Nervgift

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Nervgift är gift som i första hand angriper hjärna och nervsystem. Nervgift som produceras av levande organismer kallas neurotoxin. Det kan åstadkomma sin verkan genom att påverka nervcellens aktionspotential eller genom att inverka på signalöverföringen i synapser. Nervgifters "dödlighet" beror antingen på att hjärna och nerver direkt skadas av ämnet, eller genom att nerverna bedövas, förlamas och därmed slås viktiga kroppsfunktioner som hjärta och lungor ut. Alla centralstimulerande ämnen är i någon mening nervgifter.[källa behövs]

Till nervgifterna räknas till exempel koffein, nikotin och etanol som i små mängder inte är akut farliga.[källa behövs] Så gott som samtliga smärtstillande läkemedel är även de nervgifter.[källa behövs] Många användbara nervgifter återfinns inom ämnesgruppen alkaloider. Dessa utvanns ursprungligen ur växtsafter, men många kan också framställas syntetiskt. De flesta narkotikaklassade substanserna återfinns även de i den här gruppen.

Människans användning[redigera | redigera wikitext]

Som kemiska stridsmedel används nervgifter i form av så kallad nervgas. I allmänhet är det dock inte fråga om gas i dessa fall utan snarare finfördelade vätskedroppar, aerosoler.

Toxinkällor[redigera | redigera wikitext]

Neurotoxiner produceras av

Många neurotoxiner som återfinns i högre djur produceras inte av djuret utan av andra organismer (bakterier eller alger) och anskaffas av djuret genom födan. Detta gäller t ex tetradotoxin i blåsfiskar och blåringade bläckfiskar, som tillverkas av bakterier för djurets räkning, eller batrachotoxin i pilgiftsgrodor, som grodan inmundigar med skalbaggar, som i sin tur tar upp det från växter i födan.

Verkan[redigera | redigera wikitext]

Neurotoxiner kan interferera med signalöverföringen i nervcellen genom att påverka nervcellens aktionspotential genom att blockera eller öka känsligheten på jonkanalerna i cellmembranet. De kan också interferera med signalöverföringen i synapserna genom att hindra frisättning eller bindning av neurotransmittorer eller nedbrytningen av dem.

Kemisk sammansättning av neurotoxiner[redigera | redigera wikitext]

De flesta neurotoxiner som produceras av prokaryoter, alger och växter har låg eller måttligt hög molekylvikt. Botulinumtoxinet, som anses vara ett av världens gifitgaste ämnen, är dock ett protein. Neurotoxiner som produceras av flercelliga djur är i allmänhet peptider.

Funktion[redigera | redigera wikitext]

Hos organismer som producerar toxin kan det ha som funktion skydd eller som jaktvapen. Neurotoxiner i svampar och växter tjänar som skydd för organismen mot angrepp av framför allt insekter. Samma funktion som skydd mot predatorer har troligen neurotoxiner i många högre djur, medan andra djur använder dem i jaktvapen (t ex i kägelsnäckornas harpuner). Funktionen hos encelliga organismer är inte helt klarlagd: medan Vibrio-bakterier som tillverkar tetradotoxin kan antas leva i symbios med den fisk som skyddar sig med giftet är funktionen hos de frilevande mikroalgerna och prokaryoterna inte klarlagd.