Neuroleptikum
Wikipedia
Neuroleptikum (lat. plur.: neuroleptika, kallas även antipsykotika), ett i en grupp av psykofarmaka, benämning på ett läkemedel som används mot allvarliga psykoser, till exempel vid schizofreni.
Neuroleptikapreparat är inte vanebildande men den som drabbats av någon sjukdom med psykos anses behöva dem för att kunna hantera sina symtom och leva ett bra liv med sin sjukdom. Obehagliga biverkningar förekommer.
Tvångsmedicinering med neuroleptika är inte ovanlig.
Innehåll |
[redigera] Biverkningar
Inrapporterade biverkningar är i olika grad kramper, impotens, förlorad/ökad sexuell lust, förlorad sexuell förmåga eller för tidig utlösning som följd av en sämre psykologisk kontroll över känslolivet, Tillfällig impotens, parkinsonism (parkinsonliknande), försämrad/förlorad tankeförmåga och andra symtom på grund av blockeringar i serotonin/dopamin balansen och också diabetes.
Neuroleptika har på lång sikt ytterst allvarliga biverkningar. Särskilt allvarliga är de s.k. tardiva dyskinesierna, vilket innebär ofrivilliga rytmiska rörelser. Dessa kan i sig vara allvarligt handikappande. De nyare, så kallade atypiska antipsykotika är mindre benägna att ge tardiv dyskinesi som biverkning.
Vissa neuroleptika har kraftig viktökning som biverkning.
[redigera] Dosering
Preparaten ger ofta biverkningar vid höga doser. Behandlingen måste därför starta med låga doser som sedan ökas för att man ska hitta en individuell nivå på lämplig dosering där den positiva effekten (psykoslindringen) inte förtas av dessa biverkningar. Det innebär att man vid akut insjuknande kan behöva ge en mycket hög dos, vilken man sedan försöker sänka till en biverkningsfri nivå där de goda effekterna av läkemedlet fortfarande finns. Detta är ofta mycket svårt och tar ofta lång tid. Personer som behöver dessa läkemedel förväxlar ofta biverkningarna med sjukdomens symtom. Men vanligt är också att den psykotiske under sin sjukdom har starkt negativa föreställningar till läkemedlen ifråga även om han inte drabbas av någon av de ovan nämnda biverkningarna. Efterhand som den som drabbats av psykos lärt känna sina symtom, sin behandling och sina läkemedel brukar han själv kunna hantera sitt behov av läkemedlen i relation till sjukdomsnivån. Doseringen bör dock inte ändras i någon riktning utan samråd med behandlande läkare.
[redigera] Neuroleptika
Handelsnamn inom parentes.
- Typiska neuroleptika
- Fentiaziner
- Klorpromazin (Hibernal®, avregistrerades 2006)
- Flufenazin (Siqualone®, tidigare även Pacinol)
- Perfenazin (Trilafon®)
- Proklorperazin (Stemetil®)
- Tioridazin (Mallorol, avregistrerades 2004)
- Trifluoperazin (Terfluzin, säljs ej i Sverige)
- Haloperidol (Haldol®)
- Pimozid (Orap, säljs ej i Sverige)
- Fentiaziner
- Atypiska neuroleptika
- Klozapin (Clozapine, Leponex®)
- Olanzapin (Zyprexa®)
- Risperidon (Risperdal®, Belivon®)
- Quetiapin (Seroquel®)
- Ziprasidon (Zeldox®)
- Aripiprazol (Abilify®)
- Sertindol (Serdolect®)
- Paliperidon (Invega®)
- Övriga
- Acetofanazin, säljs ej i Sverige
- Alimemazin (Theralen®)- neuroleptikabesläktat
- Dixyrazin (Esucos, avregistrerades 2007)
- Flupentixol (Fluanxol®)
- Klopentixol (Sordinol, avregistrerades 1983)
- Klorprotixen (Truxal®)
- Levomepromazin (Nozinan®)
- Melperon (Buronil®)
- Molindon (Moban®, säljs ej i Sverige)
- Moperon (Luvatren, säljs ej i Sverige)
- Periciazin (Neulactil, säljs ej i Sverige)
- Tiotixen (Navane, säljs ej i Sverige)
- Zuklopentixol (Cisordinol®, Clopixol Depot)
[redigera] Se även
[redigera] Externa länkar
- Läkemedelsverket - Användning av neuroleptika
- Neuroleptika - Frågor & Svar är en populärvetenskaplig broschyr baserad på SBU:s rapport "Behandling med neuroleptika" från 1997.
- Sammanfattningar och slutsatser från ovan nämnda rapport
- Neuroleptika i FASS
- Kapitlet Psykoser i Läkemedelsboken 2007/2008

