hade torrlagts i tidigare IJsselmeer.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Administrativ indelning". NE.se. Läst 24 mars 2014.