Svartspetsad dödgrävare

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Nicrophorus sepultor)
Svartspetsad dödgrävare
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassEgentliga insekter
Insecta
OrdningSkalbaggar
Coleoptera
ÖverfamiljStaphylinoidea
FamiljAsbaggar
Silphidae
SläkteDödgrävare
Nicrophorus
ArtSvartspetsad dödgrävare
Nicrophorus sepultor
Vetenskapligt namn
§ Nicrophorus sepultor
AuktorCharpentier, 1825
Hitta fler artiklar om djur med

Svartspetsad dödgrävare (Nicrophorus sepultor)[1] är en skalbaggsart som beskrevs av Toussaint de Charpentier 1825. Den ingår i släktet dödgrävare och familjen asbaggar.[2][3][4] Arten förekommer tillfälligt i Sverige, men reproducerar sig inte.[4] Arten saknas i Finland.[5] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[2]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Den svartspetsade dödgrävaren är en till största delen svart skalbagge, med vanligen två ojämna, orangeröda tvärband på täckvingarna och den yttre delen av antennklubban röd. Hos äldre eller döda individer kan de orange tvärbanden vara mycket mörka. Huvud och halssköld är breda. Framfötterna har långa, kraftiga, gula hår. Hos hanarna är framfötterna bredare än hos honorna. Arten blir 15 till 20 mm lång.[6]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Den svartspetsade dödgrävarens utbredningsområde sträcker sig från södra och mellersta Europa (med undantag av Brittiska öarna, Portugal, Medelhavsöarna och Balkan[7]), sydöst genom Armenien, Azerbajdzjan och Georgien till Iran, samt österut genom Ryssland till Kazakstan och Kirgizistan. Arten förekommer eventuellt även i Sibirien och Mongoliet.[8]

Arten kan tillfälligt påträffas i Sverige, exempelvis på stränder dit vinden fört den.[4] Den har noterats i Skåne[4], men inga säkra fynd har gjorts på omkring 100 år[6], och 2000 rödlistades den som nationellt utdöd[4]. Detta ändrades emellertid senare till ej bedömd[4]. I Finland saknas den helt[5].

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Arten förekommer på mindre kadaver av ryggradsdjur,[6], som den ställer i ordning som mat åt sina larver.[9] Som för alla dödgrävare hjälps oftast flera individer åt att gräva ner kadavret. Därefter brukar djuren slåss inbördes tills bara en individ av varje kön finns kvar. Dessa parar sig därefter. Under de första dagarna efter äggen har kläckts matar honan larverna, som är för svaga för att äta själv. Därefter matar honan sin avkomma efter varje hudömsning, då käkarna åter är för svaga för att larverna skall kunna äta av födan. Först efter tredje hudömsningen är larverna tillräckligt starka för att kunna äta själva hela tiden.[9]

Arten får bara en generation per år.[9]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sikes, Derek S., Ronald B. Madge, and Alfred F. Newton (2002) A catalog of the Nicrophorinae (Coleoptera: Silphidae) of the world, Zootaxa, no. 65
  2. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (9 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/nicrophorus+sepultor/match/1. Läst 24 september 2012. 
  3. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  4. ^ [a b c d e f] ”Svartspetsad dödgrävare Nicrophorus sepultor. Artdatabanken. 2020. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/101396. Läst 25 oktober 2021. 
  5. ^ [a b] Jyrki Muona, Jaakko Mattila (2019). Nicrophorus sepultor. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.189612. Läst 9 oktober 2021. 
  6. ^ [a b c] Stanislav Snäll. Nicrophorus sepultor Charpentier, 1825”. Naturforskaren. Naturhistoriska Riksmuseet. https://naturforskaren.se/species/2efa0297-e546-473d-b88a-45213ff6fe9d. Läst 20 oktober 2021. 
  7. ^ Dr Jan Ruzicka. Nicrophorus sepultor Charpentier, 1825” (på engelska). Fauna Europaea. http://www.eu-nomen.eu/portal/taxon.php?GUID=urn:lsid:faunaeur.org:taxname:186401. Läst 25 oktober 2021. 
  8. ^ Derek S. Sikes, Ronald B. Madge & Alfred F. Newton (29 augusti 2002). ”A catalog of the Nicrophorinae (Coleoptera: Silphidae) of the world” (på engelska) (PDF, 1,81 MB). Zootaxa 65 (1): sid. 169. doi:10.11646/zootaxa.65.1.1. https://www.biotaxa.org/Zootaxa/article/view/zootaxa.65.1.1/21320. Läst 25 oktober 2021. 
  9. ^ [a b c] Stanislav Snäll (17 december 2013). ”Dödgrävare är omsorgsfulla föräldrar”. Makrofokus. http://makrofokus.se/blogg/2013/12/17/dodgravare-ar-omsorgsfulla-foraldrar.html. Läst 6 oktober 2021. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]