Nederländska

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
nederländska
Nederlands
Talas i Nederländerna Nederländerna
Belgien Belgien
Surinam Surinam
Aruba Aruba
Curaçao Curaçao
Sint Maarten Sint Maarten
Sydafrika Sydafrika
Indonesien Indonesien
Frankrike Frankrike
(Nord-Pas-de-Calais)
Region norra Europa, Sydafrika, Sydamerika, Västindien
Antal talare 23 miljoner
Status stabilt
Klassificering indoeuropeiskt

 germanskt
  västgermanskt

   nederländska
Officiell status
Officiellt språk i Aruba Aruba
Belgien Belgien
Nederländerna Nederländerna
Curaçao Curaçao
Sint Maarten Sint Maarten
Surinam Surinam
Benelux - 2.png Benelux
Europeiska unionen EU
Flag of UNASUR.svg UNASUR
Flag of CARICOM.svg CARICOM
Länder och territorier med ett betydande antal talare:
 Australien
 Kanada
 Frankrike
 Tyskland
 Nya Zeeland
 USA
 Storbritannien
Språkmyndighet Nederlandse Taalunie
(Nederländska språkunionen)
Språkkoder
ISO 639-1 nl
ISO 639-2 dut (B) / nld (T)
SIL DUT

Nederländska (Nederlands ) är ett västgermanskt språk av lågfrankiskt ursprung. Det talas främst i Nederländerna och Belgien, samt i dessa länders före detta kolonier. En vardaglig term för nederländska är holländska, vilket dock är felaktigt då holländska endast är den dialekt som talas mellan Amsterdam och Haag.

Den variant av nederländska som talas i Belgien kallas i inofficiella sammanhang flamländska, och anses ibland vara ett eget språk.[av vem?][källa behövs] Detta är en åsikt som inte delas av språkforskare eller officiellt belgiskt språkbruk. Snarare kan nederländska och flamländska betraktas som olika dialekter av samma språk, där det flamländska ordförrådet bland annat använder fler lånord från franskan.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Nederländskan anses ha uppstått runt år 400 e.Kr. som ett eget språk ur västlågfrankiskan i inblandning av lågsaxiska och nordsjögermanska inslag.[1] En standardiseringsprocess av språket påbörjades under medeltiden, särskilt under inflytande av den burgundiska hertigens hov i Dijon (Bryssel efter 1477).

Det språk som talades cirka 1250–1500 brukar kallas medelnederländska (ibland medelholländska).[2]

En tidig nederländsk skrift finns, daterad till omkring 1100, skriven av en flamländsk munk i ett kloster i Rochester, England. Den lyder som följer: "Hebban olla uogala nestas hagunnan, hinase ic enda tu, wat unbidan we nu" ("alla fåglar har byggt bo förutom du och jag, vad väntar vi på"). Under en lång period ansågs den vara det tidigaste beviset på nederländska, men senare har ännu äldre fragment hittats, som "Visc flot aftar themo uuatare" ("en fisk simmade i vattnet") och "Gelobistu in got alamehtigan fadaer" ("tror du på gud den allmäktige fadern"). Det senare fragmentet var skrivet redan år 900. Luc De Grauwe, professor vid universitetet i Gent ifrågasätter språket i dessa texter, och anser dem vara fornengelska. Alltså råder viss oenighet om dem.

Till de äldsta tydligare exemplen på nederländska är Hendrik van Veldekes legend om Sankt Servatius' leverne. Den är författad på medellimburgiska. Under 1200-talet hade skriftspråket flamländsk prägel, under 1300-talet flamländsk och brabantiska och under 1400-talet tar brabantiskan över. Från 1500-talet blir den holländska språket normgivande för språkets utveckling. Språket kallas i medeltidstexter Diets eller Duuts vilket betyder folkspråk, i kontrast till de lärda latinet.[1]

Under 1500-talet börjar en nationell enhetssträvan inom det nederländska språket. 1574 utgav Cornelius Kiliaan Dictionarium teutonico-latinum den första lexikonet på nederländska i Antwerpen. 1584 utkom den första grammatiken, Twe-spraack van de Nederduytsche letterkunst, författad av Hendrik Laurenszoon Spiegel.[1]


Hebban olla uogala nestas bigunnan hinase hi(c) (e)nda thu uuat unbidan uue nu


1618, när en nederländsk bibelöversättning skulle göras som folk i hela landet kunde förstå, skapades ett enhetligt språk. Denna översättning, som kom ut 1637 var oerhört viktigt för bildandet av ett enhetligt språk. Språket kombinerade särdrag från många dialekter, men baserades mest på holländska dialekter.


