Neithotep
| Neithotep | |
|---|---|
| Gemål | Farao Narmer |
| Barn | |
| Kung Hor-Aha och möjligen Benerib | |
| Personnamn | |
| Neithotep | |
| Ätt | Egyptens första dynasti |
| Begravd | Naqada, "den Stora Graven" |
Neithotep var den första drottningen av Fornegypten, tillsammans med sitt gemål Narmer grundare av den Egyptens första dynasti, och är den tidigaste kvinnan vars namn är känt. Namnet 'Neithhotep' betyder "[gudinnan] Neith är nöjd".
Biografi[redigera]
Neithoteps dynastiska giftermål med Narmer, vilket represents början av den tidiga dynastiska tiden, cirka 3200 f.Kr., och föreningen av Nedre och Övre Egypten, kan vara avbildat på Narmers stridsklubba.[1] Enligt denna var Neithotep ursprungligen en prinsessa från Nedre Egypten, före giftermålet med Narmer från Övre Egypten.
Neithotep Narmers gemål[2][3] eller fru [4] eller moder till Hor-Aha och möjligen även moder till Benerib.
Neithoteps namn har hittats på flera ställen:
- Lerinsegling i kryptan i Naqada med Hor-Ahas and Neithoteps namn.[2][5]
- Lerinsegling med endast Neithoteps namn, också den från den kungliga kryptan i Naqada. Några av dessa finns nu i Egyptiska museet i Kairo.[6]
- Två vaser med inskriptioner som på hittades i Djers krypta; Djer var Neithoteps barnbarn.[6]
- Elfenbensfragment med Neithoteps namn upptäcktes i gravar nära Djers begravningskomplex.[6]
- Ett vasfragment i alabaster som hade inskriptionen 'Neithotep' hittades i närheten av kungagravarna i Umm el-Qaab.[7]
- På etiketter från Helwan.[2]
Hennes titlar var : ḫntỉ (Främst bland kvinnor), sm3ỉ.t nb.tỉ (de Två Damernas gemål). Båda dessa titlar gavs till drottningar under den första dynastin.[3]
Referenser[redigera]
- ^ Walter B Emery (1961). Archaic Egypt. Pelican Books. ISBN 0-14-020462-8
- ^ [a b c] Aidan Dodson & Dyan Hilton (2004). The Complete Royal Families of Ancient Egypt. Thames & Hudson
- ^ [a b] J. Tyldesley (2006). Chronicle of the Queens of Egypt. Thames & Hudson
- ^ Grajetski. Ancient Egyptian Queens: a hieroglyphic dictionary. Golden House Publications
- ^ Porter and Moss. Topographical Bibliography; Volume V Upper Egypt. Griffith Institute. Sid. pg 119
- ^ [a b c] Porter and Moss, pg 119
- ^ Porter and Moss, pg 89
