Neon

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För ett släkte av spindlar, se Neon (djur).
Neon
Ne-TableImage.png
Tecken
Ne
Atomnr.
10
Grupp
18
Period
2
Block
p
Allmänt
Ämnesklass ädelgaser
Densitet 0,8999 kg/m3 (273 K)
Utseende färglös
Utseende
Atomens egenskaper
Atommassa 20,1797 u
Atomradie (beräknad) inga data (38) pm
Kovalent radie 69 pm
van der Waalsradie 154 pm
Elektronkonfiguration s2 2s2 2p6
Elektronkonfiguration
e per skal 2, 8
Oxidationstillstånd (O) 0 (okänd)
Kristallstruktur kubisk ytcentrerad
Kristallstruktur
Ämnets fysiska egenskaper
Aggregationstillstånd gas
Magnetiska egenskaper icke magnetisk
Smältpunkt 24,56 K (−248,59 °C)
Kokpunkt 27,07 K (−246,08 °C)
Molvolym 13,23 m3/mol
Ångbildningsvärme 1,7326 kJ/mol
Smältvärme 0,3317 kJ/mol
Ljudhastighet 435 m/s vid 293,15 K
Diverse
Värmekapacitet 103 J/(kg·K)
Värmeledningsförmåga 0,0493 W/(m·K)
1a jonisationspotential 2 080,7 kJ/mol
2a jonisationspotential 3 952,3 kJ/mol
3e jonisationspotential 6 122 kJ/mol
4e jonisationspotential 9 371 kJ/mol
5e jonisationspotential 12 177 kJ/mol
6e jonisationspotential 15 238 kJ/mol
7e jonisationspotential 19 999 kJ/mol
8e jonisationspotential 23 069,5 kJ/mol
Stabilaste isotoper
Isotop F % Halv.tid Typ Energi (MeV) Prod.
19Ne syntetisk 17,296 s β+ 0,1751 19F
20Ne 90,48 % 20Ne, stabil isotop med 10 neutroner
21Ne 0,27 % 21Ne, stabil isotop med 11 neutroner
22Ne 9,25 % 22Ne, stabil isotop med 12 neutroner
23Ne syntetisk 37,24 s β- 0,5154 23Na
SI-enheter & STP används om ej annat angivits.

Neon är ett icke-metalliskt grundämne som har symbolen Ne och atomnumret 10. Neon är en ädelgas, som bland annat används i lysrör. När ett neonlysrör lyser blir ljuset rött till orange, men neon kan blandas med andra ädelgaser som till exempel krypton för att få andra färger.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Neonets trippelpunkt är 24,5561 K, vilket är en fixpunkt i International Temperature Scale of 1990.[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Ett neonfyllt glasrör lyser upp med hjälp av elektrisk ström och bildar förkortningen för neon.

Neon upptäcktes år 1898 av Sir William Ramsay och den 20 år yngre Morris William Travers. De försökte från början framställa en ädelgas med en atomvikt på cirka 20 genom att försiktigt avdunsta syre och kväve från flytande luft och sedan granska gasen som var kvar, men istället hittade de en gas med atomvikten 84, det vill säga krypton. De trodde då att gasen med atomvikten 20 hade förångats med syret och kvävet. De försökte igen genom att framställa tre liter argon och sedan föra ned behållaren (med argonen) i flytande luft, reducera trycket och ta vara på den gas som avdunstade först. När urladdningen vid en spektralanalys av provet gick genom röret lyste gasen med en karmosinröd färg. När de sedan gjorde an spektralanalys på gasen visade det sig att den hade många linjer i det röda våglängdsområdet och några få gröna och violetta.

När de skulle namnge gasen frågade Ramsay sin trettonåriga son och han sade prompt "Novium - för den är ju ny". Ramsay tyckte om förslaget, men tyckte att "neon" som kommer från grekiska ordet "neos" som också betyder 'ny' - passade bättre med de redan namnbestämda argon och krypton.

Utvinning[redigera | redigera wikitext]

Eftersom neon har en så låg kokpunkt (-246,08 °C) utvinns den som de flesta andra ädelgaser (utom helium) genom fraktionerad destillation av flytande luft.[2]

Gas Kokpunkt (°C) Procentandel av luft
Neon -246,08 0,0000153
Argon -185,9 0,934
Krypton -152,3 0,000001
Xenon -107,1 0,00000005
Syre -183,0 20,947
Kväve -195,8 78,084

Användning[redigera | redigera wikitext]

Neon

Neon används främst som gasfyllnad i lysrör som används för ljusreklam och prydnad. Vid tillverkning av neonlysrör fylls röret med neon till ett tryck av sex millibar (0,006 atmosfärer) och elektroder sätts fast i ändarna. Vid drift läggs en spänning på upp till 4 000 volt över elektroderna. Neonet ger ett rött sken. Vill man ha andra färger används främst gasen argon vilken är blålysande. Där kan man med tillsatser av färgpulver få valfri färg. Kvicksilver används för att ta bort föroreningar och för att öka livslängden (gäller dock endast rör med argongas). Det finns inget kvicksilver i ett neonrör.

Neon används ofta kommersiellt i elektronrör, i överspänningsskydd och i flytande form som kylmedium.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”International Temperature Scale of 1990”. Bureau International des Poids et Mesures. 1990. http://www.bipm.org/en/publications/its-90.html. Läst 2008-05-16. 
  2. ^ Per Enghag (2000). Jordens grundämnen och deras upptäckt. Stockholm: Industrilitteratur. ISBN 91-7548-590-7 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]