Geografisk spridning[redigera | redigera wikitext]

Karta med de nederländska dialekterna

Nederländska talas i Nederländerna (16 miljoner), norra Belgien (Flandern) (6 miljoner) inklusive Bryssel, en mindre del av nordvästra Frankrike (100 000), Nederländska antillerna (150 000), Aruba (100 000) och Surinam (400 000) och är officiellt språk i samtliga utom Frankrike. Nederländska Antillerna, Aruba och Surinam är tre före detta nederländska kolonier. Det finns också vissa grupper som talar nederländska i Indonesien. I Sydafrika och Namibia talas det från nederländskan härstammande språket afrikaans.

Officiell status[redigera | redigera wikitext]

Alla stater där språket har officiell status samarbetar och samordnar språkliga aktiviteter i Nederlandse Taalunie (Nederländska språkunionen).

Algemeen Nederlands ("allmän nederländska", standardnederländska, ofta förkortat AN - något som 'rikssvenska' på svenskan) är det som räknas som officiell nederländska, standardspråk så som det undervisas i skolor och används som administrativt språk i Nederländerna, Flandern, Surinam och Nederländska Antillerna. Språkunionen, en förening grundad av nederländska staten och myndigheter i Flandern, definierar vad som är eller inte är AN i fråga om ortografi och stavning.

Före införandet av begreppet Algemeen Nederlands användes ofta Algemeen Beschaafd Nederlands (allmän civiliserad nederländska, förkortat ABN). Beschaafd, "civiliserad" har sedan dess tagits bort för att göra namnet mer politiskt korrekt. Ett alternativ till AN är ofta Standaardnederlands, standardnederländska.

Grammatik[redigera | redigera wikitext]

Som många kontinentala västgermanska språk har nederländskan en rätt komplicerad ordföljd som är tydligt åtskild från den närbesläktade engelskan. Liksom tyska och svenska bildar nederländskan ofta mycket långa sammansatta ord. Två exempel på något konstgjorda, men grammatiskt fullt gångbara ord är de randjongerenhangplekkenbeleidsambtenarensalarisbesprekingsafspraken uttal ) (ungdomshaksriktlinjebestämmande tjänstemannalöneavtal) och hottentottententententoonstellingsmakersopleidingsprogramma uttal ) (hottentottstältsutställningsmakarläroplansprogram). Som i svenskan brukar det dock röra sig om högst två-tre ord i följd.

Nederländsk grammatik har förenklats avsevärt de senaste hundra åren: kasus används nu endast för pronomen (exempel: ik (jag), me, mij (mig), mijn (min), wie, wiens, wier (dess (som)). Substantiv och adjektiv är för det mesta inte kasusböjda med undantag för genitiv (-(')s eller -').

Böjningen av adjektiv är något mer komplicerad: ingen böjning vid neutrala substantiv i obestämd form singular, och -e i alla andra fall.

een mooi huis (ett vackert hus)
het mooie huis (det vackra huset)
mooie huizen (vackra hus)
de mooie huizen (de vackra husen)
een mooie vrouw (en vacker kvinna)

Än mer komplicerad är böjningar som fortfarande används i uttryck som de heer des huizes (husets herre), ter hulp komen (att komma till hjälp). Dessa är egentigen stelnade kasusformer och påverkar inte resten av dagens språk.

