Pedregalgulhake

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Nelsons gulhake)
Pedregalgulhake
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSkogssångare
Parulidae
SläkteGulhakar
Geothlypis
ArtPedregalgulhake
G. nelsoni
Vetenskapligt namn
§ Geothlypis nelsoni
AuktorRichmond, 1900
Utbredning
Artens utbredning
Synonymer
  • Nelsons gulhake
  • Nelsongulhake

Pedregalgulhake[2] (Geothlypis nelsoni) är en fågel i familjen skogssångare inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer enbart i Mexiko. Fågeln minskar i antal, men beståndet anses ändå vara livskraftigt.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Pedregalgulhaken är en typisk medlem av släktet Geothlypis, mest lik den vida spridda gulhaken men med slankare näbb och proportionellt längre stjärt. Hanen har en bred svart ansiktsmask, kantad ovan av ett grått band. Resten av huvudet och ovansidan är matt olivgrön. Undersidan är gul, på buken något ljusare och med olivgrön anstrykning på flankerna. Ögat är mörkt och näbben svart, dock ljus på nedre näbbhalvan utanför häckningstid. Honan saknar hanens huvudteckning och har istället matt olivgrönt på örontäckare och hjässa samt ett ljusgrått streck ovan tygeln.[4]

Sången liknar gulhakens, en serie med "witchy", men fraserna består av två snarare än tre stavelser och avslutas med kraft. Det vanligaste lätet är ett torrt "tchip" eller "tchrrek", men även "tchk" likt gråhuvad skogssångare och torra Troglodytes lika skallrande ljud kan också höras.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Pedregalgulhaken förekommer enbart i Mexiko. Den delas in i två underarter med följande utbredning:[3]

Det har föreslagits att taxonet karlenae eller ett obeskrivet taxon förekommer på Volcanes de Colima i västra Mexiko.[4] Genetiska studier visar att arten troligen står närmast gulhaken (G. trichas) och altamiragulhaken (G. flavovelata).[5]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Pedregalgulhaken hittas i bergskedjan Sierra Madre Oriental och i Mexikos centrala högländer, vanligen i torr, buskrik miljö med olika sorterts kaktus och i chaparral på mellan 1400 och 3100 meters höjd. Den livnär sig på insekter och andra ryggradslösa djur som den fångar lågt ner i täta snår. Kunskapen om dess häckningsbiologi är begränsad, men adulta fåglar med mat till ungar har noterats maj–juli. Boet är en skål av gräs som placeras lågt ner i en grästuva.[4]

Status[redigera | redigera wikitext]

Arten har en rätt begränsad världspopulation uppskattad till färre än 50.000 individer.[6] Den minskar också i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att anses vara hotad. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Dess vetenskapliga namn är en hyllning till den amerikanske zoologen Edward William Nelson (1855-1934).[7] Fram tills nyligen kallades den nelsongulhake även på svenska, men justerades 2022 till ett enklare och mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[2] Pedregal är ett mexikanskt namn på halvtorra buskmarker med inslag av kaktus som hittas på höglänta lavabäddar i centrala Mexiko.[4]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2020 Geothlypis nelsoni . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 21 december 2020.
  2. ^ [a b] BirdLife Sverige (2022) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b c d e] Curson, J. (2020). Hooded Yellowthroat (Geothlypis nelsoni), version 1.0. I Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie och E. de Juana, red.). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.hooyel1.01
  5. ^ Lovette, I.J., Pérez-Emán, J.L., Sullivan, J.P., Banks, R.C., Fiorentino, I., Córdoba-Córdoba, S., Echeverry-Galvis, M., Barker, F.K., Burns, K.J., Klicka, J., Lanyon, S.M. and Bermingham, E. (2010). A comprehensive multilocus phylogeny for the wood-warblers and a revised classification of the Parulidae (Aves). Mol. Phylogenet. & Evol. 57(2): 753–770.
  6. ^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019.
  7. ^ Jobling, J. A. (2015). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2015). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]