Niels Bjerrum

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Niels Janniksen Bjerrum, född 11 mars 1879 i Köpenhamn, död 30 september 1958, var en dansk kemist. Han var son till ögonläkaren Jannik Petersen Bjerrum.[1]

Bjerrum blev professor i kemi vid Landbohöjskolen i Köpenhamn 1914. Hans tidigaste arbeten berör oorganiska komplexföreningars sammansättning och omvandlingar, såsom hans doktorsavhandling från 1908, Studier over basiske Kromforbindelser. Hans senare forskning rörde huvudsakligen den fysikaliska kemin, men han bedrev även forskning inom atomfysiken. Han skrev bland annat ett uppmärksammat verk om titrering av syror och baser 1914, men hans främsta berömmelse kom genom hans teori om de starka elektrolyternas dissociation i vattenlösning, framlagd vid en naturforskarkongress i Kristiania 1916. Fenomenet Bjerrumlängd är uppkallat efter honom.

Bjerrum invaldes 1945 som utländsk ledamot av svenska Ingenjörsvetenskapsakademien.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Professor Niels J. Bjerrum