Röd tallstekel

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Neodiprion sertifer)
Röd tallstekel
Larver av röd tallstekel äter tallbarr
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningSteklar
Hymenoptera
ÖverfamiljTenthredinoidea
FamiljBarrsteklar
Diprionidae
SläkteNeodiprion
ArtRöd tallstekel
Neodiprion sertifer
Vetenskapligt namn
§ Neodiprion sertifer
Auktor(Geoffroy)
Hitta fler artiklar om djur med

Röd tallstekel (Neodiprion sertifer)[1] är en stekelart som först beskrevs av Geoffroy. Röd tallstekel ingår i släktet Neodiprion, och familjen barrsteklar.[2][3][4] Arten är reproducerande i Sverige.[4] Inga underarter finns listade.[2]

Den röda tallstekeln är en skadeinsekt i tallskogar. Den härstammar från Europa och Asien men har blivit introducerad till Nordamerika. Larverna äter på tallbarren och kan ibland orsaka stor skada. Vissa år sker det en massförökning, så kallade utbrott, och på grund av larvernas stora aptit äts stora delar av barren upp vilket leder till en minskad tillväxt hos tallen.[5][6] Varför utbrott sker är inte helt klarlagt, men födokvalitén som påverkar larvöverlevnaden[7][8], och smådäggdjur (till exempel näbbmöss och sorkar) som äter pupporna[9][10] verkar vara betydelsefulla.[11]

Livscykel[redigera | redigera wikitext]

Tallstekelhonan lägger sina ägg i tallbarren på hösten. På våren kläcks larverna och äter på tallbarren under sommaren. De äter endast på fjolårsbarren. Hannarna går igenom fyra larvstadier och honan fem. När de är fullvuxna kryper de ner i marken där de spinner en kokong och förpuppar sig. De vuxna individerna kläcks på hösten, parar sig och dör därefter. Oftast har den röda tallstekeln en generation per år, men det kan ta längre tid om vädret är dåligt. De stannar då i kokongen till nästföljande höst.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ (1996) , database, NODC Taxonomic Code
  2. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (9 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/neodiprion+sertifer/match/1. Läst 24 september 2012. 
  3. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  4. ^ [a b] Dyntaxa Neodiprion sertifer
  5. ^ Kolomiets, N.G., Stadnitskii, G.V. & Vorontzov, A.I. (1979) The European pine sawfly. Amerind Publishing Co., Pvt. Ltd, New Delhi.
  6. ^ Pschorn-Walcher, H. (1965). The ecology of Neodiprion sertifer (Geoffr.)(Hymenoptera:Diprionidae) and a review of its parasite complex in Europe. Commonwealth Inst Biol Contr Tech Bull 5, 33-97.
  7. ^ Larsson, S. & Tenow, O. (1984) Areal distribution of a Neodiprion sertifer (Hym., Diprionidae) outbreak on Scots pine as related to stand condition. Holartic Ecology 7, 81-90.
  8. ^ Larsson, S., Ekbom, B. & Björkman, C. (2000). Influence of plant quality on pine sawfly population dynamics. Oikos 89, 440-450.
  9. ^ Holling, C.S. (1959). Some characteristics of simple types of predation and parasitism. Canadian Entomologist 91, 385-398.
  10. ^ Hanski, I. (1990). Small mammal predation and the population dynamics of Neodiprion sertifer. In Watt, A.D., Leather, S.R., Hunter, M.D. & Kidd, N.A.C. (eds), Population Dynamics of Forest Insects, Intercept: Andover, Hampshire. p. 253-262.
  11. ^ Kollberg, I. (2013). The effect of temperature on trophic interactions. Implications for the population dynamics of a forest pest insect in a warmer climate. Doktorsavhandling, SLU, Uppsala

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]