Substantiv har däremot en speciell diminutivändelse je i singular och -jes i plural. Båda dessa suffix leder till tilläggsbokstäver beroende på vilken bokstav ordet det tillämpas på slutar. Exempel:

boom (träd) - boompje
ring (ring) - ringetje
koning (kung) - koninkje
tien (tio) - tientje

Nederländska varianten av alfabetet och I/J[redigera | redigera wikitext]

I Nederländskan hade man förr tecknet "IJ" med stora I och J ihopskrivna ovantill, vilket än i dag påverkar språket fast originaltecknet försvunnit: geografiska namn som börjar med ij stavas alltid med dessa två bokstäver som versaler, exempelvis "IJsselmeer". I handskrift skrivs vanligtvis i och j ihop till en enda bokstav, oavsett om resten av texten är i skrivstil eller ej, liknande ett vanligt y med prickar över: ÿ. Därav förekommer det ibland också att stavningen ij skrivs som ett j med ett i uppe på sidan, fast då utan prickarna: y.

Nederländska alfabetet[redigera | redigera wikitext]

Det nederländska alfabetet består av det grundläggande latinska, samt det inhemska tecknet IJ, och innehåller 26 tecken: A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z.

Dialekter[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Nederländska dialekter

Klassificering och besläktade språk[redigera | redigera wikitext]

Nederländska är på många sätt grammatiskt likt tyska, men skiljer sig avsevärt i tal. Talare av respektive språk behöver öva sig en hel del för att förstå en talare av det andra språket. Jämför följande exempel:

De kleinste kameleon is maar 2 cm groot, de grootste kan wel 80 cm worden. (nederländska)
Das kleinste Chamäleon ist nur 2 cm groß, die größten können auch 80 cm erreichen. (tyska)

Med en lite ovanligare formulering kan tyskan närma sig nederländskan:

Der kleinste Chamäleon ist nur 2 cm groß, der größte kann wohl 80 cm werden.

(På svenska:"Den minsta kameleonten är bara 2 cm lång, och den längsta kan bli upp till 80 cm.)

Framförallt har dock nederländska en för tyskar säregen ljudbild, som gör det svårbegripligt för dessa, och vice versa.

Skillnaderna i ordförråd mellan tyska och nederländska skiljer sig i mycket vanliga, korta vardagsord och -konstruktioner:

nederländska tyska översättning
maar aber men
(alleen) maar, slechts nur bara, endast
misschien vielleicht kanske (Jmfr. danska "måske")
Jmfr. också nederländska wellicht - möjligen
graag eller gaarne gern gärna
klaar eller bereid fertig eller bereit klar, beredd, färdig
vaak, dikwijls oft ofta
belangrijk wichtig viktig - notera dock tyska belangreich, som är synonymt, men mindre använt

En tysk som lär sig runt två hundra av dessa exempel kommer att förstå skriven nederländska till en anständig nivå. På somliga orter används både tyska och nederländska blandat. Talare av nederländska förstår för det mesta skriven tyska och tysktalare (som kan engelska) förstår generellt skriven nederländska

Accenter[redigera | redigera wikitext]

Utöver alla de nederländska dialekterna talas i olika provinser och större städer speciella varianter, som inte direkt betraktas som dialekter. Invandrare har en tendens att ge en speciell prägel på språket. Många invandrade från Nederländska antillerna och Surinam talar med en distinkt "Surinaams", och marockansk- och turkiskättade ungdomar har utvecklat en egen accent, som i vissa fall innehåller många arabiska och turkiska lånord, en utveckling som på många sätt liknar svenska språkvarianter som talas i invandrartäta förorter kring storstäder, som Rinkeby och Rosengård.

Afrikaans, som talas i Sydafrika och Namibia, har levt ett självständigt liv baserat på nederländska 1500-talsdialekter och stor likhet finns fortfarande.

Fonologi[redigera | redigera wikitext]

I nederländska är samtliga obstruenter (d.v.s. klusiler och frikativor) tonlösa i slutställning (/d/ realiseras som [t] i slutet av ord).

