Nikolaj Ryzjkov

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ryzjkov och Vladimir Putin, 2000.

Nikolaj Ivanovitj Ryzjkov (ryska: Николай Иванович Рыжков), född 28 september 1929 i Donetsk oblast, Ukrainska SSR, Sovjetunionen (nuvarande Ukraina), är en rysk politiker som var den siste ministerrådsordföranden i Sovjetunionen 27 september 1985 till 14 januari 1991.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Ryzjkov var en teknokrat som arbetade sig upp genom leden. Han var först svetsare vid fabriken Sverdlovsk Uralmasj och blev sedan chefsingenjör och 1970-1975 direktör för Uralmasj, ett av de största sovjetiska företagen.

Han anslöt sig till Sovjetunionens kommunistiska parti 1956. Han blev förste viceminister för tung och transportmaskinsbyggnad 1975. Han blev förste vice ordförande för den sovjetiska planmyndigheten, Gosplan, 1979. 1981 invaldes han i kommunistpartiets centralkommitté. Den 22 november 1982, efter att Leonid Brezjnev dött och Jurij Andropov kommit till makten, tvingades centralkommitténs sekreterare Andrej Kirilenko avgå och hans plats togs över av Ryzjkov, som också fick ansvar för centralkommitténs ekonomidepartment. När Michail Gorbatjov utnämnts till generalsekreterare för kommunistpartiet blev Ryzjkov medlem av politbyrån 23 april, 1985. 5 månader senare, den 27 september 1985, drog sig den gamle sovjetiske regeringschefen Nikolaj Tichonov tillbaka och Ryzjkov tog över hans post.

Ryzjkov stödde Gorbatjovs försök att återuppliva och omstrukturera den sovjetiska ekonomin genom att decentralisera planeringen (se centralplanering) och införa ny teknologi. Han motsatte sig dock Gorbatjovs senare försök att införa marknadsmekanismer i den sovjetiska ekonomin. När politbyrån omstrukturerades vid kommunistpariets artonde kongress i juli 1990 blev alla regeringsmedlemmar utom Gorbatjov uteslutna och Ryzjkov förlorade sin plats i politbyrån. I december 1990 togs han in på sjukhus för hjärtbesvär (det ryktades att detta hade fabricerats för att dölja slaget mot honom) och medan han återhämtade sig antog Sovjetunionens högsta sovjet en ny lag som ersatte ministerrådet med ett nytt kabinett av ministrar. Lagen antogs den 26 december 1990, men den nya strukturen sattes inte på plats förrän 14 januari 1991 när Valentin Pavlov blev premiärminister.

Sedan han tillfrisknat i början av 1991 blev Ryzjkov kommunisternas kandidat i det första valet av president i Ryska federationen den 12 juni 1991. Han fick mindre än 17% av rösterna mot 57% för Boris Jeltsin,[1] och drog sig tillbaka från politiken för att ägna de följande åren åt att arbeta i bank- och investeringsindustrierna. I december 1995 blev han invald i den ryska duman för blocket Makt åt folket och 1996 blev han en ledare för den vänsterinriktade grupperingen Folkmakt i duman. I slutet av 1990-talet deltog han i den kommunistledda allians av vänstersinnade och nationalister som var känd som Rysslands folkpatriotiska union.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Russia 1991 Presidential Election”. Election Results Archive. Center on Democratic Performance. http://cdp.binghamton.edu/era/elections/rus91pres.html. 

Källor[redigera | redigera wikitext]


Föregångare:
Nikolaj Tichonov
Sovjetunionens regeringschef
1985-1991
Efterträdare:
Valentin Pavlov