Niklas Lafrensen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Det lilla kriget, teckning av Niklas Lafrensen. Etsning av Mixelle.
Den lilla vackra fågeln, teckning av Niklas Lafrensen, graverad av Mixelle den yngre.
L'assemblée ay salon. Interiör från 1700-talets slut. Kopparstick efter målning av N. Lafrensen den yngre

Niklas Lafrensen (den yngre), född oktober 1737 i Stockholm, död 6 december 1807 i Stockholm, var en svensk genre- och miniatyrmålare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Niklas Lafrensen var son till målaren Niklas Lafrensen den äldre och Magdalena Stuur. Fadern var en skicklig miniatyrporträttmålare, och Lafrensen fick sin tidigaste utbildning av honom. Åren 1762-69 vistades han i Paris.[1] År 1773 kallades han till kunglig hovminiatyrmålare och ledamot av Målare- och bildhuggareakademin.

Han sägs ha blivit förbittrad över att blivit förbigången vid tillsättningen av en proferssorsplats, och att det var orsaken till att han 1774 lämnade Sverige och åter slog sig ned i Paris, där under 17 års tid var verksam som konstnär under namnet Lavreince. År 1791 tvingades Lafrensen lämna Frankrike i samband med revolutionen, och kom hem till Sverige och hann måla ett porträtt av Gustav III kort före hans död. Under senare delen av sitt liv var Lafrensen sparsam i sin produktion.

Förutom miniatyrer målade Lafrensen mestadels gouacheer. Lafrensen är representerad i en mängd svenska och utländska museer, bland annat finns ett tiotal av hans verk på Louvren. Nationalmuseum äger omkring 50 av hans miniatyrer samt 13 gouacheer, bland annat Tre damer som musicera, Musicerande herrar och damer i landskap och Kortspelande damer.[2]

Oscar Levertin utgav 1899 en konsthistorisk studie om Niclas Lafrensen d. y. och förbindelserna mellan svensk och fransk målarkonst på 1700-talet.


Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Niklas Lafrensen.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 688 
  2. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. Sid. 689