På grund av assimilering, blir ofta den initiala konsonanten i nästkommande ord också tonlös så att het vee, "boskapen" (identiskt med "ett fä") blir /hətfe/. Denna tonlöshet är väldigt långt gången i vissa regioner (Amsterdam, Friesland) med en nästan total avsaknad av /v/, /z/ och /ɣ/. Längre söderut återfinns dessa fonem endast i mitten av ord. Jämför logen och lochen: /loɣə/ respektive /loxə/. I Flandern är ch och g alltid fonem, eftersom halsljudet [χ] inte förekommer där – i Nederländerna används detta ganska ofta, och om man uttalar det tonande så låter det som ett slags franskt r.

Finalt n som i pluraländelsen -en uttalas ofta inte (utom framför vokaler) med undantag för i nordost och sydväst där det blir ett stavelseliknande "n"-ljud. I regioner där ändelsen inte uttalas lägger man även ofta in hiatfyllande n efter ett schwa: /Uw bijdrage-n is heel belangrijk/ ("ditt bidrag är mycket viktigt").

Vokaler[redigera | redigera wikitext]

Vokalförrådet i nederländska är relativt stort med 13 enkla vokaler och tre diftonger.

Nederländska monoftonger:

Dutch-monophthongs.png

Nederländska diftonger:

Dutch-diphthongs.png

/e:, ø:, o:/ är inkluderade bland diftongerna eftersom de egentligen uttalas annorlunda i en del dialekter, men uppför sig fonologiskt som andra enkla vokaler

Vokaler med exempel
symbol exempel
IPA IPA stavning Svenska
ɪ bɪt bit 'bit'
i bit biet 'beta'
biːr bier 'öl'
ʏ hʏt hut 'hydda, koja'
y fyt fuut 'dopping'
myːr muur 'mur'
ɛ bɛt bed 'säng'
beːt beet 'bett'
ə de 'det'
(Bestämd artikel, utrum)
øː nøːs neus 'näsa'
ɑ bɑt bad 'bad'
zaːt zaad 'frö'
ɔ bɔt bot '(skelett)ben'
boːt boot 'båt'
u hut hoed 'hatt'
bruːr broer 'bror'
ɛi ɛi ei 'ägg'
œy œy ui 'lök'
ʌu zʌut zout 'salt'

Konsonanter[redigera | redigera wikitext]

bilabial labiodental alveolar alveolopalatal palatal velar uvular glottal
klusil p   b t   d k   g1 ʔ 2
nasal m n ŋ
frikativa f   v 3 s   z 3 ʃ   ʒ 4 x   ɣ 3 ʁ 5 ɦ
approximant ʋ j
lateral approximant l

Där symboler förekommer parvis representerar den vänstra den tonlösa varianten och den högra representerar den tonande

Kommentarer: 1. [g] finns inte på nederländska annat än i lånord, som goal ("mål", från engelska)

2. [ʔ] är inte ett eget fonem i nederländska, men sätts in framför stavelser inom ord som börjar med vokal efter /a/ och /ə/.

3. I några dialekter har den tonande frikativan nästan sammansmält med den tonlösa och [v] blir vanligen [f], [z] blir till [s], och [ɣ] till [x].

4. [ʃ] och [ʒ] är inte ursprungliga nederländska fonem och förekommer mestadels i lånade ord som show och bagage (samma på svenska). Däremot blir ofta /s/ följt av /j/ till [ʃ], som i huisje (dimnuitiv av hus, "litet hus"). [ʒ] blir ofta [ʃ].

5. Uttalet av fonemet /r/ varierar från en dialekt till en annan. I standardnederländska (Amsterdam¹), blir /r/ ofta till — som en tonande uvular frikativa [ʁ]. I andra dialekter blir det till en uvular vibrant [ʀ] eller den alveolara vibranten [r].

¹Standardnederländska som den talas i Amsterdam är inte detsamma som Amsterdam-dialekt. Denna skiljer sig genom att [z] ersätter [s] i nästan samtliga sammanhang. Standardnederländska kan bättre beskrivas som det språk de flesta i Amsterdam talar, och är den dominerande varianten använd i etermedierna.

