Nicolaus Lundius

Från Wikipedia
Nicolaus Lundius
Född1656
Medborgare iSverige
SysselsättningFörfattare, klockare
Redigera Wikidata

Nicolaus Andreas Lundius, född 1656, troligen i Nasafjäll, död september 1726 i Jokkmokk, var en samisk klockare och författare.

Familjeförhållanden[redigera | redigera wikitext]

Nicolaus Lundius var son till Andreas Petri Lundius (död 1665), som var den förste samiske prästen och som blev pastor i Arvidsjaur 1640. Denne ska ha avskedats från tjänsten, anklagad för att ha begått hor och flyttat till den nyupptäckta silverfyndigheten i Nasafjäll och bland annat varit tolk i Lule lappmark. Han blev senare präst i Jokkmokks församling.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Nicolaus Lundius skrevs in vid Uppsala universitet Uppsala 1674, två år efter Olof Sirma, och skrev på uppmaning av professor Johannes Schefferus texten Descriptio Lapponiae ("Beskrivning av Sameland"). Texten är skriven på svenska med uttryck på samiska och på latin.[1][2] Denna text blev ett viktigt tillskott när Schefferus arbetade fram den andra versionen av sitt stora verk Lapponia.[3]

Nicolaus Lundius blev klockare i Jokkmokk samt nybyggare i Storluleå, vilket kan ha varit antingen Kuouka eller Porsi.[4]

Det var en lappdiäken i Uhmå lappSchola, effter han där ifrån kommit hafwer åt af samma rot blef han straxt tokoker /…/ och låpp så i skogen ifrån första böndagan till den sidsta och icke förtärde det ringesta, utan i medlertid kom han till ett ställe som lapparna hade tårr fisk, blifwer han frälst, och och begynte så besinna sig: när han blef god sade han sig hafwa kommit öfwer 9 älfwor och icke wiste huru han öfwer dem kommit hafwer:
– Nicolaus Lundius i Descriptio Lapponiae

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lundius, Nicolaus Andreas (1905). Descriptio Lapponiae [Elektronisk resurs]. Nyare bidrag till kännedom om de svenska landsmålen ock svenskt folkliv, 99-0463501-3 ; 17:5. Stockholm. Libris dp857jhdb670zspk. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:alvin:portal:record-158690 
  2. ^ Berättelser om samerna i 1600-talets Sverige. Kungl. Skytteanska samfundets handlingar, 0560-2416 ; 27 (Faks.-utg. av de s. k. prästrelationerna m. m. först publicerade av K. B. Wiklund 1897-1909 med företal av Phebe Fjellström och efterskrift av Israel Ruong). Umeå: Skytteanska samf. 1983[1897]. Libris 7758069. ISBN 9186438018 
  3. ^ Schefferus, Johannes; Granlund John, Manker Ernst, Sundin Henrik (1956). Lappland. Acta Lapponica, 0348-8993 ; 8. Uppsala: Almqvist & Wiksell. Libris 1178624 
  4. ^ Hultblad, Filip (1968). Övergång från nomadism till agrar bosättning i Jokkmokks socken = [Transition from nomadism to farming in the parish of Jokkmokk]. Acta Lapponica, 0348-8993 ; 14Meddelanden från Uppsala universitets geografiska institutioner. Ser. A ; 230. Stockholm: Almqvist & Wiksell/Geber. Libris 8199664 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]