Neuchâtel (kanton)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
franska: République et Canton de Neuchâtel

tyska: Republik und Kanton Neuenburg
italienska: Repubblica e Cantone Neuchâtel
rätoromanska: Republica e Chantun Neuchâtel
frankoprovensalska: Rèpublica et Quenton de Nôchâthél

Kanton
Floden Doubs
Wappen Neuenburg matt.svg
Heraldiskt vapen
Förkortning: NE
Land  Schweiz
Huvudstad Neuchâtel
Högsta punkt
 - läge Chasseral Ouest
 - höjdläge 1 552 m ö.h.
Lägsta punkt
 - läge Bielsjön
 - höjdläge 429 m ö.h.
Areal 803 km² (15:e största)
Folkmängd 169 640 (2007) (16:e största)
Befolkningstäthet 209 invånare/km²
Medlem i edsförbundet sedan 1815
Officiellt språk franska
Karte Lage Kanton Neuenburg 2012.2.png
Webbplats: http://www.ne.ch/

Neuchâtel är en kanton i västra Schweiz. Huvudstad är Neuchâtel.

frankoprovensalska, som talas i området vid sidan om det officiella språket franska, heter kantonen Nôchâthél.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Neuchâtel gränsar i norr till kantonen Jura, till Bern i öst, till Fribourg i sydost, Vaud i söder samt Frankrike i väst.

Huvuddelen av kantonen är dalar och högland i Jurabergen. I norr bildar floden Doubs en djup kanjon längs gränsen till Frankrike. På sydostsluttningarna mot Neuchatelsjön, Zihlkanalen (fr: Canal de la Thielle) och Bielsjön odlas vin.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Neuchâtel var från 1110-talet ett grevskap, som 1395 tillföll Konrad av Freiburg, 1457 grevarna av Hochberg och 1504 hertigarna av Longueville. Redan dessförinnan hade det trätt i nära förbund med de schweiziska kantonerna, 1512-29 förvaltades det genom Edförbundets fogdar. 1530 genomfördes reformationen. I Westfaliska freden 1648 erkändes Neuchâtel som ett särskilt till Edförbundet hörande furstendöme. När ätten Longueville 1707 dog ut framträdde en mängd pretendenter, av vilka Fredrik I av Preussen avgick med segern. Neuchâtel förblev dock en del av Edsförbundet fram till 1798, då detta omvandlades till Helvetiska republiken. 1806 avstod Preussens kung Neuchâtel till Napoleon, som förlänade det till Louis Alexandre Berthier.

Vid nyordningen 1814-15 blev åter Preussens kung furste av Neuchâtel, vilket på nytt ingick i Edsförbundet. Republikanska stämningar växte sig dock under 1800-talet allt starkare och 1831 framkallade julirevolutionen oroligheter i Neuchâtel. I sonderbundkriget förklarade sig kantonen neutral.

Nya oroligheter utbröt 1848 och 1 mars stormade republikanerna slottet och en republikansk författning antogs med ganska knapp majoritet. Fredrik Vilhelm IV av Preussen ville dock inte avstå sina rättigheter, som 1852 erkändes av stormakterna, och 2-3 september 1856 försökte Neuchâtels rojalister genom en plötslig kupp återinföra monarkin, fängslade 4 regeringsledamöter och besatte staden Neuchâtel. Redan följande dag återställde dock republikanerna ordningen och en mängd rojalister fängslades. När Preussen nu krävde dessas omedelbara frigivande och Schweiz vägrade, syntes ett krig oundvikligt. Genom Napoleon III:s medling lyckades dock en medling åstadkommas och 26 maj 1857 avsade sig Preussens kung sina rättigheter över Neuchâtel.[1]

En ny, senare flera gånger demokratiserad författning antogs 1858.[1]

Kantonsvapen[redigera | redigera wikitext]

Till skillnad från andra kantoner som uppstått ur stadsstater är kantonsvapnet olikt stadsvapnet. Kantonsvapnet går tillbaka på en flagga som antogs i april 1848.[2]

Indelning[redigera | redigera wikitext]

Neuchâtel är indelat i fyra regioner och sex distrikt:

Neuchâtel är även indelat i 62 kommuner, se Lista över kommuner i kantonen Neuchâtel.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 987 
  2. ^ ”Neuchâtel (canton)”. Heraldry of the world. http://www.ngw.nl/heraldrywiki/index.php?title=Neuch%C3%A2tel_%28canton%29. Läst 27 december 2013.