Konsonanter med exempel
symbol exempel
IPA IPA ortografi Svenska
p pɛn pen 'penna'
b bit biet 'beta'
t tɑk tak 'gren'
d dɑk dak 'tak'
k kɑt kat 'katt'
g gol goal 'mål' (sport)
m mɛns mens 'människa'
n nɛk nek 'nacke, hals'
ŋ ɛŋ eng 'otäck'
f fits fiets 'cykel'
v ovən oven 'ugn'
s sɔk sok 'strumpa'
z zep zeep 'tvål'
ʃ ʃɛf chef 'chef'
ʒ ʒyʁi jury 'jury'
x ɑxt acht 'åtta'
ɣ ɣaːn gaan 'gå'
ʁ ʁɑt rat 'råtta'
ɦ ɦut hoed 'hatt'
ʋ ʋɑŋ wang 'kind'
j jɑs jas 'jacka'
l lɑnt land 'land'
ʔ bəʔɑmə beamen 'bekräfta'

Ljudförändringar[redigera | redigera wikitext]

Nederländskans ljudskridning gick inte samma väg som högtyskans. Jämför tyska machen /-x-/, nederländska maken och engelska make ("göra"). Tyska Pfanne /pf-/, nederländska pan, engelska pan, tyska zwei /ts-/, nederländska twee, engelska two ("två").

Den genomgick även egna förändringar. Till exempel förlorade ord med -old och -olt sitt l och blev istället en diftong. Jämför engelska old, tyska alt, nederländska oud ("gammal").

Ordet hus med /u/ ("hus") ändrades först till huus med /y/, och till slut till huis med en diftong som påminner om franskans l'oeil. Fonemet /g/ försvann och blev den tonande velara frikativan /ɣ/, eller den tonanade palatala frikativan i Flandern och Limburg.

Ordförråd[redigera | redigera wikitext]

Nederländskan har fler franska lånord än tyska, men klart färre än engelska. Antalet engelska lånord är däremot stort, och ökar stadigt. Nederländarna brukar säga att den som använder engelska lånord allt för flitigt lider av Engelse ziekte ("engelska sjukan"). Nya lånord uttalas nästan aldrig som på engelska och har anpassad stavning. Nederländskan har också många grekiska och latinska lånord. Det finns en del tyska som überhaupt och sowieso, och även om de tyska lånen är få, har språket ändå haft stort inflytande. Man har helt enkelt direktöversatt tyska ord som översättningslån och använt dem som nederländska utan någon egentligen betydelseöversättning (kallat germanisme), något som förklaras med hur lika språken är. Några av dessa former är så vanliga i nederländskan att få talare är medvetna om ursprunget. De inkluderar ord som opname, aanstalten och många fler

Ortografi[redigera | redigera wikitext]

Nederländska skrivs med det latinska alfabetet. En dieresis (ë, ï) används för att markera vokaler som ska uttalas som monoftonger och kallas trema eller deelteken. Det har nästan försvunnit ur stavningen efter den senaste stavningsreformen, som föreskrev bindestreck istället: zeeëend (sjöand) stavas nu zee-eend.

Akut accent (accent aigu) förekommer mest i lånord som café, men kan också användas för att betona vad som skiljer olika former åt. Det används mest för att skilja den obestämda artikeln een ("en") från räkneordet één ("ett"). Den grava accenten (accent grave) används för att skilja olika former åt, men har också rensats ut i den senaste stavningsreformen. Hè? måste numera stavas Hé?. Det är dock inget som märks i uttal. Andra diakritiska tecken som cirkumflexet återfinns bara i vissa ord, varav de flesta är franska lånord.

Den mest tongivande ordboken i modern nederländska är Van Dale groot woordenboek der Nederlandse taal[1], som vanligtvis kallas Dikke van Dale (dik betyder "tjock"), eller som lingvister skämtsamt brukar kalla den De Vandaal, "vandalen". Den är dock helt överskuggad av Woordenboek der Nederlandsche taal, ett enormt standardverk vars första upplaga tog 147 år från planering till slutförande och omfattar över 45 000 sidor. Svenskans motsvarighet är SAOB.

