Nils Alexanderson

Från Wikipedia
Nils Alexanderson
Född15 april 1875[1][2][3]
S:t Olofs församling[1][3], Sverige
Död21 april 1960[4][5][3] (85 år)
Hedvig Eleonora församling[1][3]
BegravdNorra begravningsplatsen[5]
kartor
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[2][1]
SysselsättningPolitiker[1][3], jurist[1]
Befattning
Förstakammarledamot, Uppsala läns valkrets (1912–1922)[1][3]
Justitieråd i Högsta domstolen (1922–1944)[1][2]
Politiskt parti
Liberala samlingspartiet[3]
MakaHedvig Gustava Fredrika von Bahr
(g. 1901–)[1][3]
BarnKarin Tarschys (f. 1902)[6][3]
Erik Alexanderson (f. 1906)[7][3]
Redigera Wikidata

Nils Erik Alexanderson, född 15 april 1875[8] i Sankt Olof i Sigtuna, död 21 april 1960 i Stockholm, var en svensk riksdagsledamot, professor i processrätt och justitieråd. Han var sonson till justitierådet Adolf Alexanderson,[9] svåger till riksdagsledamoten Johan von Bahr, far till riksdagsledamoten Erik Alexanderson och docenten i litteraturhistoria Karin Tarschys samt morfar till riksdagsledamoten Daniel Tarschys.

Nils Alexanderson var professor i processrätt vid Stockholms högskola 1908–1922 och deltog i revisionen av tryckfrihetsförordningen 1909–1912.

Alexanderson var riksdagsledamot i första kammaren för Uppsala läns valkrets 1912–1921 och tillhörde Liberala samlingspartiet. Han var en inflytelserik riksdagsledamot och bland annat medlem av lagutskottet, hemliga utskottet 1917 och särskilda utskottet 1918 (författningsfrågan). Han var justitieråd 1922–1944. Bland det han utgav i skrift kan bland annat nämnas memoarboken Juristprofiler (1948) och Svensk tryckfrihet (1950).

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i] Nils E Alexanderson, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Katrin Paabo & Hans Uddling (red.), Alexanderson, Nils Erik, justitieråd, Vem är det : svensk biografisk handbok., Norstedts förlag, 1992, ISBN 978-91-1-914072-2, läs onlineläs online, läst: 25 januari 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f g h i j] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, 1985, läst: 21 januari 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ Genealogiska föreningens pressklipp DN och SVD 1960 maj 2, Genealogiska Föreningen, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Svenskagravar.se, Alexandersson, Nils Erik, läs online, läst: 24 januari 2018.[källa från Wikidata]
  6. ^ födelse- och dopbok, Uppsala domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, Se/Ula/11632/C a/17 (1898-1904), bildid: 00150896_00275, sida 269, läs onlineläs online, läst: 26 september 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Uppsala domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, SE/ULA/11632/C a/18 (1905-1910), bildid: 00150897_00093, sida 87, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 26 september 2020.[källa från Wikidata]
  8. ^ C. W. U. KuylenstiernaNils E Alexanderson i Svenskt biografiskt lexikon (1918)
  9. ^ Beckman, Nils (1941). ”Högsta domstolens ledamöter: Från riksdrotsen Wachtmeister till justitierådet Birger Wedberg”. Svensk juristtidning 1941: sid. 349–360. https://www.wikidata.org/wiki/Q106563998. 

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]