Den halvofficiella stavningen anges i Woordenlijst Nederlandse taal, mer känt som het groene boekje, "den lilla gröna boken", efter sin färg.

Exempel[redigera | redigera wikitext]

Engelska Frisiska Afrikaans Nederländska Lågtyska Tyska Svenska Norska (bokmål)
Apple Appel Appel Appel Appel Apfel Äpple Eple
Beech Boeke/ Boekebeam Beuk Beuk Böke Buche Bok (träd) Bøk
Book Boek Boek Boek Boek Buch Bok Bok
Breast Boarst Bors Borst Bost Brust Bröst Bryst
Brown Brún Bruin Bruin Bruun Braun Brun Brun
Cheap Goedkeap Goedkoop Goedkoop - Billig Billig Billig
Day Dag Dag Dag Dag Tag Dag Dag
Dead Dea Dood Dood Dood Tot Död Død
Die Dee Sterf Sterven Sterven Döen/ Starven/ Sterben
Earth (soil) Ierde Aarde Aarde - Erde Jord Jord
Eat Ite Eet Eten - Essen Äta Spise / Ete
Enough Genôg Genoeg Genoeg Noog Genug Nog Nok
Expensive Djoer Duur Duur - Teuer Dyr Dyr
Finger Finger Finger Vinger Vinger Finger Finger Finger
Fire Fjoer Vuur Vuur - Feuer Eld Brann
Give Jan Gee Geven Geven Geben Giva / Ge Gi
Glass Glês Glas Glas Glas Glas Glas Glass
Gold Goud Goud Goud Gold Gold Guld Gull
Hand Hân Hand Hand Hand Hand Hand Hånd / Hand
Head Holle Hoof / Kop Hoofd/ Kop Kopp Haupt/ Kopf Huvud Hode
Heaven Himel Hemel Hemel - Himmel Himmel Himmel
High Heech Hoog Hoog Hoog Hoch Hög Høy
Home Hiem / thûs Heim / Tuis Thuis Heim Heim Hem Hjem / Heim
Hook Hoek Haak Haak Haak Haken Hake/ Krok Hake/ Krok
House Hûs Huis Huis Huus Haus Hus Hus
Large Grut Groot Groot (stoer: tuff) - Groß Stor Stor
Man Man Man Man - Mann Man Mann
Many Menich Menige Menige Mennig Manch Många Mange
Moon Moanne Maan Maan Maan Mond Måne Måne
Night Nacht Nag Nacht Natt/ Nacht Nacht Natt Natt
No Nee Nee Nee(n) Nee Nein Nej Nei
Old Âld Oud Oud Oll Alt Gammal (men: äldre, äldst) Gammel (men: eldre, eldst)
One Ien Een Een Een Eins En En
Small Klien Klein Klein - Kleine Liten (jmf klen) Liten
Snow Snie Sneeu Sneeuw Snee Schnee Snö Snø / Sne
Stone Stien Steen Steen Steen Stein Sten Sten / Stein
Sun Sinne/Sonne Son Zon - Sonne Sol Sol
That Dat Dit Dat, Die Dat (Dit) Das Det Det / Den
Translate Fertale Vertaal Vertalen - Übersetzen Översätta Oversette
Two/Twain Twa Twee Twee Twee Zwei/ Zwo/ Zwan Två To
Water Wetter Water Water - Wasser Vatten Vann
Who Wie Wie Wie Wokeen Wer Vem Hvem
Woman Frou Vrou Vrouw - Frau Kvinna (jmf fru) Kvinne
Word Wurd Woord Woord - Wort Ord Ord
Engelska Frisiska Afrikaans Nederländska Lågtyska Tyska Svenska Norska (bokmål)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Nederländska)
  2. ^ Ord för alla, Prisma, Stockholm 1993, ISBN 91-518-2586-4

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikipedia
Wikipedia har en upplaga på Nederländska.

Grammatik[redigera | redigera wikitext]

Ordböcker[redigera | redigera wikitext]

Parlörer[redigera | redigera wikitext]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]